Slutsatser - ”Det är något man läser om på högskolan”: En kvalitativ studie om socialarbetarens

Studiens resultat visade att det saknades riktlinjer och rutiner gällande stigmatisering och stämpling. Det arbetet som gjordes för att stödja familjerna var inte preciserat för bearbetning av stigmat och stämplingen utan av en mer indirekt natur. Vidare visade resultaten att

medvetenheten hos socialarbetarna om risken att klienterna var stigmatiserade och stämplade var låg. I ljuset av studiens resultat uppfattas det som att risken att klienterna är stigmatiserade eller stämplade blir som en eftertanke. Att det som anses vara ett indirekt arbete mer har förhoppningen om att det kommer ha en minskande effekt på stigma och stämpling, än att det är en aktiv anledning att använda sig av den specifika arbetsmetoden. Slutsatsen dras att medvetenheten bland socialarbetarna, som arbetar med familjer, behöver öka gällande risken att familjerna blir stigmatiserade och stämplade i sin kontakt med socialtjänsten.

Baserat på det som framkom i litteratursökningen inför denna studie, samt den data som inhämtades under intervjuerna, anses det finnas utrymme för vidare forskning. Det finns bristande empiri när det kommer till socialarbetarnas syn på stigmatisering och stämpling av barn och familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten. Den största delen empiri finns inom missbruksproblematik eller funktionsvariationer. Vidare forskning skulle ge

förutsättningarna för att se om det finns behov för riktlinjer eller rutiner vid hantering av stigmatisering och stämpling inom socialtjänsten.

Vidare ses denna undersökning kunna ha implikationer för praktiken då den påtalar att det finns en risk att socialarbetarens medvetenhet av stigmatisering och stämpling hos klienterna kan vara låg. Tankar väcks om det kan finnas risker i att det inte finns rutiner eller riktlinjer som specifikt riktar sig mot dessa ämnen, att den senaste kunskap som kan finnas inom området inte blir en officiell del av socialarbetarens vardagsarbete. Detta kan leda till att den enda kunskap, som kan stödja klienterna i socialarbetarnas hantering, baseras på det som socialarbetarna fick lära sig under sin utbildning, men som inte uppdateras. Därmed anses detta inte bli en del av det evidensbaserade arbete som socialtjänsten strävar att efterfölja.

Referenser

Bernburg J.G. (2019) Labeling Theory. I M. Krohn, N. Hendrix, G. Penly Hall & A. Lizotte (Red.) Handbook on Crime and Deviance. Handbooks of Sociology and Social

Research (2:a uppl., s. 179-196). Springer, Cham.

https://doi.org/10.1007/978-3-030-20779-3_10

Bos, A. E. R., Pryor, J. B., Reeder, G. D., & Stutterheim, S. E. (2013). Stigma: Advances in Theory and Research. Basic and Applied Psychology, 35 (1). 1–9.

https://doi.org/10.1080/01973533.2012.746147

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.

Casas, F., Cornejo, J. M., Colton, M., & Scholte, E. (2000). Perceptions of stigmatization and satisfaction with services received, among users of social welfare services for the child and the family in 3 European regions. Social Indicators Research, 51 (3).

287-308. https://doi.org/10.1023/A:1007026228053

Colton, M., Drakeford, M., Roberts, S., Scholte, E., Casas, F. & Williams, M. (1997). Child Welfare AND Stigma: Principles into practice. Childhood, 4 (3). 265-283. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1177/0907568297004003002

Dansey, D., Shbero, D., & John, M. (2019). Keeping secrets: how children in foster care manage stigma. Adopting & Fostering, 43 (1). 35–

45. https://doi.org/10.1177/0308575918823436

Falk, G. (2001). Stigma: How We Treat Outsiders. Prometheus Books.

Goffman, E. (2020). Stigma: den stämplades roll och identitet (5 uppl.). Studentlitteratur.

Link, B. G. & Phelan, J.C. (2001). Conceptualizing Stigma. Annual Review of Sociology, 27.

363-385. Hämtad 25 januari, 2021, från http://www.jstor.org/stable/2678626

Smith, K., & Davies, J. (2010). Qualitative Data Analysis. I L. Dahlberg & C. McCaig (Red.), Practical Research and Evaluation: A Start-to-Finish Guide for Practitioners (s. 145 – 158). Sage.

Smith, M. (2010). Ethics and Research Governance. I L. Dahlberg & C. McCaig (Red.), Practical Research and Evaluation: A Start-to-Finish Guide for Practitioners (s. 41 –

58). Sage.

Smith, M., & Bowers-Brown, T. (2010). Different Kinds of Qualitative Data Collection Methods. I L. Dahlberg & C. McCaig (Red.), Practical Research and Evaluation: A Start-to-Finish Guide for Practitioners (s. 111 – 125). Sage.

Socialstyrelsen (2016). Utreda barn och unga: Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. Edita Bobergs AB

Socialstyrelsen. (2020) Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2019. [Dataset].

Hämtad 3 mars, 2021, från https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/barn-och-ungdom/

Thrana, H. M., & Fauske, H. (2014). The emotional encounter with child welfare services: the importance of incorporating the emotional perspective in parents’ encounters with child welfare workers. European Journal of Social Work, 17 (2). 221–236.

https://doi.org/10.1080/13691457.2013.798628

Åkesson, L. (1991). De ovanligas betydelse. [Doktorsavhandling, Lunds Universitet]

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuguide för examensarbete Inledande frågor

1. Hur länge har du arbetat inom socialt arbete?

a. Hur länge har du arbetat med barn- eller familjeärenden?

2. Kan du uppleva det som att familjer som kommer i kontakt med socialtjänsten är stigmatiserade eller stämplade?

a. Kan du utveckla detta?

3. Kan du uppfatta det som att familjer som blir beviljade insatser blir (ytterligare) stigmatiserade eller stämplade som ett resultat av insatsen?

a. Om ja, kan du utveckla detta?

b. Om nej, På vilket sätt uppfattar du att familjen inte blir stigmatiserad pga sin kontakt med socialtjänsten?

4. Upplever du att klienterna själva anser sig vara, eller att klienten ger uttryck för att känna sig, stigmatiserade eller stämplade?

a. Om ja, på vilket sätt uttrycker de dem känslorna?

b. Om nej, kan du utveckla dina tankar/resonemang?

Fördjupningsfrågor

5. Pågår det något arbetet inom organisationen och kommunen om hanteringen av risken att stigmatisera klienten?

6. Finns det några riktlinjer eller rutiner som du förväntas utgå ifrån i ditt arbete när det kommer till hantering av eventuell stigmatisering eller stämpling hos dina klienter?

7. Har du några tankar kring hur arbetet med eventuell stigmatisering eller stämpling hos era klienter skulle kunna utvecklas och bli bättre?

a. I nära klientarbete?

b. På organisatorisknivå?

c. På samhällsnivå?

8. Hur upplever du att ni hjälper familjer att hantera eventuell stigmatisering eller stämpling?

Avslutande frågor

9. Finns det något annat du vill belysa gällande stigmatisering eller stämpling som jag inte har frågat om?

Bilaga 2 – Informationsbrev

Information om undersökningen för examensarbetet “Socialarbetarens syn på arbetet med stigmatisering och stämpling”

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta deltagandet utan närmare motivering.

Undersökningen har i syfte att ge en ökad förståelse för hur socialarbetare inom barn- och familjeenheten arbetar med stigmatiseringen hos de familjer som blir beviljade insatser från socialtjänsten. Stigmatisering, baserat på tidigare forskning, kan ses som en negativ påföljd av beviljade insatser och är därför ett relevant område för en socionomuppsats. Den tidigare forskningen ger dock inte insyn i hur stigmatisering hanteras i det praktiska arbetet inom socialtjänsten.

Undersökningen görs därför med förhoppningen att minska denna kunskapslucka.

Då undersökningen syftar till att ge en ökad förståelse för hur socialarbetare arbetar kommer det att genomföras sex kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner i Dalarnas län. Du faller inom ramen för urvalet till denna undersökning då du arbetar med familj och barn inom socialtjänsten i Dalarnas Län. Intervjutillfället antas ta ungefär 45 minuter och kommer genomföras via zoom. Intervjuerna spelas in på band med diktafon. Innan intervjutillfället kommer en samtyckesblankett skickas ut och behöver skrivas under om du vill delta i intervjun. Frågorna under intervjun kommer att fokusera på arbetssätt och förhållningssätt, så du behöver inte dela med dig av personliga åsikter om du inte vill.

Dina svar, arbetsplats och kommun kommer att vara anonyma. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Om du vill ta del av resultatet för undersökningen så kan du begära att få en kopia av uppsatsen när arbetet är färdigställt.

Intervjun kommer att transkriberas. När transkriberingen är gjord och uppsatsen är klar kommer inspelningen att raderas. All information som samlas in kommer hanteras konfidentiellt och materialet kommer att avidentifieras, vilket innebär att dina svar inte kommer att kunna kopplas till dig, din arbetsplats eller kommun. Endast de två studenter som genomför undersökningen kommer att ha tillgång till den identifierande informationen. Det insamlade materialet kommer under arbetets gång vara skyddat med lösenord. Efter avslutat uppsatsarbete kommer all information som du lämnat att makuleras.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga:

______________________________________________________________________________

Ort, datum Tova Cederholm, socionomstudent

h18tovce@du.se, 070-067 07 11

_______________________________________________________________________________

Ort, datum Maja Hagström, socionomstudent

h18majha@du.se, 073-828 30 64

Handledare: Ulla Beijer Mail: ulla.beijer@ki.se telefon: 0709-828945

Bilaga 3 – Samtyckesblankett

Samtyckesblankett

Tack för att du vill delta i studien Socialarbetarens syn på arbetet med stigmatisering och stämpling, syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare inom barn- och

familjeenheter arbetar med stigmatisering hos de familjer som bli beviljade insatser från

socialtjänsten. Före ditt deltagande behöver du lämna ditt samtycke för deltagande och behandling av eventuella personuppgifter. Studien genomförs inom ramen för kursen Examensarbete för socionomexamen på socionomprogrammet vid Högskolan Dalarna

Läs igenom blanketten noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under längst ned på sidan.

Medgivande

• Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur mitt deltagande kommer att gå till och den tid det förväntas ta i anspråk.

• Jag har fått möjlighet att få mina frågor angående studien besvarade innan den påbörjas och vet vem jag ska vända mig till om jag har ytterligare frågor.

• Jag deltar i denna studie helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är.

• Jag är medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande och återkalla mitt samtycke utan att jag behöver förklara varför.

• Jag ger mitt medgivande till Högskolan Dalarna att behandla och lagra personuppgifter nödvändiga för att genomföra studien förutsatt att det görs i enlighet med bestämmelser i GDPR och PUL¹.

• Jag ger detta medgivande förutsatt att inga andra än de studenter och handledare som är knutna till studien kommer att ta del av det insamlade materialet och att materialet endast kommer att användas till studiens syfte.

• Jag ger detta medgivande förutsatt att materialet från studien kommer att behandlas konfidentiellt i den meningen att mitt namn aldrig kommer att publiceras eller kopplas till enskilda utsagor.

Ort / datum

1 Alla uppgifter om dig som samlas in i studien är skyddade enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt General Data Protection Regulation (GDPR). Ansvarig för dina personuppgifter är Högskolan Dalarna.

Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. För frågor om behandling av personuppgifter kan du kan även kontakta Högskolan Dalarnas dataskyddsombud Anders Forsman, e-post: dataskydd@du.se eller på telefon: 023-77 89 56. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet

Bilaga 4 – Kort definition av teori

Information om stigma och stämpling

Här kommer en kort beskrivning på teorierna stigma och stämpling som kommer att undersökas i detta examensarbete.

Stigma

Vår förklaring av stigma grundar sig i Goffman (2010) . Stigma är ett begrepp som handlar om avsaknaden av socialt erkännande hos individer som inte följer de normer som samhället har satt upp.

Denna stigmatisering kan ske av olika anledningar, som till exempel på grund av en persons utseende eller karaktärsdrag.

Stigmatisering används som ett sätt att kategorisera människor som man möter som ”normal” eller

”onormal”, och styrker därför de normer som vi har i samhället. Exempel på stigman kan till exempel vara synliga funktionsvariationer eller sexuell identitet som inte är cisnormativ.

Inom stigmateorin påtalas de visa, vilket är individer som har ökad kunskap om den stigmatiserades situation via utbildning, personlig erfarenhet eller profession. De visa kan på grund av sin kunskap sympatisera med den stigmatiserade och ha en större förståelse för livssituationen som hen befinner sig i.

Stämpling

I denna uppsats kommer Scheffs (1999) tolkning på stämpling att ligga till grund. En person kan riskera att bli stämplad av samhället som en konsekvens av att de upprätthållna regler och normer inte följs och en avvikelse blir påtalad. Om en person anses misslyckats att följa de regler och normer som är etablerade i samhället riskerar personen bli stämplad som en avvikare. Detta kan leda till negativa påföljder för personens självbild och offentliga identitet. Om den avvikande personen börjar se sig själv på samma sätt som samhället kan detta leda till att personen gör handlingar som han tros förväntas av honom utifrån den roll som han blivit stämplad till.

Med anledning av att det är samhället som bestämmer om en person ska anses som en avvikare eller inte kan detta skilja sig samhället emellan, det som anses som ett avvikande beteende i ett samhälle kan ses som en normal handling i ett annat samhälle. Därmed blir den avvikandes stämpling inget statiskt utan kan ses som en dynamisk relation till samhället.

Bilaga 5 – Självgranskning

Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor

Använd blanketten som en grund för forskningsetiska reflektioner tillsammans med din handledare och för att komma fram till bästa forskningsetiska förhållningssätt samt beslut om ansökan till den Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna alternativt Etikprövningsmyndigheten behövs eller ej. Blanketten behålls av studenten och handledaren.

Projekttitel: Socialarbetarens syn på arbetet med stigmatisering och stämpling Student/studenter: Maja Hagström & Tova Cederholm

Handledare: Ulla Beijer

Ja Tveksamt Nej 1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas dvs. omfattar studien

deltagare som kan betraktas tillhöra en sårbar grupp t.ex. barn (under 18 år), personer med nedsatt kognitiv förmåga, psykisk funktionsnedsättning eller sådana som har en beroendeställning till den som genomför studien t.ex. som patienter eller elever till densamma?

2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att

inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?

3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?

4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt? X 5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden

människa (t.ex. blodprov)?

6 Avser du behandla känsliga personuppgifter, som etnicitet, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv?

7 Avser du behandla personuppgifter om lagöverträdelser, som brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden?

8 Avser du att behandla personuppgifter? Observera att:

• Samtliga uppgifter som kan kopplas till en levande person betraktas som personuppgifter, även om de är kodade eller krypterade.

• I händelse av att studentarbetet INTE omfattar några känsliga personuppgifter och heller INTE deltagare som tillhör en sårbar grupp eller deltagare som INTE står i beroendeställning till den som genomför studien, behöver inte någon ansökan till

Forskningsetiska nämnden vid Högskolan Dalarna göras.

• Vid behandling av personuppgifter ska dock ALLTID anmälan om detta göras på avsedd blankett som sänds till:

dataskydd@du.se

Fastställd av Forskningsetiska nämnden 2020-09-23

In document ”Det är något man läser om på högskolan”: En kvalitativ studie om socialarbetarens syn på arbetet med stigmatisering och stämpling (Page 40-47)