Denna studie bekräftar att det finns en viss föränderlighet i relationen mellan företag och dess intressenter. Företagets syn på intressenterna är enligt undersökningen absolut inte statisk utan den påverkas av många faktorer och utvecklas ständigt samt anpassar sig efter nya omständigheter, trender och behov. Resultatet av undersökningen har varit att det finns svaga tendenser mot att klassiska intressenter som aktieägare och investerare inte längre ses som de viktigaste intressenterna av många företag, samtidigt som företag mer och mer visar att de är beredda att ta ansvar för att skapa en hållbar utveckling och ett fungerande samhälle. Vidare är det tydligt att förändringarna är tröga och att det pågår en ständig dialog mellan företag och dess intressenter. Denna intressentdynamik är precis det som bland annat Holzer (2010), Fassin (2010) samt Jawahar och McLaughlin (2001) beskriver.
Syftet med undersökningen har varit att visa om och hur beskrivningar av intressentkontexter förändras över tid i svenska företags hållbarhetsredovisningar och den insamlade datan visar att det finns en dynamik i företags synsätt på och prioritering av intressenterna. Studien pekar på att det finns en tendens att NGO, miljö och hållbarhetsfrågor, kommunikativt sett, har fått ett större utrymme än de klassiska intressenterna (aktie)ägare och investerare. Det har alltså inte bara skett en förändring i dynamiken men även ett skifte mellan intressentgrupper, vidare ser betoningen i hållbarhetsredovisningar år 2013 annorlunda ut än i 2009. Resultatet av undersökningen stödjer således uppfattningen att dynamiska intressentmodeller återspeglar verkligheten bättre än statiska intressentmodeller och ett hänsynstagande till denna föränderlighet kan förbättra vår förståelse av intressentrelationer.
Enligt Mitchell et al. (1997) finns det tre egenskaper som avgör om en individ eller grupp av personer bör betraktas som en intressent eller inte: makt, legitimitet och angelägenhet. Det är möjligt att en viss intressent med tiden erhåller eller förlorar något av dessa attribut vilket ger modellen en dynamisk karaktär. Fassin (2010) beskriver denna föränderlighet på ett annat sätt, nämligen med hjälp av begreppet stakeseekers; enligt författaren finns det vissa grupper som ständigt arbetar för att bli erkända som genuina intressenter av företag för att kunna få sina behov och krav tillfredsställda. Att se på intressentdynamiken utifrån ett politiskt perspektiv som Jawahar och McLaughlin (2001) föreslår erbjuder möjligheten att se på relationen mellan företag och intressent utifrån ett mycket bredare spektrum.
De generella trenderna som har upptäckts i denna studie bekräftar denna dynamik som beskrivs av bland annat Mitchell et al. (1997), Fassin (2010) samt Jawahar och McLaughlin (2000). Det är uppenbart att
det i relationen mellan företag och dess intressenter pågår en ständig dialog och diskussion samt att det finns olika faktorer som påverkar företagsledningens prioritering av intressenterna. En möjlig förklaring av det ökade intresset är att NGO och miljön har blivit populära ämnen i media och samhället som helhet och att företag väljer att inte halka efter. Det är möjligt att vissa icke-statliga organisationer har fått en större makt och därmed har fått möjligheter att ställa krav på företag. Eftersom denna studie inte har fokuserat på anledningarna bakom dynamiken i intressentrelationer är det dock endast möjligt att spekulera kring tänkbara förklaringar och ett förslag på framtida forskning är därmed en mer ingående studie där fokuset ligger på frågan varför det finns en viss dynamik i intressentkontexten.
Resultaten av studien pekar alltså på att det finns en dynamik i intressentrelationer och undersökningen bidrar därmed till intressentteorin genom att erbjuda empiriskt underlag för att ett dynamiskt perspektiv på intressenter är att föredra framför ett statiskt perspektiv. Dynamiska intressentmodeller ger således en mer rättvis bild av verkligheten än modeller som utelämnar aspekten förändring i intressentkontexten.
5.1 Diskussion
I föregående kapitel där studiens resultat presenterades togs det upp några möjliga förklaringar till företagens förändrade syn på vissa av sina intressenter. Det som var framträdande var att många företag väljer att ge allt mer uppmärksamhet till intressentgruppen NGO, medan de klassiska intressenterna (aktie)ägare och investerare hamnar mer och mer i bakgrunden. Eftersom denna studie har fokuserat på perioden 2009-2013 finns det inget riktigt stöd att dra långsiktiga slutsatser kring eventuella trender i hur företagens syn på sina intressenter har förändrats. Vi kan endast med säkerhet säga att det finns en dynamik och föränderlighet i relationen. Det skulle dock vara väldigt intressant att genomföra en liknande undersökning som sträcker sig över en mycket längre tidsperiod för att se om det har funnits några allmänna trender och tendenser i relationen mellan företag och dess intressenter.
En annan aspekt av undersökningen som har gjorts är att det inte går att utesluta möjligheten att vissa intressentgrupper kan korrelera med varandra. En tänkbar förklaring till att intressentgruppen NGO har fått allt större uppmärksamhet kan nämligen även vara att företag försöker att attrahera kunder på ett nytt sätt. Många människor har under senare år blivit allt mer medvetna om vikten av hållbart företagande och hänsynstagande till miljön och den allmänna högre prioritering av intressentgruppen NGO skulle helt enkelt kunna bero på att företag och organisationer försöker anpassa sig till kundernas och omvärldens krav. Därför skulle det vara intressant att studera om det statistiskt finns kausala samband mellan vissa intressentgrupper, något som inte var möjligt i denna uppsats.
Anledningarna som ligger bakom företags förändrade syn på intressenterna har inte studerats empiriskt i denna undersökning och därför är det inte möjligt att dra några generella slutsatser kring varför synen på intressenterna har förändrats under denna period. Det skulle vara intressant att se fler studier inom detta område. Eftersom relativt få studier har genomförts som fokuserar på att identifiera intressentdynamik i dagsläget så kan det finnas ett behov av att pröva andra mätmetoder samt ansatser än vad denna undersökning tillämpat. Förslagsvis kan branscher, geografisk placering och olika marknader användas som variabler.