Slutsatser

Mitt syfte med denna studie var att synliggöra hur förskollärare och förskolechefer resonerar kring arbetet med genus och med att bryta normer i förskolan. Utifrån svaren jag har fått från intervjuerna drar jag slutsatsen att båda förskolor jobbar med att bryta de traditionella

könsroller som finns, men att den kommunala förskolan jobbar väldigt mycket utifrån tidigare forskning, och föreläsningar som de tagit del av. De följer de krav som ställs från kommunen och följer de riktlinjer som de har. Den kyrkliga förskolan följer läroplanen men har inte de kraven uppifrån som den kommunala förskolan har. Jag får uppfattningen att pedagogerna på den kyrkliga mer följer sin magkänsla och genom diskussioner med kollegor och chef tar ett beslut om hur de ska gå vidare med genusarbetet. Som redan tagits upp i resultat och

analysdelen så finns det flera olika kulturer som är representerade på den kommunala förskolan vilket kan vara en bidragande faktor till att den kommunala förskolan inte kanske jobbar lika synligt med genus som den kyrkliga förskolan.

7.3 Metoddiskussion

Jag valde att använda mig av intervjuer när jag gjorde denna studie på grund av att jag ville ta reda på hur förskollärare och förskolechefer resonerar/talar om genus i förskolan. Denna metod ansåg jag vara mest passande då exempelvis observationer hade möjligtvis gett mig svaret på hur de faktiskt arbetar med det. Olika metoder ger olika svar och något som hade kunnat vara en vidareutveckling på denna studie är att man observerar pedagogerna på de förskolor man intervjuat för att se om de faktiskt arbetar med genus så som de sa att de gjorde.

34

Då jag gjorde intervjuerna med förskollärarna och förskolechefen tillsammans kan det ha bidragit till att de svar jag fick inte var helt ärliga och även detta kan påverka studiens resultat. Hade jag haft intervjuerna separata så hade svaren och resultatet möjligtvis sett annorlunda ut.

7.4 Vidare forskning

Jag gjorde även intervjuerna med endast kvinnliga pedagoger och som beskrivs i kapitel 5.2

Val av förskolor så kan mitt omedvetna bortval av män bidra till att denna studie kan ha fått

en enfaldig synvinkel. Detta är något som jag hade tänkt på om jag skulle göra om denna studie, att intervjua manliga förskollärare med för att få en bredare bild av genusarbetet i förskolan. Intervjuerna gjordes i olika stora kommuner och i förskolor med olika regi, detta har bidragit till att mina resultat och slutaster ser ut som de gör.

Ännu en vidareutveckling på denna studie hade varit att intervjua förskolor av olika regi i samma kommun eller att bara intervjua pedagoger på kommunala förskolor i samma kommun och se om det är någon skillnad på hur man jobbar med genus.

35

8. Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns

uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Beauvoir, Simone de (2002). Det andra könet. Enskede: TPB

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans

vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber

Dagens Nyheter (2015) Att “hen” kommit med i SAOL kommer att öka användningen. Tillgänglig på internet:

https://www.dn.se/insidan/att-hen-kommit-med-i-saol-kommer-att-oka- anvandningen/?forceScript=1&variantType=large# (Hämtad 2019-04-23)

Danby, Susan (1998) The serious and playful work of gender: talk and social order in a preschool classroom i Gender in early childhood. S.175-205.Yelland, Nicola (red.) London: Routledge Tillgänglig på internet: https://epdf.tips/gender-in-early-childhood.html (Hämtad 2019-04-23)

Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. 1. uppl. Stockholm: Liber

Eidevald, Christian (2011). "Anna bråkar!": att göra jämställdhet i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare [Elektronisk resurs] : att förstå kön

som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732 (Hämtad 2019- 04-23)

36

European institute for gender equality, 2017, Gender Equality Index 2017: Progress at a

snail’s pace https://eige.europa.eu/news/gender-equality-index-2017-progress-snails-pace

(Hämtad 2019-04-24)

Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Johansson, Lars-Göran (2005) Kön, genus och orsaksurval i Dialoger mellan kön och genus. S.11-22 Blomqvist, Martha (red.) Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Tillgänglig på internet:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:274870/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-04-04)

Kärrby, Gunni (2001) Barnets rätt till hög kvalitet i förskolan. Utbildning & demokrati. Vol 10, nr 2, s 81-93 Tillgänglig på internet:

https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2001/nr-2/gunni-karrby---barnets-ratt-till-hog-kvalitet-i-forskolan-.pdf (Hämtad 2019-04-23)

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Linder, Linda (2016) Rummet som den tredje pedagogen i Pedagogiskt miljö i tanke och

handling S.19-36 Linder, Linda (red.) Stockholm: Lärarförlaget

Nationalencyklopedin (u.å) Genusteori. Tillgänglig på internet:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genusteori (Hämtad 2019-04-23)

Nationalencyklopedin (U.å) Hen. Tillgänglig på internet:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hen (Hämtad 2019-04-23)

Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i

praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass

37

https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-

publikationer/publikationer/2008-09-01-forskning-om-villkor-for-yngre-barns-larande-i- forskola-forskoleklass-och-fritidshem.html (Hämtad 2019-14-23)

Shutts, Kristin, Kenward, Ben, Falk, Helena, Ivegran, Anna & Fawcett, Christine (2017)

Early preschool environments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden, Journal of

experimental child psychology, Vol 162, s. 1-17 Tillgänglig på internet:

https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0022096517302692?token=8D05909B45370E1A72 6D798D51F69CFA5C3E310AB1B8ACB974C5A1975CEFF1F0EC05288A14C87311B18D A3E2FFE8A283 (Hämtad 2019-04-23)

Skolinspektionen (2017) Förskolans arbete med jämställdhet [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/forskolans-arbete-med- jamstalldhet/ (Hämtad 2019-04-08)

Svenska kyrkan (2019) Vigselgudstjänsten.

Tillgänglig på internet: https://www.svenskakyrkan.se/vigsel/vigselgudstjansten (Hämtad 2019-05-14)

Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida

exempel. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning

Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2019-04-08)

Winnet (u.å) Grundläggande begrepp. Tillgänglig på internet:

https://www.jamstalldhetskartan.se/begrepp-och-teori/grundlaeggande-begrepp.html (Hämtad 2019-04-23)

38

9. Bilagor

9.1 Intervjumall

1. Hur länge har du jobbat inom förskolan? 2. Varför valde du att bli förskollärare?

3. Vad innebär begreppet Genus för dig som pedagog/chef?

4. I läroplanen står det i målen att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Att flickor och pojkar ska ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begräsningar utifrån stereotypa könsroller. Hur jobbar ni med det här?

5. Är det viktigt för dig att förhålla sig könsneutralt bland barnen? Varför/varför inte? 6. Märker du någon skillnad på hur man jobbar med genus i förskolan nu vs när du

började jobba?

7. Vad anser du är stereotypa könsroller?

8. Hur jobbar ni (Om ni jobbar med det) att vara könsneutrala inför barnen? 9. CHEF – Har du som chef, vetskap om hur dina anställda jobbar med genus/ att

motarbeta stereotypa könsroller? 9.1 Hur vill du att det arbetet ska se ut?

10. Hur viktigt anser du att arbetet med genusfrågor är?

11. Diskuterar ni i arbetslaget hur ni jobbar med genus? – Har ni ett gemensamt förhållningssätt (värderingar) om det?

12. Tänker du något på genus när du/arbetslaget planera en aktivitet för barnen?

13. Arbetar du för att motverka traditionella könsmönster tillsammans med barnen? Hur? Varför/varför inte?

14. Bemöter du som pedagog/chef pojkar och flickor olika? Sättet du talar, använder kroppsspråk bla.

15. Tänker ni på något om genus när ni planerar miljön på avdelningen/förskolan?

16. CHEF - Ni har inget på er hemsida angående genus och om eller hur ni jobbar med det här. Hur kommer det sig? Finns det någon anledning till att det inte står något om det?

39

9.1 Samtyckesblankett

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum 2019-04-8

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hej, Sanna Olsson heter jag och jag är student på Malmö universitet. Jag läser till förskollärare och är inne på termin 6 nu och kommer ta examen i januari 2020. Jag har genom kontakt med berörda parter kommit överres om att denna intervju ska göras

Denna intervju kommer ligga till grund för mitt examensarbete och kommer bli en typ av en jämförelsestudie med inriktning om hur man arbetar med genus i förskolan.

De personuppgifter jag kommer samla in innefattar bland annat namn och antal år du jobbat men namnen kommer vara figurerad i mitt slutgiltiga arbete.

Det kommer samlas in material genom intervjuer, med hjälp av inspelning på en diktafon och fältanteckningar. Jag understryker att privata mobiltelefoner aldrig används. De som kommer ha tillgång till mitt insamlade material kommer vara jag, min handledare och examinator. De sistnämnda kommer få tillgång till materialet vid förfrågan.

All material och personuppgifter som samlas in kommer lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. Jag hänvisar till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som förklara vilka principer mitt arbete kommer utgå från, bl.a. följande avseenden:

- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konse- kvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).