Efter att en genomförd analys av intervjun är det tydligt att Gävle kommun har vetskapen om representation, de sprider information för de invånare som finns på sociala medier.
Kommunen visar även att de har en teoretisk förståelse för behållningen med engagemang och nätverkande men att den förståelsen inte omsätts i praktik. Det betyder också att interaktionen sker men i mycket låg grad för medborgare. De intervjuade uttrycker en tveksamhet med att ha sociala medier på grund av olika problem de har med att sköta de sociala medierna på ett optimalt sätt. Deras tveksamhet smittar av sig på invånare som vill ha sociala medier men eftersom Gävle kommun visar upp en passiv strategi vill inte invånare därefter ta del av deras sociala medier. I intervjun går det att tyda att det inte finns resurser och i viss mån intresse i att skapa en dialog med invånare genom sociala medier. Det kan betyda att invånarna i viss mån saknar både engagemang och nätverkande hos kommunen.
Gävle kommun har sociala medier som existerar och invånare följer deras kanaler men utan större interaktiv aktivitet i kanalerna. I analysarbetet kom vetskapen om att Gävle kommun ifrågasätter dialog i sociala medier, vilket kan tolkas som minskad digital närvaro. Invånare, utifrån enkätundersökningen, tycker att det är viktigt att en kommun har en typ av digital närvaro, många har blivit mer digital och vill ha information där de befinner sig. Svårare blir det när inte en kommun är villig att gå åt samma håll som invånare går åt. Det kan sätta käppar i hjulen åt båda håll, invånare blir inte informerade och kommunen kan tappa i förtroende. Enkäten visade att respondenterna inte kände att de kunde påverka kommunen genom dialog på sociala medier samtidigt som intervjusvaren visade att kommunen inte eftersökte dialog. Det kan skada en kommun att inte ha en interaktivitet på sina sociala medier när kommunen inte får det kunskapsutbyte som kan förbättra deras förändringsarbete.
Å ena sidan vill varken kommun eller invånare ha interaktionen så det kan vara ett läge att utvärdera sociala mediers betydelse och användning. Å andra sidan kanske kommunen missar ett tillfälle i det läge som världen befinner sig just nu.
2020 präglas till stor del av Corona krisen där social distansering leder till ökad användning av sociala medier. I nyhetskanalen Vice citerar Brian Josephs Ioana Literat, assistant professor of Communication, Media, and Learning Technologies Design at Columbia University, i en
45 artikel om hur coronaviruset får människor att omvärdera sociala medier och börja använda dem som de var tilltänkta att användas:
Vi måste fundera över fördelarna med dem (sociala medier) och vad fördelarna är med att mötas öga mot öga, Literat fortsätter och menar att vi hellre ska ställa frågan vad vi kan göra med sociala medier snarare än vad sociala medier gör med oss (Josephs 2020).
Hur sociala medier i Corona krisen kommit att få en större roll i social interaktion är ett område som är värt att forska mer på och för Gävle kommun att ta till sig. Kanske är sociala medier en av de få platser myndigheter och medborgare kan mötas? Interaktion öga mot öga kan bli något som hör historien till. Vår undersökning har visat att en kommun behöver hålla en dialog med sina medborgare. Interaktion och nätverkande skapar en miljö där medborgare känner delaktighet och känner sig nöjda med kommunen. Myndigheter behöver kanske öka sina resurser för att hålla dialogen med medborgarna men att ökade resurser till sociala medier och dialog i digitala kanaler kan vara något kommuner i slutändan tjänar på. I form av ökad kunskap för framtida förbättringsarbete inom kommunen och ökat förtroende från invånarna.
46
7. Framtida forskning
Denna undersökning skulle i framtiden kunna utvecklas på flera plan. Som intervjuer direkt med medborgare men även en bredare och djupare intervju med anställda inom Gävle kommun, det vill säga fler intervjuer med mer detaljerade frågor. Med en bredare typ av datainsamling skulle det ge en tydligare bild av behovet av kommunikationen hos Gävles invånare. Forskningen skulle även kunna fördjupas med en insyn i kommunens
kommunikationsavdelnings funderingar kring Gävle kommuns digitala närvaro. Kommunen uppger att resursbrist är anledningen till minskad interaktion i sociala medier. En framtida forskning skulle kunna undersöka hur resursfördelningen inom kommunikation i mer lyckade kommuner ser ut, sett till interaktion med invånarna.
Hur ser framtiden ut för kommuner när det gäller kontakter med sina invånare? Hur kan en kommun fördela sina resurser på bästa sätt när det gäller kommunikation? En framtida forskning skulle kunna fokusera på social mediers fördelar och nackdelar och jämföra Gävle med andra kommuner för att se vilken väg kommunikativt kan ses som bäst i ett mer digitalt samhälle.
47
Källförteckning
Bryman, A. & Nilsson, B (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber.
Ekström, Mats & Johansson, Bengt (red.) (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur
Findahl, Olle. Äldre svenskar och internet 2010, Tillgänglig:
https://internetstiftelsen.se/docs/Aldre_svenskar_och_internet_2010.pdf (Hämtad 2020-04-29)
Fuchs, Christian 2017. Social media: a critical introduction. 2nd edition Los Angeles: SAGE
Gävle kommun 2020. Gävle kommuns sociala medier. Tillgänglig:
https://www.gavle.se/service-och-information/om-gavle-kommun/gavle-kommuns-sociala-medier/ (Hämtad 2020-05-12)
Gävle kommun 2011. Riktlinjer sociala medier.
Hjerm, Mikael & Lindgren, Simon (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 1.
uppl. Malmö: Gleerup
Internetstiftelsen i Sverige 2018. Svenskarna och internet 2018: Sociala medier. Tillgänglig:
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/sociala-medier/
(Hämtad 2020-04-06)
Internetstiftelsen i Sverige. 2018. Svenskarna och internet 2018: söka och värdera
information. Tillgänglig: https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/soka-och-vardera-information/ (Hämtad 2020-04-06)
Internetstiftelsen. Svenskarna och Internet 2019. 2019. Tillgänglig:
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf (Hämtad 2020-04-20)
48 Josephs, Bryan. Vice 2020-04-20. How Coronavirus Is Finally Fulfilling the Internet’s
Promise. Tillgänglig: https://www.vice.com/en_us/article/y3m74x/how-coronavirus-is-finally-fulfilling-the-internets-promise (Hämtad 2020-05-20)
Jarlbrink, Johan, Lundell, Patrik & Snickars, Pelle (2019). Mediernas historia: från big bang till big data. Lund: Föreningen Mediehistoriskt arkiv
Mergel, Ines 2013 (a). Social media in the public sector: a guide to participation,
collaboration, and transparency in the networked world. San Francisco, Calif.: Jossey-Bass
Mergel, Ines. 2013 (b). A framework for interpreting social media interactions in the public sector. ScienceDirect Volume 30, Issue 4, October 2013, Pages 327-334. Tillgänglig:
https://doi.org/10.1016/j.giq.2013.05.015 (Hämtad 2020-05-12)
Norström, Livia (2019). Social media as sociomaterial service: on practicing public service innovation in municipalities. Diss. (sammanfattning) Trollhättan: Högskolan Väst, 2019
Sociala medier. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier (Hämtad 2020-04-21)
SKR, Sveriges kommuner och regioner. 2020. Fakta om kommuner och regioner. Tillgänglig:
https://skr.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting.432.html (Hämtad 2020-04-07)
SKR, Sveriges kommuner och regioner. 2020. Så styrs regioner. Tillgänglig:
https://skr.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyres astyrskommunenochregionen/sastyrsregionerna.1790.html (Hämtad 2020-04-08)
SKR, Sveriges kommuner och regioner. 2020. Riktlinjer för närvaro i sociala medier.
Tillgänglig:
https://skr.se/tjanster/press/socialamedier/riktlinjerfornarvaroisocialamedier.2416.html (Hämtad 2020-04-13)
49 SKR, Sveriges kommuner och regioner. 2020. Om SKR. Tillgänglig:
https://skr.se/tjanster/omskr.409.html (Hämtad 2020-04-20)
Thornham, Sue, Bassett, Caroline & Marris, Paul (red.) (2009). Media studies: a reader.
Third edition New York: New York University Press
50