Slutsatser och vidare forskning

Utifrån syftet med denna studie och med stöd av tidigare forskning, samt de teoretiska och pedagogiska modeller som ligger till grund för min undersökning, drar jag den övergripande slutsatsen att samtliga intervjuade lärare uppfattar sina ämnen som språkutvecklande, men att deras språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter delvis är otillräckliga och inte ger alla nyanlända elever den stöttning de behöver för att utveckla sina, språk, tankar och kunskaper.

En annan relevant iakttagelse är att två av de intervjuade ämneslärarna även är behöriga att undervisa i svenska som andraspråk på språkintroduktion. Dessa båda lärare är de som tydligast uttrycker att de ser sina ämnen som språkutvecklande, och det skulle kunna tolkas som att deras utbildning påverkar deras sätt att se på språkets betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Deras tankar och reflektioner visar också en tydlig medvetenhet om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen, men i deras beskrivningar av hur de arbetar framkommer dock ingen avgörande skillnad i jämförelse med de två andra ämneslärarna som saknar behörighet i sva. Dessutom ger en av sva-lärarna uttryck för ett starkt ifrågasättande av sin egen ämnesundervisning, vilket även en av de andra ämneslärarna gör genom att kritiskt reflektera över både sin egen och andras språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Dessa båda lärare är också de som säger att de har svårt att förstå frågan om vilka språkliga drag som är utmärkande för deras ämnen. De övriga två lärarna nämner lärarens och sva-undervisningens mer explicita arbetssätt som ett komplement till den egna ämnesundervisningen. Således finner jag det svårt att se några avgörande skillnader mellan de fyra intervjuade lärarnas beskrivningar av deras arbetssätt baserat på deras utbildning.

Det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet bygger på den sociokulturella teorin, där ett fokus på språket genom aktivt deltagande och samarbete ses som avgörande för att utveckla elevernas språk, tankar och kunskaper. Teorins centrala tanke om den närmaste utvecklingszonen, innebär att elever som får stöttning av en lärare klarar mer än de skulle klarat på egen och att lärande sker när undervisningen ligger inom denna utvecklingszon. En sådan undervisning, som tar sin utgångspunkt i elevernas tidigare kunskaper samt höga förväntningar, kombinerad med explicit undervisning av

39

ämnesspecifika genrer, är en undervisning som gynnar alla elever. I lärarnas redogörelser ges, förutom arbetet med ord och begrepp, mycket sparsamma exempel på explicit undervisning inom elevernas närmaste utvecklingszon. Lärarnas beskrivningar tyder även på att undervisningen till stor del präglas av enskilt arbete och att den inte alltid håller den kognitiva nivå som krävs för att utmana eleverna inom denna zon. De grundläggande premisserna för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt saknas således delvis.

Lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp är dock en viktig del i utvecklingen av elevernas kunskapsrelaterade språk, och jag ser lärarnas medvetenhet om sina ämnens specifika ord och begrepp och arbetet med detta som något positivt att bygga vidare på. Likväl visar ovan nämnda forskning att den stöttningen inte räcker för att främja alla elevers språk-och kunskapsutveckling. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande är det dessutom oroväckande med de svårigheter och hinder som lärarna framhåller som orsaker till att eleverna inte tillåts samspela och interagera med varandra i någon större utsträckning. Flera av lärarna framhåller dock på olika sätt hur givande och värdefullt de upplever att det är med muntlig interaktion, bland annat när en av lärarna berättar om vinsterna med att genomföra muntliga prov, vilket också är något som jag önskar att lärarna på Lavaskolan tar fasta på i sitt fortsatta arbete.

Sharif (2017) visar att det svenska språket för nyanlända ungdomar är centralt för att lyckas med studierna, och att det framför allt handlar om att tillägna sig svenska som ett kunskaps- och undervisningsspråk. Hans studie är en tydlig illustration av nyanlända elevers behov av en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Nilsson och Bunar (2016) pekar på vikten av att skolan ser och möter nyanlända elever som individer med olika resurser och behov och framhåller att det inte bara är en fråga om elevers utbildning utan också om social solidaritet och rättvisa. Detta synsätt överensstämmer med Cummins (2018), Gibbons (2019) och Elmeroths (2018), som hävdar att skolans kompensatoriska uppdrag, som gäller alla elever, kräver att lärare reflekterar över och utvecklar sina kunskaper och perspektiv för att bättre kunna möta elevernas olika behov. Detta bekräftas av resultaten i min studie och visar samtidigt att resultaten inte är unika för Lavaskolan. En ofrånkomlig slutsats är därför att, inte bara lärares utan hela skolans kompetensutveckling, genom bland annat kollegialt lärande och kollegialt samarbete, är en nödvändig faktor för att förbättra måluppfyllelsen på språkintroduktion. Förhoppningen är att min studie i någon mån har bidragit till att fördjupa förståelsen av detta och därigenom kan fungera som utgångspunkt för fortsatt reflektion och diskussion i ämnet.

Resultatet av denna relativt begränsade kvalitativa studie, har i flera delar visat sig överensstämma med tidigare forskning gällande språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända, både utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Det vore därför intressant att vända på perspektivet och undersöka hur huvudman och skolledning ser på betydelsen av det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Även om denna studie inte är generaliserbar, bekräftar tidigare forskning bilden av lärares behov av kompetensutveckling inom detta arbetssätt, och för att kunna genomföra kompetensutveckling och för att den ska få genomslag, krävs en medvetenhet hos dem som leder skolans arbete. Utifrån detta resonemang är det också av stort intresse att undersöka lärares lärande. Hur kan lärares ämneskunskaper och kunskaper om det ämnesspecifika språket, kombineras med kunskaper om den sociokulturella synen på språkets och interaktionens betydelse för tänkandet och lärandet?

40

Referenser

Afitska, O. (2015). Scaffolding learning: developing materials to support the learning of science and language by non-native English-speaking students, Innovation in Language. Learning and Teaching, volym:10, nummer:2, s. 75–89, DOI:

10.1080/17501229.2015.1090993.

Bouakaz, L. & Taha, R. (2021) Kampen om att bli elev. I A. Lund & S. Lund (red.).

Skolframgång i det mångkulturella samhället. Studentlitteratur.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. (Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010).

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b5f/1529480533281/Nya nlaenda-och-laerande_VR_2010.pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (uppl. 3). Liber.

Bötrius, C. & Danielsson, H. (2017). Kompetensutveckling för språk- och

kunskapsutvecklande arbetssätt. I B. Kindenberg (red.). Flerspråkighet som resurs. Liber.

Cummins J. (2000). Language, Power and Pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire.

Multilingual Matters.

Cummins, J. (2017) “Jag tror att det hjälper min hjärna att växa” i Å. Wedin (red.) Språklig mångfald i klassrummet. Lärarförlaget.

Cummins, J. (2018). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur &

kultur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (uppl. 4). Studentlitteratur AB.

Elmeroth, E. (2018). Etnisk maktordning i skola och samhälle (uppl. 2). Studentlitteratur.

Garcia, O (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective.

Wiley/Blackwell.

Garcia, O. & Seltzer K. (2017). The Translanguaging Current in Language Education.

I B Kindberg. (red.). Flerspråkighet som resurs. Liber.

Gibbons, P. (2018). Lyft språket lyft tänkandet (uppl. 3). Studentlitteratur.

Gibbons, P. (2019). Stärk språket stärk tänkandet (uppl. 5). Studentlitteratur.

Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning (uppl. 2). Hallgren &

Fallgren.

Hedeboe, B. & Polias, J. (2008). Genrebyrån. En språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext. Hallgren & Fallgren.

41

Holmberg, P. och Karlsson, A-M. (2006). Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Hallgren & Fallgren.

Johansson, B. & Sandell-Ring, A. (2010) Låt språket bära. Genrepedagogik i praktiken.

Studentlitteratur.

Kinderberg, B. & Nygård Larsson, P. (2017). Ämnesspråk och ämnesspecifika aktiviteter i skolan. I B. Kindenberg (red.). Flerspråkighet som resurs. Liber.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2019). Den kvalitativa forskningsintervjun (uppl. 3).

Studentlitteratur.

Lund, A. & Lund, S. (2021). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Studentlitteratur.

Nilsson, J. (2015). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärares lärande.

[Masteruppsats, Stockholms universitet] http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:872981/FULLTEXT02

Nilsson, J. & Bunar, N. (2016). Educational Responses to Newly Arrived Students in Sweden: Understanding the Structure and Influence of Post-Migration Ecology.

Scandinavian Journal of Educational Research, 60:4, 399-416, DOI:

10.1080/00313831.2015.1024160.

Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013). Welcome to Sweden. Newly Arrived Students’

Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes.

International Electronic Journal of Elementary Education, 2013, 6(1), 137-164.

Olofsson, M. (2009). Förord. I M. Olofsson (red.). Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Liber.

Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (uppl. 5). Studentlitteratur.

Sarstrand Marekovic, A-M. (2021). Mot alla odds. I A. Lund & S. Lund (red.).

Skolframgång i det mångkulturella samhället. Studentlitteratur.

Sellgren Mariana (2011). Rapporter om tvåspråkighet Den Dubbla uppgiften Tvåspråkiga elever i skolans mellanår med förklarande genre i SO [Licentiatavhandling, Stockholms universitet].

Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholm.

Sharif, H. (2017). Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. [Doktorsavhandling, Uppsala

universitet]. Acta Universitatis Upsaliensis.

Skollagen (SFS 2010:800).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska (Rapport 2010:16).

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-

stat/granskningsrapporter/tkg/2010/sprakutveckling-annat-modersmal/sprak--och-42

kunskapsutveckling-for-barn-och-elever-med-annat-modersmal-an-svenska---slutrapport-2010.pdf

Skolverket (2011a) Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och

fritidshemmet 2011. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-

och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Skolverket (2011b) Läroplan för gymnasieskolan 2011.

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket (2013). Introduktionsprogrammet språkintroduktion (Stödmaterial).

https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2013/introduktionsprogr ammet-sprakintroduktion?id=3072

Skolverket (2016a). Grundläggande litteracitet för vuxna andraspråksinlärare (Kunskapsöversikter). https://www.skolverket.se/publikationer?id=3723 Skolverket (2016b). Utbildning för nyanlända (Allmänna råd).

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65bceb/155396647556 3/pdf3576.pdf

Skolverket (2016c). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (uppl. 2).

Elanders Sverige AB.

Skolverket (2017). Uppföljning av språkintroduktion (Rapport 454).

https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2017/uppfoljning-av-sprakintroduktion

Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten - en resurs i lärande och undervisning (Forskning för skolan). https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2018/greppa-flersprakigheten

Säljö, R. (2018). Lärande i praktiken (uppl. 3). Studentlitteratur.

Ünsal, Z., Jakobson, B., Molander, B. O., & Wickman, P. O. (2018). Science

education in a bilingual class: problematising a translational practice. Cultural Studies of Science Education. Volym: 13, nummer:2, s. 317–340, DOI: 10.1007/s11422-016-9747-3.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Wedin, Å. (2017). Flerspråkighet som resurs för lärande, I Å. Wedin, Å. (red.) 2017.

Språklig mångfald i klassrummet. Lärarförlaget.

Wedin, Å. & Bomström Aho E. (2019). Student Agency in Science Learning:

Multimodal and Multilingual Strategies and Practices among Recently Arrived

43

Students in Upper Secondary Schools in Sweden. International Electronic Journal of Elementary Education, v12 n1 p67-74.

44

Bilaga 1: Intervjuguide