5.1 Fördelar med PBL
5.1.1 Utveckling av förmågor och elevers motivation
I intervjun med pedagogen beskrivs en av de generella fördelarna med PBL-baserad undervisning i geografi att den främjar ett självständigt lärande och utvecklar elevers förmåga att ta personligt ansvar för studierna. Pedagogen som har relativt lång erfarenhet att undervisa efter PBL menar att tendensen är tydlig genom att hänvisa till erfarenheten att elever som jobbat med arbetssättet blir bättre på att genomföra projektarbetet i årskurs tre på gymnasiet. Pedagogen anser dessutom att elever som jobbat med PBL upplevs bli bättre på att söka och bearbeta information.
Eleverna betonar också utifrån deras perspektiv fördelen med att
ansvarsperspektivet är tydligt förankrat i PBL:s praktiska upplägg. Möjligheten till att jobba självständigt med att söka information och fördjupa sig inom ett valt problemområde under temaperioder upplevs höja deras motivation i förhållande till skolarbetet samt innebär en mer stressfri tillvaro i skolan. Detta menar de även skapar bra förutsättningar att tillgöra sig grundkunskaper i ämnen.
5.1.2 Social utveckling genom PBL
Av intervjuerna framgår att PBL upplevs stimulerar olika former av socialt lärande. Interaktion som sker i samband med basgruppmoment uppfattas främst av eleverna stimulera utveckling av sociala förmågor samt ge upphov till lärandetillfällen. Utifrån det som är kopplat till utveckling av sociala förmågor tror bl.a. alla elever som deltog i fokusgruppintervjun att de kommer ha nytta av att ha utvecklat sin samarbetsförmåga genom PBL i framtiden. Ur ett lärandeperspektiv gav eleverna exempel på när de får lära sig av andra i samband med redovisningstillfällen och i tankeutbyten som sker i
33
5.1.3 En holistisk och målstyrd undervisning
I båda intervjuerna berörs vid ett antal tillfällen att PBL:s praktiska upplägg där ämnesintegrerande teman utgör grunden ger en bra möjlighet för eleven att få en
sammanhängande och helhetsinriktad förståelse för olika problemområden, och inte minst för sådana som koppas till geografiämnet.
Ur ett lärarperspektiv anser pedagogen också att PBL skapar en bra grund för en målstyrd undervisning då konkreta mål med hänvisning till styrdokument utformas inför alla teman. Under arbetsprocessens moment kan sedan målen enligt pedagogen stämmas av gentemot den enskilda eleven på ett bra sätt. PBL upplevs därmed underlätta en målstyrd verksamhet eftersom mål och kriterier ständigt är aktuella genom arbetssättet.
5.2 Nackdelar med PBL
5.2.1 Ett resurskrävande arbetssätt
Utifrån intervjuerna framgår det att PBL är ett relativt resurskrävande arbetssätt. Framför allt är det pedagogen som berör problematiken kring de krav arbetssättet sätter på
tillgängliga lärarresurser. En aspekt av resursfrågan som behandlas under intervjuerna är att det upplevs som om behovet av tillgängliga lärarresurser är som störst i årskurs ett när elever som är obekanta med PBL ska lära sig att jobba utefter arbetssättet. Både pedagogen och eleverna menar att när den första perioden inskolningsperioden väl är avklarad blir eleverna mer självgående i arbetsprocessen.
5.2.2 Förankringsarbetet
Av intervjuerna framgår det att många faktorer måste samverka för att kunna bygga upp en fungerande organisation kring en PBL-baserad undervisning. Pedagogen menar att
arbetslaget med stöd från skolans ledning måste vara eniga om hur den praktiska
verksamheten ska se ut för att kunna genomföra en PBL-undervisning av hög kvalité. PBL som arbetssätt måste därför enligt pedagogen förankras på alla nivåer i skolan. Eleverna i fokusgruppintervjun delar denna uppfattning och beskriver att de också upplever att PBL ställer höga krav på samarbetet mellan lärarna i arbetslaget.
34
5.3 Gråzoner
5.3.1 Fler perspektiv på ansvarsfrågan
Resultatet visar att det inte är helt oproblematiskt att enbart kategorisera det ökade elevansvaret i förhållande till PBL-baserad undervisning som en positiv aspekt av
arbetssättet. I fokusgruppen berör eleverna att de upplever att det finns de som har svårt att hantera det ökade ansvaret över studierna som undervisning efter PBL innebär. Dessa elever tror de skulle prestera bättre om upplägget utgick från ett mer klassisk
ämnesuppdelad undervisning. I båda intervjuerna ges dock exempel som visar på att det finns metoder som kan användas för att stödja elever som har det svårt i skolan när
undervisningen är PBL-baserad. Lärarnärvaro och välplanerade teman med lagom grad av styrning anses vara viktigt i sammanhanget.
5.3.2 Bedömning
I intervjuerna berörs både positiva och negativa aspekter gällande bedömning i förhållande till PBL-baserad undervisning. Det är främst eleverna i fokusgruppen som upplever att det kan uppstå problem med att enskilda elever kan åka gratisskjuts genom skolarbetet på det basgruppen som helhet presterar. Användning av både individuella och mer
grupporienterade examinationsformer i samband med teman anser de dock skapar en balans mellan PBL:s fokus på basgruppsarbete och kravet att varje elev ska bli bedömd utifrån den egna arbetsinsatsen.
Pedagogen menar att med en bra utformad planering och bra organisering i arbetslaget kan lärarnas olika kompetenser används på rätt sätt i bedömningsarbetet. Det möjliggör också att de bedömningsmässiga fördelar som pedagogen upplever finns i samband med PBL där fler lärare involveras vid examinationer och i betygsdiskussioner kan utnyttjas.
5.4 Vad kan PBL tillföra undervisning i geografi?
5.4.1 Geografi – ett ämne som lämpas för integration och problemlösning
Pedagogen anser att geografi som ämne mycket tack vare sin bredd och tvärvetenskapliga karaktär är lämpligt att integrera i med andra undervisningssammanhang. Att många problemområden, exempelvis de som relateras till miljön, också kopplas till geografiämnet
35
menar pedagogen gör det lämpat för PBL och ämnesintegrerad undervisning. Pedagogen upplever inte att det finns några problem med att integrera geografins kursmål i
utgångspunkter för längre temaperioder, utan anser att det går att genomföra en tydlig målstyrd undervisning i geografi genom PBL.
I fokusgruppintervjun betonar eleverna att de upplever skolarbetet mer motiverade när PBL används i anslutning till geografiundervisning. De upplever också att geografi är lämpligt att kombinera med ämnesintegrerad undervisning för att skapa förståelse och sammanhang över problemområden.
36