5.1 Slutsatser och avslutande diskussion
I detta kapitel avser jag att besvara uppsatsens frågeställningar genom att dra slutsatser från det som framkommit av resultat- och analysdelen. Avslutningsvis kommer jag presentera förslag på vidare forskning.
Uppsatsens första frågeställning lyder ”Utifrån Sverige argumentation, kan man se att en avvägning gjorts utefter bevisbörda, välgrundat skäl och verklig risk och i de fem senaste fallen som Sverige har ställts inför Europadomstolen?”. För att kunna besvara frågan har bland annat de tre centrala begreppen i Sveriges argumentation rörande artikel 3 analyserats i de fem rättsfallen. Av detta har jag kunnat utläsa att när Sverige har argumenterat gällande bevisbörda, välgrundat skäl och verklig risk har det gemensamt funnits drag av balanserande av Sveriges eget intresse. Detta då det funnits likheter i fallen att Sverige inte bemött centrala delar i den bevisbörda som klagande har åberopat eller försökt att skifta bevisbördan över till klagande, som exempelvis varit extra tydligt i M.T. mot Sverige. Det har även funnits likheter mellan fallen där Sverige i sin argumention inte bemött centralt åberopade skäl, som exempelvis F.G.
mot Sverige, eller har bemött eller försett fallet med bevisning, vilket exempelvis framgått i J.K et al. där Sverige inte bemötte relevant information gällande att irakiska myndigheter inte har haft möjlighet att skydda särskilt utsatta grupper. Likheten som kan finnas i dessa fall är att även om Sverige i alla rättsfall, förutom R.H. mot Sverige, inte ifrågasatte klagandes välgrundade skäl så fann de genomgående att det inte fanns en verklig risk för klagande att utsättas för behandling som stod i strid mot artikel 3. Detta verkar logiskt eftersom om Sverige ansåg att det förelåg en verklig risk så skulle Sverige inte utvisat klagande.
Å andra sidan kan man även se skillnader mellan exempelvis R.H. mot Sverige där Sverige inte försökt att skifta bevisbördan till klagande, bemött relevant information för att bemött verklig risk samt till skillnad från de andra fallen fann att klagande hade ett välgrundat skäl. Det har dock i Sveriges argumentation i de andra fallen varit återkommande att Sverige inte har bemött åberopade skäl samt försökt att skifta bevisbördan eller inte bemött den. Mot bakgrund av dessa likheter i Sveriges argumentation är det möjligt att dra slutsatsen att det finns drag av att Sverige gjort avvägningar i sin argumentation rörande artikel 3. Eftersom Sverige som ovanstående inte bemött klagandes argumention, bevisning eller försökt att skifta bevisbördan på klagande kan
det, precis som Battje och Lehto argumenterat för, visa på att Sverige har försökt att balansera in egna intressen när staten har argumenterat gällande bevisbörda, välgrundat skäl och verklig risk. Även om Sverige skulle kunna anses ha argumenterat framgångsrikt i vissa fall, det vill säga fått rätt i sak, är det oaktat problematiskt att Sverige tenderar väga sina egna intressen mot den klagandes rättigheter.
För att kunna besvara den andra frågeställningen ” Har argument för Sveriges allmänna säkerhet och ekonomiska intresse påverkat Sveriges bedömning av artikel 3 i EKMR, och om så, på vilket sätt?” har även de Wecks perspektiv av ekonomiska och allmänna säkerhet bearbetats i samband med analyseringen av begreppen bevisbörda, välgrundat skäl och verklig risk. Av analysen har jag kunnat utläsa att det i vissa fall har förekommit att Sverige har vägt in egna intressen i sin argumentation i Europadomstolen. I exempelvis M.T. mot Sverige var Sverige tydliga med att de inte ansåg sig stå ansvariga för att bekosta sjukvård för en person endast för att sjukvården i hemlandet inte var effektiv samt kostsam. Denna likhet framgick även i J.K. et al där första klagande, det vill säga pappan i familjen, åberopade sin hälsa som skäl efter att ha blivit skjuten i magen och även här argumenterade Sverige för att det inte är Sveriges ansvar att förse pappan med sjukvård då det finns tillfredställande sjukvård i Irak. Likande argument användes i R.H. mot Sverige. Gällande allmänna säkerheten har detta endast framgått i X mot Sverige. Trots att det inte framgick, som de Weck argumenterar för att stater tenderar att försökt att höja tröskeln för klagandes bevisbördan, går det ändå att se drag av att Sverige försöka att balanser in sin egna allmänna säkerhet genom att i sin argumentation försöka skifta tillbaka bevisbördan till X att han riskerar tortyr vid en utvisning. Att Sverige har argumenterat för sin ekonomiska och allmänna säkerhet i tre av fem fall behöver nödvändigtvis inte visa på att Sverige tenderar att alltid försöka att väga in dessa intressen i sin argumentation, men att Sverige ändå försökt att göra detta i fall som berör sjukvård och misstanke om terror.
Slutord
Uppsatsen slutsats är att Sverige i flertal fall har tenderat att balansera sitt eget intresse i sina argumentationer i bedömning av artikel 3. Det har även i vissa fall visat sig finnas tendenser av att Sverige balanserat sin egna ekonomiska och allmänna säkerheten mot den klagandes rättigheter utifrån artikel 3. Det ska understrykas, även om det i verkligheten inte verkar vara fallet, att artikel 3 är absolut, och att stater som Sverige, relativt genomgående försöker i sin argumentation att undkomma detta ansvar är problematiskt då det kan ge en negativ påverkan av rättssäkerheten rörande flyktningars rättigheter. Som nämndes i kapitel 1 är Sverige ett av
de länder som har hög rättssäkerhet och goda mänskliga rättigheter. Om Sverige visar tendenser på att ha balanserat in egna intressen vid bedömning av artikel 3 skulle det kunna vara ett tecken på att Sverige inte efterlever artikel 3 som det från början var tänkt när den instiftades. På så vis skulle det vara önskvärt att Sverige stärkte sitt arbete med att öka rättssäkerheten samt att förbättra efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna.
5.2 Problematisering av slutsatsen
Uppsatsens slutsats visar på att det finns tendenser av att Sverige i de fem senaste rättsfallen har gjort balanseringar gällande bedömningen av artikel 3. Problemet med att basera uppsatsen slutsats på fem rättsfall är att kunna dra en generaliseringsbarhet av resultatet. Men genom att fokusera på de fem rättsfall har det kunnat ge uppsatsen en fördjupad förståelse av hur Sverige valt att argumentera och förstå vad det är som kan ha bidragit till att Sverige har argumenterat på ett visst sätt. Av uppsatsens slutsats framkommer det att Sverige i de flesta fall förekommit tendenser av att Sverige vägt in egna intressen i sin argumentation gällande artikel 3. Detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära att Sverige i vartenda fall har vägt in egna intressen i sin bedömning, utan kan ha haft goda rättsskäl till att neka klagande uppehållstillstånd i Sverige. Vidare tar uppsatsen upp att det enligt Fanny de Wecks vanligt förekommande att när stater balanserar in egna intressen så grundar de sig i statens egna ekonomiska intressen och allmänna säkerhet. Det utesluter dock inte att andra intressen kan ha påverkat staters bedömning av artikel 3, som exempelvis reglerad invadering. Det vill säga att stater höjer kraven, eller tröskeln, för exempelvis klagandes bevisbörda för att få kontroll över invandringen. Slutligen skulle det kunna argumenteras för att de tillfällen som Sverige ställts inför Europadomstolen gällande artikel 3 är proportionellt lite i jämförelse med de tiotusentals besluts som fattas varje år av Sverige. Oaktat detta så påverkar Sveriges argumentation Europadomstolens rättspraxis, då om Sverige får rätt i sak och kunnat väga in sina egna intressen i sin bedömning av artikel 3, kommer dessa argument att kunna påverkar flera staters bedömningar av artikel 3, om bara så i ett rättsfall inom Europadomstolen.
5.3. Förslag på vidare forskning
Som redan nämnts under problematiseringen av slutsatsen så kan det finnas fler intressen utöver staters ekonomisk intresse och allmän säkerhet som kan ligga till grund för att en stat gör avvägningar i sina bedömningar. Ett av dessa intressen skulle kunna vara reglerad invandring då en stat försöker bibehålla kontrollen över invandringen. Reglerad invandring är dock en
politisk fråga och ändras över tid, vilket innebär att lagar och regler kan hinna att ändras om man tittar på olika rättsfall under en längre tidsperiod. Detta då det generellt tar flera år från att klagande lämnar in ett klagomål till Europadomstolen, tills att det fattas ett beslut. Detta skulle dock vara ett viktigt perspektiv att analysera då stater själva bestämmer vem som kan få uppehållstillstånd inom sin jurisdiktion. Det skulle även vara intressent att föra en analys med fler rättsfall där Sverige ställts inför Europadomstolen rörande artikel 3. Detta då man skulle kunna dras större slutsatser av resultatet. Avgränsningen för den här uppsatsen har varit att endast välja fall där artikel 3 blivit åberopad, men det finns även fall där artikel 3 har åberopats i samband med en annan artikel i EKMR, exempelvis artikel 2 och artikel 8. Att även ha med fall som åberopar andra artiklar i samband med artikel 3 skulle kunna ge en bredare förståelse för hur stater som exempelvis Sverige valt att argumentera, och om dessa artiklar i sig skulle kunna påverka den absoluta karaktären av artikel 3.
Referenser
Traktaträtt
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950)
Litteratur
Agnafors, Marcus & Levinsson, Magnus, Att tänka uppsats: det vetenskapliga arbetets grundstruktur, Första upplagan, Gleerups, Malmö, 2019
Brems, Eva, Shaping rights in the ECHR : the role of the European Court of Human Rights in determining the scope of human rights [Elektronisk resurs], 2014
Cameron, Iain, An introduction to the European Convention on Human Rights, 8th edition, Iustus, Uppsala, 2018
Dijk, Pieter van, Hoof, Fried van, Rijn, Arjen van & Zwaak, Leo (red.), Theory and practice of the European Convention on human rights, Fifth edition, Intersentia, Cambridge, 2018
De Weck, Fanny, Non-refoulement under the European Convention on Human Rights and the UN Convention against Torture: the assessment of individual complaints by the European Court of Human Rights under Article 3 ECHR and the United Nations Committee against Torture under article 3 CAT, Brill Nijhoff, Leiden, 2017
Harris, David J., O'Boyle, M. & Warbrick, Colin (red.), Harris, O'Boyle & Warbrick: law of the European Convention on Human Rights, 3. ed., Oxford University Press, Oxford, 2014 Moeckli, Daniel, Shah, Sangeeta, Sivakumaran, Sandesh & Harris, David J.
(red.), International human rights law, Third edition, Oxford University Press, Oxford, 2018 Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2018
Wikrén, Gerhard & Sandesjö, Håkan, Utlänningslagen: med kommentarer, Elfte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017
Artiklar
Battje, Hemme. In Search of a Fair Balance: The Absolute Character of the Prohibition of Refoulement under Article 3 ECHR Reassessed. Leiden Journal of international law. 2009.
Lehto, Enni. Applicability of article 3 of the European convention on Human rights at the borders of Europé. Helsinki Law Review, 2018.
Rättsfall
M.T v Sweden (Application no. 1412/12), Judgment 26 February 2015 X. v Sweden (Application no. 36417/16), Judgment 9 January 2018
J.K. and others v. Sweden (Application no. 59166/12), Judgment 23 August 2016 F.G. v Sweden (Application no. 43611/11), Judgment 23 March 2016
R.H. v Sweden (Application no. 4601/14), Judgment 10 September 2015 MIG 2012:20
Internetkällor
Migrationsverket, Mänskliga rättigheter https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Vart-uppdrag/Manskliga-rattigheter.html [hämtad 2021-03-15]
EUI, Department of law
https://www.eui.eu/DepartmentsAndCentres/Law/People/Fellows/FBF/Hemme-Battjes [hämtad 2021-03-20]