I uppsatsens sista del presenteras studiens slutsatser. I denna del besvaras syftet med studien och vad som är studiens bidrag. Det framförs viss kritik till studiens resultat och
avslutningsvis ges det förslag på framtida forskning.
6.1 Slutsats och studiens bidrag
Syftet med denna uppsats var att beskriva hur de formella ledarna på EKO stormarknad i Örebro anpassar sitt ledarskap till sina medarbetare för att hantera den aktuella krisen som uppkommit till följd av covid-19. Studien som gjorts visar att en av de tre formella ledarna anpassar sitt ledarskap till sina medarbetare. Den högsta formella ledaren matchade sin
ledarstil med tre av sina medarbetare. Därmed anpassar den formella ledaren sitt ledarskap till majoriteten av sina medarbetare under krisen som uppkommit till följd av covid-19. De andra två medarbetarna matchade inte sin ledarstil till sina medarbetare.
Slutsatsen som kan dras är att den högsta formella ledaren har lyckats att matcha sin ledarstil och anpassa sitt ledarskap till medarbetarna för att på så sätt kunnat hantera krisen som
uppkommit till följd av covid-19. De två andra formella ledarna har inte lyckats att matcha sin ledarstil till sina medarbetares utvecklingsnivå, de anpassar därmed inte sitt ledarskap till sina medarbetare. Anledningen till detta kan vara att de inte haft en lika central roll i
krishanteringen som den högsta formella ledaren haft.
Studien har bidragit med ytterligare empiriskt stöd till SLII. Denna studie har visat att SLII även går att applicera under den specifika situationen kris. Resultatet som framkommit gynnar den konstruktiva kritiken som säger att SLII är ett användbart verktyg när det kommer till ledarskap. Studiens teoretiska bidrag är att studien beaktat de demografiska egenskaperna ålder och kön och hur de kan påverka den formella ledaren. Det som framkom var att kön inte hade en påverkan på resultatet i denna studie. Detta för att det inte framkom några incitament på att de manliga formella ledarna var mer villiga att ta risker jämfört med den kvinnliga formella ledaren. Det som dock framkom var att ålder kan ha påverkat resultatet och var de formella ledarna placerats i SLII.
6.2 Kritik mot studien
Den kritik som finns mot resultaten är att den högsta formella ledaren enbart fick kategorisera sin ledarstil utifrån den aktuella situationen som uppkommit till följd av covid-19 och inte till en specifik individ. Anledningen till detta beror på att när studien tog sin början var det oklart vilka medarbetare det var som skulle intervjuas. När det sedan togs kontakt med den högsta formella ledaren för att be honom att kategorisera vilken ledarstil han använder till en specifik individ så uteblev respons. Det är något att ha i åtanke när det kommer till framtida studier, att ha medarbetarna bestämda från början så att de formella ledarna kan kategorisera sin ledarstil till en specifik individ.
33
Ytterligare kritik är att det är problematiskt att utifrån svaren dra en slutsats om
uppgiftslämnarna enbart svarat utifrån den nuvarande situationen. Det vill säga hur de är på arbetet i dagsläget under krisen som uppkommit till följd av covid-19. Trots att det tydligt poängterades ett flertal gånger under intervjuerna att de skulle svara utifrån nuvarande situation, så finns det en känsla av att vissa har svarat mer allmänt och det kan ha påverkat resultatet som framkommit.
6.3 Förslag till framtida forskning
Studien som gjorts är en fallstudie och därmed har intervjuer enbart gjorts med medarbetare och formella ledare på ett företag. För att i framtiden kunna generalisera resultaten bör fler företag studeras, vilket är ett alternativ för framtida forskning. Detta för att se om resultaten som framkommer i de andra företagen stämmer överens med denna studie. Företaget som studerats har påverkats negativt av krisen som uppkommit till följd av covid-19. Alternativ på denna studie hade kunnat vara att göra samma intervjuer med medarbetare och formella ledare på ett företag som istället påverkats positivt av krisen. För att sedan jämföra det resultatet med denna studie. Detta för att se om det finns en skillnad i anpassningen mellan de formella ledarna och deras medarbetare. I denna studie togs de demografiska egenskaper ålder och kön med. I framtida forskning bör även erfarenhet och utbildning beaktas då dessa egenskaper också kan påverka ledaren. Viktigt att påpeka är att intervjufrågorna då bör vara utformade utifrån dessa egenskaper.
34
Källförteckning
Abeleen, J. (2020). Så påverkas svenska företagen i Kina av coronapandemin. Business Sweden. 19 mars. ://www.business-sweden.com/sv/insikter/artiklar/sa-paverkas-svenska- foretagen-av-coronapandemin/ . [2020-04-14]
Archer, T., Arntén, A-C., Olsen, K. & Jansson, B. (2016). Age and Gender Influence Upon Self-Reported Leadership Attributes during Recruitment. Clinical and Experimental Psychology, 3(2), doi: 10.4172/2471-2701.1000140.
Blanchard, K. H., Carlos, J. P. & Randolph, A. (1999). 3 Keys to Empowerment. Oakland: Berrett-Koehler.
Blanchard, K. H., Zigarmi, P. & Zigarmi, D. (2013). Leadership and the One Minute Manager: Increasing Effectiveness Through Situational Leadership II. New York: William Morrow Company.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber AB.
Clarke, V. & Braun, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), ss. 77-101.
Demiroz, F. & Kapucu, N. (2012). The role of leadership in managing emergencies and disasters. European Journal of Economic and Political Studies, 5(1), ss. 91–101. EKO stormarknad (2020). Om oss. https://ekostormarknad.se/om-oss/. [2020-04-17]
Glegg, S., Kornberg, M. & Pitsis, T. (2008). Managing and organizations: An introduction to theory and practice. 2 uppl. London: SAGE.
Hammerskog, P. (2005). 100 sidor om effektiv krishantering i företag. Stockholm: Bokförlaget Redaktionen.
Hersey, P., Blanchard, K.H. & Johnson, D.E. (2001). Management of organizational behavior: Leading human resources. 8 uppl. Upper Saddle River, N.J: Prentice Hall. If (2007). Bristande krisberedskap hos svenska företag.
https://via.tt.se/pressmeddelande/bristande-krisberedskap-hos-svenska- foretag?publisherId=391729&releaseId=3249322. [2020-04-17]
Jacobsen, D.I. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. 2:2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
35
Jones, L., Brown, D. & Palumbo, D. (2020). Coronavirus: A visual guide to the economic impact. BBC. 3 april. https://www.bbc.com/news/business-51706225. [2020-04-14]
Kielkowski, R. (2013). Leadership During Crisis. Journal of Leadership Studies, 7(3), ss. 62- 65.
Nilsson, I. (2001). Ledarskap i kris, kaos och omställning. Uppsala university. Ohlén, T. (2020). HUI: Så smittar corona handeln – de branscherna förlorar mest.
https://www.market.se/nyhet/hui-sa-smittar-corona-handeln-de-branscherna-forlorar-mest. [2020-04-27]
Shonhiwa, C. (2016). An Examination of the Situational Leadership Approach: Strengths and Weaknesses. Cross-current publisher, 2(2), ss. 35-40.
Thompson, G. & Glasø, L. (2015). Situational leadership theory: a test from three perspectives. Leadership & Organization Development Journal, 36(5), ss. 527–544.
Thompson, G. & Vecchio, R.P. (2009). Situational leadership theory: A test of three versions. The Leadership Quarterly, 20(5), ss. 837–848.
Vecchio, R.P. (1987). Situational Leadership Theory: An Examination of a Prescriptive Theory. Journal of Applied Psychology, 72(3), ss. 444–451.
WHO (2020a). Q&A on coronaviruses (COVID-19). https://www.who.int/news-room/q-a- detail/q-a-coronaviruses. [2020-04-01]
WHO (2020b). WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID- 19 - 11 March 2020. https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-director-general-s-opening- remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020. [2020-04-02]
World disasters (2018). Timeline. http://www.mapreport.com/subtopics/d.html#m3. [2020-04- 14]
Yin, R. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Stockholm: Liber AB.
Yukl, G. (2013). Leadership in Organizations Global Edition. 8 uppl. Boston: Pearson Education Limited.
36