Syftet med studien har varit att undersöka vilken påverkan en nationell kris får på verksamhetsnivå, vilka strategier som har använts för att hantera krisen samt hur krishanteringen uppfattats av medarbetarna. Den påverkan som redovisats i resultatet tyder på att en nationell kris får stora konsekvenser på organisationsnivå och ner på verksamhetsnivå. De mest påtagliga konsekvenserna av flyktingkrisen har varit personalförändringar i form av ett ökat rekryteringsbehov samt trångboddheten i lokalerna vilket även påverkat möjligheten att hålla samma kvalitet i verksamheterna.
28
Resultatet visar ett antal likheter mellan tidigare forskning på området och de strategier som använts för att hantera flyktingkrisen. I likhet med teorin har händelsegruppen haft goda effekter för hanteringen av situationen. Det har funnits en öppen kommunikation mellan alla led i verksamheten och dokumentation har förts för att möjliggöra lärande. Ur resultatet framgår även att HR har haft betydelse som expertroll i sammanhanget. Ledningen har föregått med gott exempel, de har gett tydliga mandat och befogenheter samt varit lyhörda för gruppernas behov av vägledning och styrning. Genom sitt agerande har ledningen visat stort förtroende för sina medarbetare. De har bland annat gett föreståndare mandat trots att de saknat tidigare erfarenheter av ledarskap. Kommun Syd visar mod och flexibilitet, dels genom att låta medarbetare växa inom organisationen utan formell utbildning, men också genom att våga vända på processer så som de gjort i rekryteringen. Att kunna fatta djärva och ibland kontroversiella beslut är en viktig del av krisledarskap (Lalonde, 2011). Lyckas ledningen fatta rätt beslut kan det bidra till att föra organisationen framåt i branschen och visa vägen för andra verksamheter med liknande problem (Dufresne & Clair, 2008).
I resultatet av intervjuerna på medarbetarnivå framgår att medarbetarna inte varit medvetna om de strategier som använts för att hantera flyktingkrisen på strategisk nivå utan att det främst är ledarskapet och kommunikationen som varit viktig för deras uppfattning av krishanteringen. Ur resultatet framgår att tillgänglighet, stöd, förtroende och feedback har påverkat medarbetarnas uppfattning i positiv riktning. Betydelsen av tillgänglighet är inget vi funnit i tidigare forskning men i det aktuella fallet har det framstått som ett viktigt komplement till bristande kommunikation och har utgjort en trygghet för medarbetarna. Trots att både föreståndare och medarbetare uttrycker att de inte fått all information har de ändå uppfattat informationen som tillräcklig, på grund av att det alltid funnits möjlighet att ställa frågor när det behövts. En tolkning är även att föreståndarna utgjort en viktig länk mellan medarbetarna och ledningen. Trots deras avsaknad av erfarenheter från formellt ledarskap är det främst föreståndarna som omtalas i positiva ordalag. Denna uppfattning kan härledas till deras närhet till, och kunskap om verksamheterna, vilket medfört en lyhördhet och förståelse för medarbetarna och den situation de befunnit sig i. Vid valet att studera två boenden fanns ett bakomliggande intresse att undersöka skillnader i uppfattningar mellan en etablerad verksamhet och en nystartad. Vår tolkning av resultatet är att det är en större utmaning att gå från ett stabilt tillstånd till förändrade arbetsuppgifter och sänkta ambitioner i fråga om kvalitet, än att komma ny till en verksamhet där ovisshet och en ”good-enough-nivå” är vardag från start. Det har även framkommit en avsevärd skillnad i den betydelse medarbetarna lägger vid chefernas erfarenhet av verksamheten. På det boende som hade en etablerad verksamhet innan flyktingkrisen har verksamhetschefens avsaknad av erfarenhet påverkad förtroendet negativt, medan sådana tendenser inte sågs på det nya boendet. Det framkom även skillnader i hur närvarande medarbetarna önskat att ledningen ska vara. På det nyöppnade boendet har ledningens närvaro, åtminstone inledningsvis, uppfattats som värdefullt medan det etablerade boendet uppskattat att få arbeta mer självständigt.
Till skillnad från tidigare forskning som främst behandlar krishantering på ledningsnivå visar studien av Kommun Syd att krishanteringen skett på samtliga nivåer av verksamheten. En väsentlig del av krishanteringen har skett ute i verksamheterna, av föreståndare och medarbetare som hanterat krisen på operativ nivå. Medarbetarna har fått hantera överfulla boenden och har arbetat för att hålla en så god kvalitet på verksamheten som möjligt. Resultatet visar att öppen, rak och ärlig
29
kommunikation medarbetarna emellan varit en förutsättning för att hantera flyktingkrisen på gruppnivå. Betydelsen av kommunikationen mellan medarbetarna som framkommit i studien, skiljer sig från den behandlade litteraturen där det främst är kommunikationen ur ett ledar- och organisationsperspektiv som kopplas till krishantering. På gruppnivå har det krävts stor flexibilitet, god sammanhållning och ett stödjande klimat i arbetsgruppen samt stöd och mandat från ledningen.
Genom att ge medarbetarna förutsättningar att utföra uppgiften självständigt och känna kontroll har empowerment möjligen blivit en del av krishanteringen. Att undersöka empowerment i relation till kris är således ett förslag till fortsatt forskning. Ytterligare förslag på forskning är att vidare undersöka strategier för krishantering på lägre nivåer av organisationer samt de organisatoriska förutsättningar som krävs för att det ska vara möjligt. Avslutningsvis skulle en uppföljande studie av krishanteringen och uppfattningen av den efter krisen, när berörda parter fått distans till den, vara av intresse.
30
Referenser
Arneson, H., & Ekberg, K. (2006). Measuring empowerment in workinglife: A review. National Centre of work and Rehabilitation, Department of Health and Society, 37-46.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Conger, J. A., & Kanungo, R. N. (1988). The Empowerment Process: Integrating Theory and Practice. The Academy of Management Review, 13(3), 471-482.
Coombs, T. (2007). Protecting Organization Reputations During a Crisis: The Development and Application of Situational Crisis Communication Theory. Corporate Reputation Review, 10(3), 163-176.
Coombs, T. W. (jun 2002). Deep and surface threats: conceptual and practical implications for “crisis” vs. “problem”. Public Relations Review, 4, ss. 339-345.
Deverell, E. (2010). Crisis-induced learning in public sector organizations. (Doktorsavhandling. Försvarshögskolan, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap.)
Deverell, E. (2012). Krishantering och lärande: Faktorer som påverkar myndigheters förmåga att lära. Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 216(1), 117-130.
Deverell, E., & Olsson, E.-K. (2010). Organizational culture effects on strategy anda adaptability in crisis management. Risk Management, 2010, Vol.12(2), 116-134.
Dufresne, L., & Clair, J. A. (2008). Moving beyond media feast and frenzy: Imagining possibilities for hyper-resilience arising from scandalous organizational crisis. Law and Contemporary Problems, 71(4), 201-214.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Forgues, B., & Roux-Dufort, C. (1998). Crises: events or processes? Hazards and Sustainability Conference, 71-98.
Furnham, A. (2008). Personality and intelligence at work. Exploring and Explaining Individual Differences at Work. London: Routledge.
Hartley, J. (2012). Case Study Research. i C. Cassell, & G. Symon (Red.), Essential Guide to Qualitative Methods in Organizational Research (ss. 323-333). London: Sage.
Hogan, R. (2005). In Defense of Personality Measurement: New wine for old whiners. Human Performance, 18, 331-341.
Hwang, P., & Lichtenthal, D. J. (2000). Anathomy of organizational crises. Journal of Contingencies & Crisis Management, 8(3), 129-141.
Inspektionen för vård och omsorg. (2016). HVB för ensamkommande. Hämtat från Inspektionen för vård och omsorg: http://www.ivo.se/ensamkommande-barn/hvb-for-ensamkommande/ den mars 18 2016
Jaques, T. (2007). Issue management and crisis management: An Integrated, non-linear, relational construct. Public Relations Review, 33, 147-157.
Jaques, T. (2012). Crisis leadership a view from the executive suite. Journal of Public Affairs, 12(4), 366-372.
31
Jin Nam, C., Sun Young, S., & Myung Un, K. (2010). How do groups react to unexpected threats? Crisis Management in Organizational Teams. Social Behavior & Personality: an international journal, 38(6), 805-828.
Johanssen, W., Aggerholm, H. K., & Frandsen, F. (2012). Entering new territory: A study of internal crisis management and crisis communication in organizations. Public Relations Review, 18(2), ss. 270-279.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.
King, N. (2004). Using Interviews in Qualitative Research. i C. Cassell, & G. Symon (Red.), Essential Guide to Qualitative Methods in Organizational Research (ss. 11-22). Londin: Sage.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Laere, J. (2013). Wnadering Through Crisis and Everyday Organizing; Revealing the Subjective Nature
of Interpretive, Temporal and Organizational Boundries. Journal of Contingencies & Crisis Management, 21(1), 17-25.
Lalonde, C. (2011). Managing crises through organizational development: a conceptual framework. Disasters, 35(2), 443-464.
Larsson, G., Bynander, F., Olsson, A., Schyberg, E., & Holmberg, M. (2015). Crisis management at the government offices: a Swedish case study. Disaster Prevention & Management, 24(5), 542- 552.
Lennéer Axelsson, B., & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur och kultur. Massey, J. E., & Larsen, J. P. (2006). Crisis Management in Real Time: How to Successfully Plan for
and Respond to a Crisis. Journal of Promotion Management, 12(3/4), 63-97.
Massey, J. E., & Larssen, J. P. (2006). Crisis Management in Real Time: How to Successfully Plan for and Respond to a Crisis. Journal of Promotion Management, ss. 63-97.
Migrationsverket. (2015). Verksamhets- och utgiftsprognos Oktober 2015. Hämtat från www.migrationsverket.se: http://www.migrationsverket.se/prognoser den 27 mars 2016 Migrationsverket. (den 04 april 2016). Migrationverket - mitt i världen 2015. Hämtat från
www.migrationsverket.se: http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om- migration/Migrationsverket---mitt-i-varlden-2015.html
Migrationsverket. (den 25 Januari 2016). Vem bedöms som flykting? Hämtat från www.migrationsverket.se:http://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Pressrum/Fokusomraden/Lagforslag-om-att-begransa-mojligheten-att-fa- uppehallstillstand-/Vem-bedoms-som-flykting.html den 15 april 2016
Mintzberg, H. (2000). The rise and fall of strategic planning. London: Prentice Hall. Northouse, P. G. (2013). Leadership: Theory and Practice (6 uppl.). London: Sage. Paschall, R. (1992). Critical Incident Management. Chicago: University of Chicago Press.
Pearson, C. M., & Mitroff, I. I. (1993). From crisis prone to crisis prepared: A framework for crisis management. Academy of management perspectives, 7(1), 48-59.
Reiersson, J. L., Ullmer, R. R., & Sellnow, T. L. (2009). Complexities of Crisis Renewal Over Time: Learning from the Tainted Odwalla Apple Juice Case. Communication Studies, ss. 114-129.
32
Smith, C., Jennings, C., & Castro, N. (2005). Model for Assessing Adaptive Effectiveness Development. Journal of Contingencies & Crisis Management 13 (3), 129-137.
Smith, D. (2004). For whom the bell tolls: Imagining accidents and the development of crisis simulation in organizations. Simulation and gaming, 347-362.
Thomas, G. (2011). How to do your Case Study: A guide for students & Researchers. London: Sage. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Whang, P., & Lichtenthal, D. J. (2000). Anatomy of organizational crises. Journal of Contingencies & Crisis Management, 8(3), 129-141.
Vigsø, O. (2016). Internal Crisis Communication: An Employee Perspective on Narrative, Culture and Sensemaking. Corporate Communications. An International Journal, 21(1), 89-102.
Yin, R. K. (2009). Case Study Research: Design and Methods. United States of America: Sage Publications Inc.
Yusko, K., & Goldstein, H. W. (1997). Selecting and Developing Crisis leaders Using Competency-based Simulations. Journal og Contingencies & Crisis Management 5 (4), 216-223.
Ödman, P.-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
33