Här presenteras studiens slutsatser och ger förslag till organisationen där fortsatt forskning eller arbete skulle kunna genomföras.
7.1 Slutsatser för syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att bidra till en mer effektiv och enklare resursplaneringprocess för OKG AB. För att uppnå syftet användes tre frågeställningar.
Den första frågeställningen handlade om att kartlägga hur processen ser ut i dagsläget. Resultatet för frågeställningen resulterade i en kartläggning för vad som sker i de olika projektfaserna med fokus på resursplanering. Den andra frågeställningen handlade om vad det fanns för orsaker till förbättringsmöjligheterna. Där identifierades stödsystemet, osäkerhet och kommunikation som orsaker. Den tredje frågeställningen syftade till att modifiera processen för att bidra till en enklare och mer effektiv resursplaneringsprocess. Studien identifierade alternativa arbetssätt från andra organisationer och där identifierades två arbetsmoment som skulle bidra till en enklare och effektivare process. Den första handlar om att införa uppstyrda avstämningar mellan projektledare och resurssättande chefer och den andra syftar till kommunikationsflödet vid förändringar i projekt. 7.2 Implementeringsförslag
Resultatet av studien resulterade i två förbättringsförslag till organisationen för att effektivisera resursplaneringsprocessen:
1. När projekt planeras och genomförs införs uppstyrda avstämningar mellan projektledare och resurssättande chefer.
2. Vid förändringar i projekt ska ändringar förmedlas direkt till resurssättande chefer som ”äger” resurserna för att därav direkt resurssäkra även för ändringen.
7.3 Avslutande diskussion och förslag på fortsatt forskning/arbete
Syftet med studien har uppfyllts, samtidigt som det är viktigt att följa upp effekten av arbetet. Utöver de två förbättringsförslag som tagits fram finns det två saker inom
resursplanering som kan vara värdefulla att undersöka framöver. Vid resursplanering är det viktigt att det grundläggande fungerar för att processen ska vara effektiv och enkel. Om extra arbetsmoment läggs på och grunderna inte fungerar, bidrar förändringen sällan med värde jämfört med kostnaden och tidsåtgången. Det är även viktigt att inse att en dålig input till planeringarna oftast leder till en dålig output. Genom att förbättra
resursplaneringsprocessen främjas social och ekonomisk hållbarhet över tid, vilket gynnar såväl organisationen som medarbetare.
Det första är att se över de resursplaneringssystem som används i dagsläget och därav göra en undersökning för att se vilka som projektledare och resurssättande chefer har för att kunna resursplanera. Med resursplaneringssystem menas de program där data matas in för att kunna ha koll på resurser. I dagsläget används ett flertal olika program inom
organisationen samtidigt som det framgår att medarbetarna inte är helt nöjda med
innehållet. Därav skulle ett fortsatt arbete inom det här området handla om att identifiera vilka program som finns idag, vilka funktioner som finns samt vilka behov som
medarbetarna har för ett planeringsprogram. Möjligtvis finns redan programmet inom organisationen, på marknaden eller möjligheten att utveckla ett eget. Därav se om det finns någon vinning i att byta program, använda ett gemensamt över hela organisationen eller om det optimala är att fortsätta som i dagsläget.
Ett annat område som kan vara värt att fortsätta arbeta med är att kartlägga en intern modell för hur resursplanering ska gå till enligt organisationens standard. Detta för att få ett
gemensamt arbetssätt att hänvisa till och därmed undvika egna tolkningar av processen. Särskilt för en organisation som OKG då det är mycket externa resurser som hyrs in och det blir då extra viktigt att alla arbetar efter samma ramverk för att bygga upp en standard för OKG istället för att externa resurser tillämpar deras tidigare koncept, erfarenheter och värderingar. Däremot anses det meriterande att ta lärdom av exempelvis externa
projektledare genom att ta del av deras kunskap för att kunna utveckla sin egen process och arbeta med ständiga förbättringar.
Sida 28 av 29
Referenser
Anläggningsplanerare., 2020. Beredningsfasen [Intervju] (7 februari 2020)
Benchmarking A., 2020. Benchmarking med industriföretag [Intervju] (29 april 2020) Benchmarking B., 2020. Benchmarking med konsultbolag [Intervju] (7 maj 2020) Bergman, B. och Klefsjö, B., 2012. Kvalitet från behov till användning. 5:e red. Lund: Studentlitteratur AB.
Certa, A., Enea, M., Galante, G. och La Fata, C. M., 2009. Multi-objective human resources allocation in R&D projects planning. International Journal of Production Research, 47(13), ss. 3503-3523.
Dahlin, J.-E.o.a., 2016. Hållbar utveckling, CSR och livscykelanalys: kurs 1TG240. 1:a red. Lund: Studentlitteratur AB.
Denscombe, M., 2018. Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. 4:e red. Lund: Studentlitteratur AB.
Elg, M., Gauthereau, V. och Witell, L., 2007. Att lyckas med förbättringsarbete - föbättra, förändra, förnya. 1:a red. Lund: Studentlitteratur AB.
Engwall, M. och Jerbrant, A., 2003. The resource allocation syndrome: the prime challenge of multi-project management?. International Journal of Project Management, 21(6), ss. 403-409.
Gulliksson, H. och Holmgren, U., 2015. Hållbar utveckling : livskvalitet, beteende, teknik. 2:a red. Lund: Studentlitteratur AB.
Hansen, S. och Ekman, M., 2017. Resurshantering i multiprojektmiljöer: Projektledarens påverkan på organisationens resurshantering, Karlstad: Karlstads Universitet.
Hendriks, M., Kroep, L. och Voeten, B., 1999. Human resource allocation in a multi-project R&D environment. International Journal of Project Management, 17(3), ss. 181-188.
IDEO, nd. IDEO. [Online] Tillgänglig på: https://www.ideo.com/about [Använd 4 Juni 2020].
Isaksson, R., 2015. Making sense of opportunities in building material production. The TQM Journal, 27(6), ss. 781-797.
Isaksson, R., 2018. Kompendium - Processledning och processförbättring. Visby: Uppsala Universitet - Institutionen för teknikvetenskaper - Avdelning kvalitetsteknik
Lantz, A., 2013. Intervjumetodik. 3:e red. Lund: Studentlitteratur AB.
Neurath, J., 2016. Allokering av mänskliga resurser i multiprojektmiljö, Karlstad: Karlstads Universitet.
OKG, 2019. OKG. [Online] Tillgänglig på: https://www.okg.se/sv/Om-OKG/ [Använd 30 Januari 2020].
OKG, 2020. OKGs Projektmodell - För anläggningsändringar. Oskarshamn: OKG AB. Patel, R. och Davidsson, B., 2019. Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 5:e red. Lund: Studentlitteratur AB.
Projektledare A., 2020. Resursplanering generellt [Intervju] (6 februari 2020) Projektledare B., 2020. Resursplanering generellt [Intervju] (7 februari 2020) Projektledare C., 2020. Resursplaneringsprocessen [Intervju] (22 april 2020) Projektledare D., 2020. Resursplaneringsprocessen [Intervju] (23 april 2020)
Resurssättande Chef A., 2020. Resursplanering generellt [Intervju] (6 februari 2020) Resurssättande Chef B., 2020. Resursplanering generellt [Intervju] (7 februari 2020) Resurssättande Chef C., 2020. Resursplaneringsprocessen och verktyg [Intervju] (27 februari 2020)
Resurssättande Chef D., 2020. Resursplaneringsprocessen och verktyg [Intervju] (27 februari 2020)
Resurssättande Chef E., 2020. Process, behov och möjligheter [Intervju] (21 april 2020) Resurssättande Chef F., 2020. Process, behov och möjligheter [Intervju] (23 april 2020) Tonnquist, B., 2016. Projektledning. 6:e red. Lund: Studentlitteratur AB.
Tschimmel, K., 2012. Design Thinking as an effective Toolkit for Innovation, Barcelona: The International Society for Professional Innovation Management.
Zika-Viktorsson, A., Sundström, P. och Engwall, M., 2006. Project overload: An
exploratory study of work and management in multi-project settings. International Journal of Project Management, 24(5), ss. 385–394.