De frågeställningar som formulerades i uppsatsens inledningskapitel var: varför havererade de politiska förhandlingarna om storregioner? och vilka värden stod på spel? Dessa har jag försökt besvara utifrån en kartläggning av händelseförloppet och en analys av de inblandade aktörernas argument. Från min undersökning går det att dra ett antal slutsatser. Till att börja med framgår det tydligt att regeringen redan från början var inställd på en överenskommelse med Centerpartiet, något som präglade processen då Centerpartiets krav prioriterades. Resultatet från min analys visar att en förklaring till detta kan vara regeringens och Centerpartiet gemensamma syn på välfärdens organisering: de förespråkar båda en decentraliserad välfärdsstat. Kart-läggningen av händelseförloppet visar att de politiska samtalen avslutades på grund av att regeringen och Centerpartiet inte kunde komma överens i frågan om hur en decentralisering av makt och ansvar skulle sammankopplas med regionreformen.
Liberalerna och Moderaterna uppfattades tidigt som kritiska. Efter en analys av deras argumentation är det inte särskilt förvånande. Partiernas uppfattning avvek från regeringens utifrån vilket demokrativärde som skulle prioriteras, hur välfärden skulle organiseras och synen på regionernas funktion. Moderaternas prioritering av den regionala självstyrelsen framför en nationellt likvärdig välfärd avvek också från regeringens ståndpunkt. Kristdemokraterna var däremot positiva till en regionreform. Deras ställningstaganden liknande regeringens på alla utom ett av de områden som min analysmodell belyser: de ville flytta ansvaret för den avancerade sjukvården till statlig nivå. Partiet förespråkade därmed en annan organisering av välfärden än regeringen. Utifrån att regeringen valde att prioritera Centerpartiet i förhandlingarna istället kan slutsatsen dras att den decentraliserade välfärden är en viktig fråga för regeringen. Detta då Kristdemokraterna och regeringen enligt min analys i övrigt stod närmare varandra i regionfrågan.
Slutsatsen att Kristdemokraterna och regeringen stod varandra nära värdemässigt kan kanske uppfattas som konstig mot bakgrund av att de inblandade partierna på ett ideologiskt plan står långt ifrån varandra i många frågor. Därmed skulle kritik kunna riktas mot att analysmodellen inte fångar de viktiga dimensionerna i debatten om storregioner på ett förtjänstfullt sätt. Så skulle det kunna vara, samtidigt valde
Kristdemokraterna att delta i förhandlingarna fram till sista mötet. Att partiet såg fram emot en reform framgick dessutom i såväl debattartiklar som i Indelningskommitténs arbete. I detta sammanhang vill jag därför passa på att påminna läsaren om att denna uppsats inte är en studie av partiernas inställning till idén om regioner över tid. Fokus för studien har varit den politiska processen mellan 2014-2016 och det material som bedömts som viktigast i sammanhanget är vad som har sagts i relation till regionreformen, inte principprogram eller ideologiska uttalanden. Det är möjligt att Kristdemokraternas placering i analysverktyget skulle ha sett annorlunda ut om så hade varit fallet.
En annan slutsats är att allianspartiernas ståndpunkter är spridda. Detta indikerar att det skulle vara svårt för en alliansregering att genomdriva en regionreform. Centerpartiet förespråkar ensamt en ökad decentralisering och har länge efterfrågat en regionreform. Eftersom frågan är så viktig för partiet är det därför något förvånande att det inte gick med på regeringens bud. Det är osannolikt att en liknande reform kommer bli aktuell igen, åtminstone under de närmsta åren. Istället verkar övriga allianspartier måna om att lösa sjukvårdens utmaningar genom att förstatliga delar av den. En storregionreform som inte åtföljs av decentralisering är en centraliserings-reform, som Centerpartiet påpekade. Makten centreras i färre och större regioner. Samtidigt borde det anses som det bättre alternativet av de som föreslagits. I valet mellan ett förstatligande och storregioner borde storregioner vara det självklara valet för Centerpartiet. Förstatligandet går emot partiets ideologi. Att regeringen lovade att utreda möjliga decentraliseringsåtgärder var inte tillräckligt för Centerpartiet. Det tyder på att partiet antingen saknade förtroende för regeringen i frågan eller helt enkelt inte ville komma överens med regeringen. Hur det faktiskt ligger till och varför det i så fall är så kan dock inte besvaras genom denna uppsats.
Försöket med att skapa storregioner belyser SKL:s tunga roll som påverkansorgan. Utan uppvaktningen från SKL hade inte regeringen drivit frågan. Arbetet med reformen påbörjades utan att stöd säkrats i riksdagen. Detta bekräftar ett antal påståenden från den tidigare forskningen om regioner. Till att börja med är resultatet i linje med forskningen om flernivåstyrningens framväxt: Kommuner och landsting är viktiga förhandlingsaktörer och har mycket att säga till om, inte bara i implementeringen av politik utan också i utformningen av den. Resultaten är också i
linje med forskningen om att partiaktivas intressen går isär i frågor om territoriella reformer: Det var politiker på subnationella nivåer som initierade reformen och politiker på nationell nivå som stoppade den. Även om det utifrån detta händelse-förlopp är tydligt att politiker på kommun- och landstingsnivå har inflytande även i rikspolitiken kan det konstateras att frågor om samhällsorganisationens utformning i slutändan är en nationell angelägenhet.
Erfarenheterna från regionaliseringsprocesser i liknande länder visar att det är svårt att genomföra regionreformer. Samtidigt lyckades man för ett decennium sedan med en omfattande reform i Danmark och i Norge pågår det en sammanslagning av fylken. Till skillnad från i Danmark fanns det dock inte en säkrad majoritet i riksdagen när reformen annonserades, partiernas ställningstaganden formulerades i Sverige inför allmänheten. Till skillnad från i Norge var de svenska partierna inte överens om huruvida landstingen skulle tvingas in i storregioner eller om utvecklingen skulle drivas underifrån. På så vis avviker den svenska processen från de andra ländernas. Även om partierna hade närmat sig varandra på subnationell nivå och var överens i SKL saknades viljan att enas på nationell nivå. Resultatet från min studie belyser på så vis svårigheten att reformera den offentliga sektorns organisering när intressena går isär bland de folkvalda på nationell och subnationell nivå.
Det är svårt att sia om regionfrågans framtid. Det är tydligt att partierna inte är överens. Under processens gång framstår det snarare som de glidit isär än kommit närmare varandra. Samtidigt står landstingen inför stora utmaningar som kräver lösningar. Om jämlik sjukvård ska kunna garanteras behöver någonting hända. Min studie av förhandlingarna kring den rödgröna regeringens regionförslag och de olika partiernas ståndpunkter pekar på att någon typ av centraliseringsprocess kommer att äga rum framöver: antingen skapandet av storregioner eller ett förstatligande av delar av sjukvården.
Referenser
Böcker, bokkapitel och rapporter
Baldersheim, H., & Rose, L. E. (2010a). A Comparative Analysis of Terriotrial Choice in Europe - Conclusions. I: H. Baldersheim, & L. E. Rose (Red.), Territorial choice: the politics of bounderies and borders (ss. 234-259). Basingstoke: Palgrave MacMillan.
Baldersheim, H., & Rose, L. E. (2010b). Territorial Choice: Rescaling Governance in European States. I: H. Baldersheim, & L. E. Rose (Red.), Territorial choice. the politics of boundaries and borders (ss. 1-20). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Baldersheim, H., & Rose, L. E. (2010c). The Staying of Power of the Norwegian Periphery. I: H. Baldersheim, & L. E. Rose (Red.), Territorial choice: the politics of bounderies and borders (ss. 80-100). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Baldersheim, H., & Øgård, M. (2009). The rise of the networking region: The challenges of regional collaboration in a globalized world. I: H. Baldersheim, A. Vegard Haug, & M. Øgård (Red.), The rise of the networking region: The challenges of regional collaboration in a globalized world (Vol. 10, ss. 11-20). Stockholm: Nordregio.
Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus förlag.
Bennett, A., & Checkel, J. T. (2016). Process tracing: from philosophical roots to best practices. I: A. Bennett, & J. T. Checkel (Red.), Process Tracing. From Methaphor to Analytical Tool. Cambridge: Cambridge University Press.
Dahl, R. A., & Tufte, E. R. (1973). Size and Democracy - The Politics of the Smaller European Democracies. Stanford: Standford University Press.
Erlingsson, G. (2009). Partidemokrati på̊ landstingsnivå̊. Kunskapsinventering med empiriska illustrationer. Linköpings Universitet, Centrum för kommunstrategiska studier. Linköping: LiU-Tryck.
Gustafsson, A., & Karlsson, D. (2010). Regionstorlek och demokrati – Möjliga effekter av en sammanslagning av Värmland och Västra Götaland. Landstinget Värmland, Region Värmland, Västra Götalandsregionen.
Johansson, J. (1995). Europeiska regioner. Regionforskning i empirisk och normativ belysning. Örebro: Örebro Universitet.
Johansson, J. (2004). Regionförsök och demokrati - demokratisk legitimitet och regionalt utvecklingsarbete i Skåne och Västra Götaland. Sektionen för hälsa och samhälle, Statsvetenskap. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Karlsson, D. (2010). Landstingspolitikerna och den regionala demokratins framtid. I: L. Nilsson (Red.), En region blir till. Västra Götalandsregionen 1999-2008 (Vol. Bokserien nr. 47, ss. 63-99). Göteborg: Göteborgs universitet.
Lidström, A. (2010). The Swedish Model under Stress: The Waning of the Egalitarian, Unitary State? I: H. Baldersheim, & L. E. Rose (Red.), Territorial Choice. The Politics of Boundaries and Borders (ss. 61-79). Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Mouritzen, P. E. (2010). The Danish Revolution in Local Government: How and Why? I: H. Baldersheim, & L. E. Rose, Territorial choice: the politics of bounderies and borders (ss. 21-41). Basingstoke: Palgrave MacMillan.
Nilsson, L. (Red.). (2010a). En region blir till. Västra Götalandsregionen 1999-2008 (Vol. 47). Göteborg: Göteborgs Universitet.
Nilsson, L. (2010b). Medborgarna och flernivådemokratin i Sverige. I: L. Nilsson (Red.), En region blir till. Västra Götalandsregionen 1999-2008 (Vol. 47). Göteborg: SOM-institutet.
Nilsson, L. (2016). Regionerna och den svenska flernivådemokratin. SOM-institutet. Göteborg: Göteborgs Universitet.
OECD (2010). Territorial Reviews: Sweden 2010. Paris: OECD Publishing.
Pierre, J. (2010). Decentralisering, governance och institutionell förändring. I: B. Rothstein (Red.), Politik som organisation. Förvaltningens grundproblem (ss. 245- 270). Stockholm: SNS Förlag.
Pierre, J., & Peters, B. G. (2000). Governance, Politics and the State. New York: Palgrave Macmillan.
Tidskriftsartiklar
Blomqvist, P., & Bergman, P. (2010). Regionalisation Nordic Style: Will Regions in Sweden Threaten Local Democracy? Local Government Studies, 36 (1), 43-74.
Feltenius, D. (2016). Divided Interests: Multilevel Parties and the Politics of Territorial Reform in Sweden. Scandinavian Political Studies, 39 (1), 95-114.
Feltenius, D. (2011). En ren partiangelägenhet? Statsvetenskaplig tidskrift, 113 (3), 291-312.
Feltenius, D. (2015). Multi-Level Governance as ‘Post-Constitutional’ Politics: Subnational Actors and the Swedish Constitution. Local Government Studies 41 (2), 301-319.
Hansen, T., & Klausen, J. E. (2002). Between the Welfare State and Local Government Autonomy. Local Government Studies, 28 (4), 47-66.
Hopkin, J. (2003). Political Decentralization, Electoral Change and Party
Organizational Adaption. European Urban and Regional Studies, 10 (3), 227-237.
Karlsson, D. (2015). Local Autonomy or National Equality? A Conflict of Values and Interests for Political Leaders. Regional & Federal Studies, 25 (1), 19-44.
Toubeau, S., & Massetti, E. (2013). The Party Politics of Territorial Reforms in Europe. West European Politics, 36 (2), 297-316.
Avhandlingar och studentarbeten
Fernández, C. (2000). Regionalisering och regionalism: Idé, ideologi och politisk verklighet. Diss. Lund: Lunds universitet.
Hörnström, L. (2010). Redistributive regionalism: Narratives on regionalisation in the Nordic periphery. Diss. Umeå̊: Umeå̊ Universitet.
Krantz, T. (2002). Makten över regionen – En idékritisk studie av svensk regiondebatt 1963-1996. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.
Lundin, M. (2007). The Conditions for Multi-Level Governance. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.
Wickman, L. (2016). Regionaliseringen av Sverige går inte att stoppa. Uppsala Universitet. Statsvetenskapliga Institutionen (Kandidatuppsats).
Riksdagsmaterial och offentliga dokument
Anf. 112 Staffan Danielsson (C). Frågestund 16 april 2016
Anf. 113 Stadsrådet Ardalan Shekarabi (S). Frågestund 16 april 2016 Anf. 43 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S). Frågestund 27 oktober 2016
Dir. 2015:77. (den 2 juli 2015). Ny indelning av län och landsting. Hämtat från www.regeringen.se. Tillgängligt: http://www.regeringen.se/49e9fa/contentassets/ 1f1494d4035d4be6ac6450f5010e0b96/ny-indelning-av-lan-och-landsting-dir.-201577
Indelningskommittén. (den 29 02 2016). Delredovisning från Indelningskommittén, Fi 2015:09.
Motion 2015/16:KU25 (den 15 06 2016). Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning.
Regeringskansliet. (den 06 06 2016). Indelningskommitténs delbetänkande går ut på̊ remiss. Tillgängligt: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/07/indelnings kommittens-delbetankande-gar-ut-pa-remiss/
Shekarabi, A. (den 08 03 2017). Storlän: Svar på̊ skriftlig fråga 2016/17:929. Riksdagen.
Shekarabi, A. (den 30 11 2016). Svar på skriftlig fråga 2016/17:346. Riksdagen. SOU 2015:101. (2015). Demografins regionala utmaningar: Hållbar samhälls- organisation med utvecklingskraft. Långtidsutredningen. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
SOU 2007:10. (2007). Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Ansvarskommittén. Stockholm: Edita Sverige AB.
SOU 2012:81. (2012). Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform. Utredningen om den statliga regionala förvaltningen. Stockholm: Elanders Sverige AB.
SOU 2016:48. (2016). Regional indelning - tre nya län. Indelningskommittén. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Material från SKL
Liberalerna i SKL. (den 07 10 2016). Reservation till yttrande för regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48).
Kontigo/SKL. (2015). Regionalt utvecklingskapital. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
SKL. (2013). 150 år av självstyrelse. Kommuner och landsting i förändring. Stockholm: ltab.
SKL. (2016a). Demokrati och regionstorlek. Tänkbara konsekvenser av en ny regionindelning. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
SKL. (2016b). Motiven för en regionreform: om behovet av en ny regionindelning. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
SKL. (den 7 oktober 2016c). Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48).
SKL. (den 24 11 2016d). SKL beklagar utebliven regionreform. Tillgängligt:
https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/sklbeklagaruteblivenregionreform.105 91.html den 07 05 2017
Unell, E., Frank, S., Svensson, S., Hesse, M., & KällgrenSawela, I. (den 07 10 2016). Reservation till yttrande för regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48).
Tidningsartiklar
Danielsson, P., & Norlén, A. (den 08 03 2016). M: Storregioner måste bygga på̊ bred politisk enighet. Dagens Samhälle.
Europeiska kommissionen. (Vinter 2012). Ledare. Panorama (44).
Henriksson, E., Selin, M., & Carlson, A. (den 24 10 2016). KD: Tänk om i regionfrågan! Dagens Samhälle.
Lööf, A., & Gunnarsson, C. (den 09 06 2016). C: Vi öppnar för fler nya regioner. Dagens Samhälle.
Odell, M., Schlingmann, P., Flanking, A., & Ullenhag, E. (den 07 07 2007). DN Debatt. ”Vi säger nu gemensamt nej till att bilda storregioner”. Dagens Nyheter.
Olsson, H. (den 24 11 2016a). C och KD lämnar samtal om storregioner. Dagens Nyheter.
Olsson, H. (den 23 11 2016b). Regeringen redo gå med på C-krav i storregionsfrågan. Dagens Nyheter.
Shekarabi, A. (den 23 mars 2015). DN debatt. Ny regionreform ska göra landstingen färre från 2019. Dagens Nyheter.
Intervjuer och otryckt material
Intervju med Anders Knape, SKL. (den 07 04 2017). Intervju om regionfrågan. (M. Wärmark, Intervjuare)
Intervju med Helene Eliasson, SKL. (den 18 04 2017). Intervju om regionfrågan. (M. Wärmark, Intervjuare)
Intervju med Anna Hagstad och Johan Mörck, Indelningskommittén. (den 10 03 2017). Intervju om regionfrågan. (M. Wärmark, Intervjuare)
Intervju med Matilda Malmquist Glas, politiskt sakkunnig. (den 21 04 2017). Intervju om regionfrågan. (M. Wärmark, Intervjuare)
Mejlkorrenspondens med Anders W Jonsson. (04 2017). Frågor gällande förhandlingarna om regionreformen.
Mejlkorrespondens med Acko Ankarberg Johansson. (05 2017). Frågor gällande förhandlingarna om regionreformen.
Mejlkorrespondens med Christer Nylander. (04 2016). Frågor gällande förhandlingarna om regionreformen.
Övrigt material
Centerpartiet. (2016a). PM Förhandlingarna om regionfrågan. Tillgängligt:
https://www.centerpartiet.se/download/18.261a38c8158715c0aa61e4d/147999667958 5/161124+PM+regionfr%C3%A5gan.pdf
Centerpartiet. (den 24 11 2016b). Regeringen nobbar Centerpartiets förslag.
Tillgängligt: https://www.centerpartiet.se/media/nyhetsarkiv-2016/2016-11-24-regeri ngen-nobbar-centerpartiets-forslag.html den 19 04 2017
Danielsson, P. (den 30 06 2016). Kommentar av Peter Danielsson, Moderaternas förste vice partiordförande om indelningskommitténs betänkande. Tillgängligt: http://www.moderat.se/nyhetsartikel/kommentar-av-peter-danielsson-moderaternas- forste-vice-partiordforande-om den 03 04 2017
Ekot. (den 24 11 2016). Sveriges Radio. Tillgängligt: http://sverigesradio.se/sida/ artikel.aspx?programid=83&artikel=6571650
Liberalerna. (den 16 10 2016). Liberalerna säger nej till storregionerna. Tillgängligt: https://www.liberalerna.se/nyheter/liberalerna-sager-nej-till-storregionerna/ den 05 05 2017
Norlén, A. (den 23 11 2016). M: Nej till storregioner utan bred folklig förankring. Tillgängligt: http://www.moderat.se/nyhetsartikel/m-nej-till-storregioner-utan-bred- folklig-forankring den 19 04 2017
Regjeringen.no. (den 22 08 2016). Tillgängligt: https://www.regjeringen.no/no/ dokumenter/regionreform---orientering-om-det-videre-arbeidet/id2526567/ den 25 04 2017
Wold Haagensen, V. (den 2 februari 2017). Hedmark og Oppland blir ett fylke. Tillgängligt: https://www.nrk.no/ho/hedmark-og-oppland-blir-ett-fylke-1.13383439