5. Diskussion
5.3 Slutsatser och förslag till vidare forskning
Med denna fallstudie hoppas vi ha bidragit inom det specialpedagogiska forskningsfältet samt lyc- kats med den organisationsteoretiska ambitionen (Granberg & Ohlsson, 2011) att belysa fenomen som kan komma de deltagande verksamheterna till gagn i deras fortsatta verksamhetsutveckling. Utan tvekan har detta arbete utmanat vår egen förförståelse, skapat nya insikter om hur vissa delar relaterar till varandra samt gett oss en fördjupad mentalisering kring det komplexa system som på- verkar samarbetet mellan elevassistenter och lärare. Det har gett en insikt om hur olika verksamhe- ter kan organiseras och ledas. Mångfacetterade förklaringar har framträtt när vi simultant riktat fo- kus mot helheter och delar inom gymnasiesärskolan. Den nya kunskapen tar vi med oss in i vår nya yrkesroll som examinerade speciallärare.
Som tidigare nämnts saknas det enligt Lindqvist m.fl. (2011) mer omfattande studier vilka undersö- ker samarbetet mellan elevassistenter och lärare inom skolverksamheter. Med tanke på elevassisten- tens konstanta närvaro i våra egna klassrum skulle vi se det som intressant att få ta del av forskning med särskolan i det centrala blickfånget. Av intresse vore även en fokusstudie över hur rektorer i särskolan prioriterar sina arbetsuppgifter för att skapa balans mellan den rigida systemvärlden och den faktiska livsvärlden för personal och elever i verksamheten.
Referenser
Anderson, L. & Östlund, D. (2017). Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden [Elektronisk resurs]. Problems of Education in the 21st Century, 5(6), 508-524. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17732
Anderson, L. & och Östlund, D. (2020) Speciallärare i särskolan: en profession i gränslandet mel- lan policy och praktik. (18, 1). Kristianstad University Press.
Aspelin, J. & Persson, S. (2008). Lärares professionella/personliga utveckling. Educare, Vetenskap- liga tidskrifter. (1), 27-49.
Aspelin, J. (2015). Inga prestationer utan relationer. Gleerups. Aspelin, J. & Östlund, D. (2020). Relationskompetens i specialpedagogiska utbildningar: Hur framställs ämnet i kursplaner för speci- alpedagog- och speciallärarprogram i Sverige?. Educare, 2020(2), 117- 142. DOI: 10.24834/educa- re.2020.2.6
Biesta, G. (2015) What is education for? On good education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education. (50)1, 75-87. https://doi.org/10.1111/ejed.12109 Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.
Creswell, J.W. & Poth, C.N. (2017). Qualitative inquiry & research design: choosing among five approaches. (Fourth edition). Sage Publications.
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). (179-192) Liber.
Dewey, J. (1997). Experience and education. ([New ed.]). New York: Simon & Schuster. Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). (16-43). Liber.
French, N. (2001). Supervising Paraprofessionals: A Survey of Teacher Practices. The Journal of Special Education, 35(1), 41–53. https://doi.org/10.1177/00224669010350010
Frithiof, E. (2012). Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I T. Barrow, & D. Östlund (Red.). Bildning för alla. (135-145). Kristian- stad University Press.
Gadler, U. (1997). Elevassistent i skolan: är det elevens behov eller någon annans behov som av- gör? : förstudie kring elevassistentens funktion för elever med rörelsehinder. Göteborg: SIH läro- medel.
Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla?: statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. (Nr 51) [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press].
Giangreco, M. F. (2013). Teacher Assistant Supports in Inclusive Schools: Research, Practices and Alternatives. Australasian Journal of Special Education, 37(2), 93–106. https://doi.org/10.1017/ jse.2013.1
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2005). Kollektivt lärande i team: om utveckling av kollektiv handlings- rationalitet. Pedagogisk forskning i Sverige. 10(3/4), 227–243.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2014). Från lärandets loopar till lärande organisationer. (4., [rev.] uppl.). Studentlitteratur.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (red.) (2011). Organisationspedagogik: en introduktion. (1. uppl.). Stu- dentlitteratur.
Granlund, M. (2009). Vad är utvecklingsstörning? FUB: forskningsstiftelse ALA och Forsknings- programmet Child. Mälardalens Högskola.
Göransson, K. & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Peda- gogisk forskning i Sverige, 14(2), 136–142.
Ho, F-C. & Arthur-Kelly, M. (2013). An evaluation of the collaborative mode of professional deve- lopment for teachers in special schools in Hong Kong. British Journal of Special Education, 40(1), 22–32. https://doi.org/10.1111/1467-8578.12013
Illeris, K. (2012). Kompetens - vad, varför och hur. Studentlitteratur.
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 2:a Uppla- gan. Malmö: Gleerups.
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2019). Intellektuell funktionsnedsättning, samhälle och Välfärd. Gleerups.
Jacobsson, K. & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande: för utbildningsvetenskap. Upplaga 1. Studentlitteratur.
Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kul- tur.
Jenner H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Myndigheten för skol- utveckling.
Jensen, M. (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. (1. uppl.). Stu- dentlitteratur.
Kemmis, S. (1998). System and lifeworld, and the conditions of learning in late modernity. Curricu- lum Studies, 6(3), 269–305. https://doi.org/10.1080/14681369800200043
Kratz, H.E., Locke, J., Piotrowski, Z., Ouellette, R. R., Xie, M., Stahmer, A. C. & Mandell, D. S. (2015). All Together Now: Measuring Staff Cohesion in Special Education Classrooms. Journal of Psychoeducational Assessment, 33(4), 329–338. https://doi.org/10.1177/0734282914554853
Kylén, G. (2012). Helhetssyn på människan; Begåvning och begåvningshandikapp. Stiftelsen ALA. Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordic Studies in Education, 25(1), 16–35. Lindmark, A. & Önnevik, T. (2011). Human resource management: organisationens hjärta. (2. uppl). Studentlitteratur.
Lindström, G. & Pennlert, L. (2019). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. (7:e reviderade upplagan). Fundo Förlag.
Lindkvist, L., Bakka, J. F. & Fivelsdal, E. (2014). Organisationsteori: struktur, kultur, processer. (sjätte upplagan). Liber.
Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L. & Wetso, G-M. (2011). Different agendas? The views of different occupational groups on special needs education. European Journal of Special Needs Education, 26(2), 143–157. https://doi.org/10.1080/08856257.2011.563604
Lindqvist, H., Östergren, R. & Holme, L. (2020). Elevassistenter i skolan – en forskningsöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige, 25(2-3), 114 -137.
https://doi.org/10.15626/pfs25.0203.06
Lärarnas riksförbund. (2020, 18 december). Ferietjänst eller semestertjänst. https://www.lr.se/lon-lagar--avtal/arbetstid/ferietjanst-eller-semestertjanst
Nilsen, M & Mäkitalo, Å. (2004). Att överbrygga "vi" och "dom" - om konsten att ta andras per- spektiv i samtal om organisationsförändring. I E. Jernström & S. Roger (red). Lärande i arbetsliv och var dag. (s. 118-134). Brain Books.
Nordgren, K., Kristiansson, M., Liljekvist, Y. & Bergh, D. (2019). Lärares planering och efterarbe- te av lektioner. Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan. Rapport. (2019, 11). Karlstads universitet.
Radford, J., Bosanquet, P., Webster, R. & Blatchford, P. (2015). Scaffolding learning for indepen- dence: Clarifying teacher and teaching assistant roles for children with special educational needs. Learning and Instruction, 36. 1-10. https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2014.10.005
Rubie-Davies, C. M., Blatchford, P., Webster, R., Koutsoubou, M. & Basset, P. (2010). Enhancing learning? A comparison of teacher and teaching assistant interactions with pupils. School Effective- ness and School Improvement, 21(4), 429–449. https://doi.org/10.1080/09243453.2010.512800
Senge, P. (1997). THE FIFTH DISCIPLINE. Measuring Business Excellence, 1(3), 46–51. https:// doi.org/10.1108/eb025496
Senge, P. (2006). The fifth discipline : the art and practice of the learning organization (Rev. and updated, ed). Random House Business.
Syrnuk, C. (2018). Knowing nurture: experiences of teaching assistants for children with SEBD. British Journal of Special Education, 45(3), S. 329-348. https://doi.org/10.1111/1467-8578.12234
Skolverket. (2009). Resursfördelningar utifrån förutsättningar och behov?. Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/getFile?file=2204
Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan, Lgrsär11: reviderad 2018. Fjärde upplagan. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3976
Skolverket. (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan, Lgysär13. Skolverket. Hämtad från: https:// www.skolverket.se/undervisning/gymnasiesarskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasiesar- skolan/laroplan-gysar13-for-gymnasiesarskolan
Skolverket. (2014). TALIS 2013 – En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7–9. Skol- verket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2014/talis-2013.-en-stu- die-av-undervisnings--och-larmiljoer-i-arskurs-7-9?id=3293
Skolverket. (2020, 18 december). Krav för att få behörighet att undervisa.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/lararlegitimation-och-forskollararlegitimation/regler- och-krav-for-lararlegitimation/larar--och-forskollararlegitimation-och-krav-for-att-fa-behorighet
Skolverket. (2021, 1 januari). Lärarlyftets speciallärarutbildning.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/lararlyftets-speciallararutbild- ning
Skolverket. (2021, 4 juni). Gymnasiesärskoleprogrammen.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasiesarskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymna- siesarskolan/gymnasiesarskoleprogrammen
Skrtic, T. (2005). A Political Economy of Learning Disabilities. Learning Disability Quarterly, 28(2), 149–155. https://doi.org/10.2307/1593616
Sverige. (2020). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Elfte upplagan). Norstedts juridik.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. 2:a upplagan. Norstedts.
Takala, M. (2007). The work of classroom assistants in special and mainstream education in Fin- land. British Journal of Special Education, 34(1), 50-57. https://doi.org/10.1111/
j.1467-8578.2007.00453.x
Tassé, M.J. & Verdugo, M.A, (2018). A holistic theoretical approach to intellectual disability: Going beyond the four current perspectives. Intellectual and Developmental Disabilities. 56(2). 79–89. https://doi.org/10.1352/1934-9556-56.2.79
Tyson, R. (2019). Bildning och praktisk klokhet: i skola och undervisning. (Första utgåvan). Natur & Kultur.
Utbildningsdepartementet. (2021, 16 april). Proposition om vissa insatser för okad lärarkompetens
https://news.cision.com/se/utbildningsdepartementet/r/proposition-om-vissa-insatser-for-okad-la- rarkompetens,c3309207
Vaughn, S., Klinger, J. & Hughes, M. (2000). Sustainability of Research-Based Practices. Exceptio- nal Children, 66(2), 163–171. https://doi.org/10.1177/001440290006600202
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. http://www.vr.- se
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forsk- ning. Vetenskapsrådet. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1038/889
Vrieling, E., van den Beemt, A. & de Laat, M. (2016). What's in a Name: Dimensions of Social Le- arning in Teacher Groups. Teachers and teaching : theory and practice, 22 (3), 273-292. https://do- i.org/10.1080/13540602.2015.1058588
Weiner, B. (1985). An Attributional Theory of Achievement Motivation and Emotion. Psychologi- cal Review, 92(4), 548–573. https://doi.org/10.1037/0033-295X.92.4.548
Westlund, I. (2019). Hermenutik. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). (72-90). Liber.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper - om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Stu- dentlitteratur.
Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Första upplagan. Studentlitteratur. Örtenblad, A. (2007). Senge’s many faces: problem or opportunity? The Learning Organization, 14(2), 108–122. https://doi.org/10.1108/09696470710726989
Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska prak- tik. [Doktorsavhandling, Malmö Högskola, Fakulteten för lärande och samhälle].
Östlund, D. (2017). Elevassistenter: en möjlighet eller ett hinder för elevers inkludering och delak- tighet. Specialpedagogik, 37(3-4), 106-117.
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (Fjärde uppla- gan). Gothia fortbildning. .
Bilaga: 1-6
Bilaga 1: Missivbrev 2021
En förfrågan om deltagande i en studie
Den här inbjudan riktar sig 9ll rektorer, speciallärare/specialpedagoger och ele-
vassistenter vid en och samma verksamhet/arbetslag som arbetar på grund-
eller gymnasiesärskolan.
Vi är två studenter som läser en påbyggnadsutbildning 9ll speciallärare och arbetar inom särskolan. Under våren 2021 ska vi genomföra vårt examensarbete och behöver därför komma i kontakt med rektorer, speci- allärare/specialpedagoger och elevassistenter som jobbar i grund- eller gymnasiesärskolan. Vi vänder oss 9ll dig/er för aH få del av dina erfarenheter gällande samspelsprocesser i arbetslaget/organisa9onen.
Sy#et med vår fördjupningsstudie är aH undersöka vilka hindrande och/eller främjande faktorer som finns
inom skolorganisa9onen gällande samarbetet mellan lärare och elevassistenter.
Nedan följer exempel på frågor som vi skulle vilja ha mer kunskaper om:
- Hur ser organisa9onen för samverkan mellan elevassistenter och lärare ut på er skola? - Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan lärare och elevassistenter i klassrumssitua9onen? - Vad utgår ni ifrån vid planering av insatser?
- Vilka faktorer påverkar arbetssäH och insatser i klassrummet? Vad behöver utvecklas för aH undervisningen skulle bli bäHre för elever i gymnasiesärskolan?
Studiens data samlas in via intervjuer, dessa beräknas ta ca 30 - 60 minuter. Vid din skola önskar vi sammanlagt genomföra tre intervjuer, där vi hoppas aH du vill delta som representant för din yr- kesroll. Om du ställer dig posi9v 9ll aH medverka i studien kan vi 9llsammans boka 9d och plats som passar. Intervjuerna genomförs under perioden januari – mars 2021. Vi kontaktar dig via mail, personligen eller telefon u9från de kontaktuppgiOer du lämnar. Som det just nu ser ut i dessa 9der med coronarestrik9oner kan samtalet komma aH genomföras på distans och med stöd av digitala verktyg exempelvis Zoom eller Teams. I så fall ger vi dig mer informa9on om hur just deHa går 9ll och sänder en inbjudan och länk 9ll det digitala samtalsrummet när det är dags aH träffas. Vi öns- kar aH spela in samtalet för aH underläHa vårt arbete och för aH i eOerhand kunna lyssna av och transkribera 9ll text. Under samtalet vill vi i stället kunna lägga fokus på själva samtalet med dig.. De e9ska reglerna vid uppsatsskrivning och forskning som vetenskapsrådet rekommenderar följer vi givetvis, vilket innebär aH du ska ha fåH informa9on om syOet för studien. AH medverka i studi- en är frivilligt och du kan när som helst säga aH du inte vill delta längre. Intervjuerna ska bara an-
vändas för denna studie och när studien är godkänd kommer inspelningarna aH förstöras. All in- forma9on kommer aH avkodas så aH det inte framgår vilka personer som deltagit eller vilka skolor. Vi återkopplar gärna 9ll dig.
Vi hoppas aH det här är av intresse för dig. Din medverkan skulle hjälpa oss och bidra 9ll värdefull kunskap i vår studie och inför vår kommande yrkesroll som speciallärare inom Särskolan.
Deltagarens samtycke för medverkan
Jag har tagit del av informa9onen vad gäller konfiden9alitet, studiens genomförande och frivillighet och lämnar miH samtycke 9ll aH delta i studien. Talongen kan skickas digitalt (t e x scannat, fotograferat) eller analogt via brev.
DiH namn ……….
Datum och ort ……….
DiH telefonnummer………mailadress……….
Klippa här:
---
Din del aF spara. Har du frågor angående denna studie kontakta oss gärna eller vår handledare. Våra kontaktuppgiOer
Namn: Cecilia Lennartsson Tel: XXX -XXXXXXX E-post: XXX@XXX Postadress: XXX
Namn: Susanna Géczi Tel: XXX -XXXXXXX E-post: XXX@XXX Postadress: XXX
Handledare, Gun-Marie Wetso, tel. XXX -XXXXXXX XXX@XXX
UKK, Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunika9on, Ins9tu9on för Specialpedagogik
Mälardalens Högskola!
Bilaga 2: Senges fem discipliner!
Tabell 1: Fem disciplinerna
Källa: Egen sammanfattning med utgångspunkt i Senge (2006) Building shared visions/
Gemensamma visioner
• Att på individnivå ta ansvar för att se sig själv och sin del i skapandet av det gemensamma/vi:et.
• Att på organisationsnivå skapa förutsättningar för att personal- gruppen delges, delar och bibehåller gemensamma mål, visio- ner och strategier för verksamheten.
Mental models/ Tankemodeller
• På individnivå bör det finnas en medvetenhet om bakgrunden till de egna tankarna och världsbilden, men även mentalise- ringsförmåga för att kunna se och förstå andras perspektiv och tänkande.
• På organisationsnivå bör det vara ett öppet och utvecklingspo- sitivt klimat med utrymme för införlivandet av nya tankar, ini- tiativ och arbetssätt.
Team Learning/ Teamlärande
• På individnivå ta ansvar för kvalitén i sin egen insats. Att öd- mjukt bidra med sin egen samt ta emot andras kompetens i samarbeten för att uppnå bästa slutresultat.
• På organisationsnivå krävs ett gott ledarskap samt kännedom om grupprocesser. Ledningen bör även ha tillräckligt med kän- nedom om gruppdeltagarans individuella lämplighet och kom- petens för at kunna sätta ihop effektiva och kreativa team.
Personal Mastery/ Personligt mästerskap
• På individnivå vara trygg, kunnig och visionär i sin yrkesroll och sin ämnesspecialitet. Att känna till verksamhetens mål, samt vilket ansvar som ingår i den egna och andras yrkesroller i verksamheten.
• På organisationsnivå känna till personalens kompetenser och kontinuerligt skapa tillfällen för individens mentala, själsliga och ämnesmässiga vidareutveckling.
+ (the 5th)
Systemtheoretical thinking/ Systemtänkande
• Att verksamheten som helhet på individ- och organisationsnivå kan nyttja de övriga fyra disciplinerna (delarna) förenat i ett övergripande systemiskt tänkande och få dem att fungera till- sammans.
Tabell 3: Intervjuade lärare i gymnasiesärskolan
Intervjuns längd och x-antal sidor/transkribering L1-L4:
00:51:35, 9,5 sidor. 01:05:04 , 13 sidor. 00:50:55, 14,5 sidor. 00:52:27, 11 sidor.
Kön och tjänst:
Man, klasslärare och men- tor på nationellt gymnasie- program. Heltid, ferie- tjänst.
Kvinna,klasslärare och mentor på nationellt gym- nasieprogram. Heltid, feri- etjänst.
Man, klasslärare och men- tor på nationellt gymnasie- program. Heltid, ferie- tjänst.
Kvinna,klasslärare och mentor på individuellt pro- gram. Heltid, ferietjänst.
Relevant utbildning och yrkeslivserfarenheter inom skolverksamhet:
Lärarutbildning. Ca 30 års erfarenhet inom skolverk- samhet, varav 20 inom gymnasiesärskolan.
Lärar- och speciallärarut- bildning. Ca 30 års erfa- renhet av skolverksamhet, varav ca 15 inom gymnasi- esärskolan.
Lärarutbildning. Ca 20 års erfarenhet inom skolverk- samhet, varav ca 5 inom gymnasiesärskolan.
Lärar- och speciallärarut- bidlning. Ca 15 års erfa- renhet inom skolverksam- het, var av ca 5 år inom gymnasiesärskolan.
Bilaga 3: Respondentförteckning
Tabell 2:Intervjuade elevassistenter i gymnasiesärskolan (E1-E4) Intervjuns längd och x-antal sidor/transkribering EA1-EA4:
01:02:47, 9 sidor. 01:29:47, 26,5 sidor. 01:24:11, 10 sidor. 00.50:04, 10,5 sidor.
Kön och tjänst:
Man. Elevassistent i klass på nationellt gymnasiepro- gram och fritids. Heltid, semestertjänst.
Kvinna. Elevassistent i klass på nationellt gymna- sieprogram. Deltid, se- mestertjänst.
Kvinna. Cirkulerande ele- vassistent på nationellt gymnasieprogram. Deltid, uppehållstjänst.
Kvinna. Elevassistent på individuellt program och fritids. Deltid, uppehålls- tjänst.
Utbildningsgrad och yrkeslivserfarenheter inom skolverksamhet och särskola:
Gymnasialnivå. Ca 30 års erfarenhet inom skolverk- samhet, ca 10 år inom särskolan.
Högskolenivå. Har tidigare yrkeslivs-erfarenhet inom skolverksamhet, ca 10 år inom gymnasiesärskolan.
Högskolenivå. Ca 10 års erfarenhet inom skolverk- samhet, ca 5 år inom gymnasiesärskolan.
Eftergymnasial nivå. Ca 10 års erfarenhet inom assi- stansyrket, ca 5 år inom gymnasiesärskolan.
Tabell 4: Intervjuade rektorer i gymnasiesärskolan Intervjuns längd och x-antal sidor/transkribering R1-R4:
01:36:23, 15,5 sidor. 01:03:31, 10, 5 sidor. 00:57:21, 10 sidor. 00:51:07, 12 sidor.
Kön och tjänst:
Man, biträdande rektor för gymnasiesärskolan, alla inriktningar. Heltid, se- mestertjänst.
Kvinna, rektor för gymna- siesärskolan, alla inrikt- ningar. Heltid, semester- tjänst.
Man, rektor för gymnasie- särskolan, alla inriktningar. Heltid, semestertjänst.
Man, rektor för gymnasie- särskolan, alla inriktningar. Heltid, semestertjänst.
Relevant utbildning och yrkeslivserfarenheter inom skolverksamhet:
Lärar- och speciallärarut- bildning. Rektorsutbildning (pågående). Anställd inom skolverksamhet i ca 30 år, inom Särskolan ca 10 år, rektorstjänst ca 3 år.
Förskollärar-, specialpeda- gog och utbildning, rek- torsutbildning. Anställd som lärare inom särskolan i ca 20 år, rektorstjänst se- dan ca 10 år.
Lärar- och rektorsutbild- ning. Ca 25 års erfarenhet inom skolverksamhet, ca 5 år inom särskolan.
Lärar- och rektorsutbild- ning. Ca 15 års erfarenhet inom skolverksamhet, ca 2 år inom särskolan.
Bilaga 4: Frågeguide
Rektor Bakgrund/Person- ligt mästerskap
-Vad är din nuvarande anställning?
Har du en deltids- eller heltidstjänst? Har du en semester eller ferietjänst?
-Hur länge har du arbetat med detta/det du gör idag? Har du tidigare erfarenheter av liknande arbete eller har du job- bat med något annat?
-Berätta hur en vanlig dag ser ut? Vilka sysslor har du? Vilka möter du?
-Vilken/vilka utbildningar har du?
-Hur ser dina arbetsinsatser ut i förhållande till din arbets- beskrivning?
-Hur arbetar du på ledningsnivå för att din personal skall utvecklas både individuellt och i sin profession?
Tankemodeller -Hur upplever du möjligheten för alla att komma till tals i er organisation/ert arbetslag? Kan alla komma med tankar....Är
det “högt i tak”, så att säga?
-Hur arbetar du på ledningsnivå för att uppnå/upprätthålla ett gott samarbetsklimat bland din personal? (Rektor-perso-
nal, personal-personal)
Teamlärande -Hur skulle du beskriva att samarbetet och ansvarsfördel- ningen fungerar mellan lärare och elevassistenter på din skola? Stöttar personalen varandra på ett bra sätt så att det gyn-
nar elevernas utveckling? vad saknas?
-Hur arbetar du på ledningsnivå för att skapa välfungeran-
de arbetslag? (Kompetensfördelning, kontinuitet i samarbete-
na)
-Upplever du någonsin känslan av hierarki i klassrummet/ på din skola? Hur kan detta i så fall ta sig uttryck?
Gemensamma vi- sioner
-Hur arbetar ni i ledningen för att skapa förutsättningar för att personalgrupper/arbetslag delges och bibehåller gemen- samma mål och strategier?/Vilka möjligheter ges i din per- sonalgrupp att kommunicera gemensamt kring mål?
(sinsemellan) (med dig) (hur går det till)?
-Hur arbetar du på ledningsnivå med uppföljning och ut- värdering av arbetet kring de mål/strategier som gemen- samt bestämt att verksamheten ska fokusera på?
Systemtänkande -Hur ser du på din roll i skolsystemet?
-Vad ser du som din främsta uppgift utifrån detta perspek- tiv?
-Hur tänker du kring att du i din dagliga insats skall bidra till elevernas lärande?
Lärare Bakgrund/Person- ligt mästerskap
-Vad är din nuvarande anställning?
Har du en deltids- eller heltidstjänst? Har du en semester eller ferietjänst?
-Hur länge har du arbetat med detta/det du gör idag? Har du tidigare erfarenheter av liknande arbete eller har du job- bat med något annat?
-Berätta hur en vanlig dag ser ut? Vilka sysslor har du? Vilka möter du?
-Vilken/vilka utbildningar har du?
-Hur ser dina arbetsinsatser ut i förhållande till din arbets- beskrivning?
-Känner du att du vet vad du skall göra?
-Hur tycker du tex att arbets- och ansvarsfördelningen fungerar mellan dig och elevassistenter/na?
Tankemodeller -Hur upplever du att det finns möjligheter för alla att kom- ma till tals i er organisation/ert arbetslag? Kan alla komma
med tankar....Är det “högt i tak”, så att säga?
-Hur arbetar ni för att skapa god samsyn och kommunika- tion mellan dig och övrig personal i ditt klassrum/arbetslag? Teamlärande -Hur skulle du beskriva att samarbetet och ansvarsfördel-
ningen fungerar mellan lärare och elevassistenter?
- Hur ser du på att de olika yrkesprofessionerna i arbetsla-
get stöttar varandra? Vad skulle du säga om samverkan och
utbyte i arbetslaget?
-Hur upplever du hierarki (finns det tillfällen du känner dig i underläge eller överläge) mellan personalen i klassrum- met? Hur kan detta i så fall ta sig uttryck? Beskriv, berätta,
förklara
Gemensamma visioner
-Hur brukar de gemensamma målen kommuniceras till dig och dina arbetskollegor?
-Vilka möjligheter har du/ni getts till att diskutera/kommu-