Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på FRONTEX som delaktig aktör i säkerhetiseringen av migration, där framför allt byråns institutionella struktur och mandat har setts som drivkrafter till de säkerhetiserande processerna FRONTEX förklaras stå bakom (Léonard 2010; Pollak & Slominski 2009; Vaughan-Williams 2008). Även Andrew W. Neal (2009) har studerat FRONTEX, men menar i motsats till föregående forskare att byrån som samordnande aktör av medlemsstaternas gemensamma kust- och gränsbevakning inte ensam kan säkerhetisera frågan. Trots en något tudelad förståelse av FRONTEX roll i relation till säkerhetiseringen av migration finns det en konsensus där FRONTEX förstås spela en viktig roll för EU:s interna säkerhet. Det är därför intressant att tidigare forskning inte har behandlat huruvida FRONTEX kan skapa ett mer säkert och tryggt EU genom att verka identitetskonstruerande.
Den här studien har framför allt bidragit med en förståelse för hur FRONTEX genom olika identitetskonstruerande processer kan verka för att skapa en förtydligad europeiska gemenskap med särskilda värden. På så sätt konstruerar FRONTEX inte bara en kollektiv EU- identitet som i verksamheten beskrivs vara gemensam för alla EU:s medlemsländer, utan reproducerar också narrativet om EU som en avskild enhet med gemensamma värden och gemensam säkerhet. Det här innebär även att studiens syfte – att visa på vilket sätt FRONTEX verkar för en kollektiv EU-identitet – också har uppfyllts. Genom processer av gränsdragning, differentiering och Den Andres konstruktion skapar FRONTEX dels en avskild enhet och gemenskap förankrad i det territorium EU utgör, något som också stödjs av tidigare forskning. Bigo (2002) hävdar att gränser fungerar avskiljande och skapar en markering för vart ett territorium startar och ett annat slutar, vilket för nationalstater har varit centralt i konstruerandet av nationella identiteter. För EU är principen densamma. FRONTEX upprätthållande och reproduktion av de yttre gränserna – som van Houtum & van Naerssen (2002) benämner gränsdragning – skapar ett tydligt avskilt territorium som är gemensamt för alla medlemsstater. Innanför dessa gränser återfinns allt EU står för – fri rörlighet via Schengen, gemensamma institutioner och gemensam säkerhet.
Gränsdragningen som FRONTEX återkommande producerar och reproducerar har analysen visat främst uttrycks genom formuleringar där de yttre gränserna beskrivs vara hotade och osäkra. Beskrivningar av vad det är som hotar unionen varierar från mer uttryckligen direkta hot – exempelvis smugglare – till mer indirekta formuleringar som utöver sin stämpel som hot också tillför en oklarhet kring vad hotet faktiskt utgörs av, vilket därmed leder till ännu
mer osäkerhet. Att kombinera den här typen av kommunikation tillsammans med formuleringar som trycker på EU:s solidaritet medlemsstaterna emellan innebär att FRONTEX genom sina gränsdragningar reproducerar narrativet om en kollektiv EU-identitet, som Risse (2010) menar skapas genom just sociala interaktioner mellan olika enheter och gemenskaper – medlemsstaterna. När FRONTEX tar upp hot mot EU beskrivs det som hot mot just EU, inte mot en enskild medlemsstat, vilket bidrar till känslan av en större gemenskap som både Risse (2010) och Benedict Anderson (1991) menar är central för producerandet av så kallade föreställda gemenskaper. Gemenskaper, EU inkluderat, är socialt konstruerade och för att dessa ska bli ’verkliga’ fungerar de yttre gränserna som gemensamma indikatorer på vart gemenskapen börjar och slutar. FRONTEX gränsdragning sker därför med unionen som utgångspunkt vilket också i sin tur förstärker differentieringen mellan ’insidan’ och ’utsidan’.
Skillnaderna som konstrueras genom den differentiering FRONTEX bedriver är ett ytterligare sätt den kollektiva EU-identiteten konstrueras genom. Syftet med differentiering beskrivs likt gränsdragning vara att skapa ordning, men det sker främst genom att särskilja olika enheter från varandra och på så sätt skap en struktur och intern ordning (van Houtum & van Naerssen 2002). För FRONTEX innebär differentiering en återkommande reproduktion av att porträttera EU – Självet – som en gemenskap med särskilda värden, unika för EU som återkommande är i behov av skydd från hot utifrån. Den andre delen av differentieringen bygger på att konstruera Den Andre som något annorlunda och avvikande – något som inte förknippas med EU och de värden som unionen står för. Av analysen att utläsa återfinns den här differentieringen i FRONTEX kommunikation, men i olika grad. Den varierande styrkan eller stabiliteten av differentiering är inte särskilt förvånande, utan snarare väntad eftersom att differentiering precis som gränsdragning inte är ett fixerat tillstånd. Vad som är intressant med differentieringen FRONTEX formulerar är det relativt tydliga språket som används. Både i byråns pressmeddelanden och på sociala medier är det få gånger kärnan i informationen lindas in i svåra formuleringar eller oklarheter. Det som betonas är de allra flesta gångerna tydligt – skillnaden mellan vad som är EU och vad som inte är det.
Vad som då kategoriseras som inte EU är Den Andre. De eller det som exkluderas, som inte hör till EU eller inte står för de värden EU förknippas med differentieras och särskiljs från unionen, både fysiskt och psykologiskt. Utifrån analysen konstruerar FRONTEX flera olika Den Andre, både i form av migranter och olika typer av smugglare, vilket går i linje med tidigare forskning (se Risse 2010), där det framkommit att det snarare är regel än undantag att aktörer konstruerar flera olika former av Den Andre. För FRONTEX innebär en tydlig konstruktion av Den Andre en ytterligare stabiliserande faktor, eftersom en mer distinkt Den
Andre underlättar differentieringen mellan EU och det som befinner sig bortom de yttre gränserna.
Av dessa tre identitetkonstruerande processer – gränsdragning, differentiering och konstruerandet av Den Andre – är det svårt, om inte omöjligt, att lämna den territoriella aspekten av FRONTEX verksamhet samt den fysiska skillnaden mellan ’insidan’ och ’utsidan’. Stephen Castles (2000) har tidigare berört de svårigheter som medföljer migration, när människor förflyttar sig från en gemenskap till en annan. Att identifiera sig med sin ursprungsstat och dess gemenskap för att sedan i olika utsträckning identifiera sig och inkluderas i en ny gemenskap innebär en förflyttning både fysiskt men även psykologiskt och lojalitetsmässigt. Betyder migration och förflyttning i Castles mening att gränsdragningar likt de FRONTEX producerar och reproducerar bleknar? Hur kan FRONTEX gränsdragningar bestå om det fortfarande sker förflyttningar över dessa? Oavsett svaret på den frågan är migration och migranters identifiering en aspekt som i högsta grad berör FRONTEX styrka i konstruerandet av något som kan liknas en kollektiv EU-identitet. Migration är en ofrånkomlig del av dagens värld, och att förstå dess påverkan på både nationella och kollektiva identiteter är fundamental för att kunna förstå FRONTEX agerande i frågor som rör migration över EU:s yttre gränser.
Även om den här studien visar på att det finns belägg för en kollektiv EU-identitet genom FRONTEX formuleringar som producerar gränsdragningar, differentiering och Den Andre betyder det inte att de nationella identiteterna försvinner eller nedvärderas på EU:s premisser. Det är däremot viktigt att förstå att EU-identiteten den här studien visar på konstrueras varken är homogen eller fixerad. Risse (2010, kap.4) har tidigare kunnat visat att EU innebär och har olika betydelser för olika medlemsstater, vilket är något den här studien måste ta hänsyn till. FRONTEX kan inte och kommer inte kunna skapa en enhetlig och helt homogen EU-identitet medlemsstaterna emellan. Däremot kan FRONTEX genom sin verksamhet, som den här studiens analys påvisat, verka för att stärka känslan av en gemenskap medlemsstaterna emellan. Det sker genom att återkommande gånger påvisa och uttrycka de yttre gränsernas relevans och behov av skydd, genom differentiering av Självet – EU – och Den Andre, samt hur denne konstrueras. Sammanslaget är dessa processer och sociala konstruktioner ett sätt för FRONTEX att skapa ordning, sammanhållning och gemenskap mellan medlemsstaterna i EU, genom att konstruera den egna gemenskapen som en avskild ordnad enhet omsluten av potentiella hot och oordning.
Gemenskapen FRONTEX verkar för är grunden den kollektiva identiteten vilar på. En sån gemenskap är bara så föreställd och ’verklig’ som den konstrueras till att vara och hänger
därför starkt ihop med hur och på vilket sätt medlemsstaterna och dess medborgare identifierar sig med EU och de värden unionen står för. För den här studien har identifieringsgraden diskuterats i form av inkluderande nationalism samt exkluderande nationalism. Det kan tänkas bli svårt att den kollektiva EU-identiteten skulle bygga på exkluderande nationalism, eftersom individer då har svårt att inkludera individer från andra enheter och gemenskaper. Det innebär att en medlemsstat inte skulle acceptera eller identifiera sig med en annan medlemsstat som också är EU-medlem exempelvis. FRONTEX verkande för en kollektiv EU-identitet skulle däremot kunna stödja den inkluderande nationalismen, där enheter faktiskt kan identifiera sig med andra enheter utan att äventyra den primära identiteten (Risse 2010).
Att identiteter i formation av flera lager – likt en lök med primära och sekundära identiteter – inte är ett nollsummespel finns det stöd för i tidigare forskning. De nationella identiteterna, starkt förknippade med nationalstaten, har inte förminskats som följd av fördjupad integration i Europa, utan har snarare förstärkts trots skiftet av traditionella suveränitetsprinciper från nationell nivå till supranationell (se Börzel & Risse 2020). Med stöd i detta, att medlemsstaterna kan överlåta traditionella suveränitetsprinciper som bland annat gränskontroll till EU-institutioner som FRONTEX utan att kompromissa med sin egna nationella identitet, borde därför en kollektiv EU-identitet kunna uttrycka sig som sekundär identitet för EU:s medborgare utöver den primära nationella identiteten.
Det är intressant att trots att den här studien har visat på vilka olika sätt FRONTEX verkar för en kollektiv EU-identitet är forskningsområdet långt från klarlagt. Det har om inte annat visat på behovet av ytterligare forskning kring hur identiteter kan konstrueras på andra plan än nationella. Att FRONTEX som EU-institution, trots avsaknaden av juridiska mandat för att direkt forma medlemsstaterna eller EU som central enhet, berör unionens känsla av gemenskap på ett tydligt och betonande vis möjliggör en ny förståelse för hur identiteter kan konstrueras. Med detta som utgångspunkt uppmuntras därför vidare forskning att studera huruvida identiteter konstrueras bortom nationalstaten och hur dessa kan konstrueras på andra sätt än i relation till statliga aktörer. Även på vilket sätt medlemsstaterna själva identifierar sig med EU rent kollektivt är ett ämne som skulle gynnas av att studeras vidare, eftersom den här studien endast kan påvisa hur FRONTEX verkar för en kollektiv identitet, och inte hur medlemsstaterna själva identifierar sig med den.
Att se FRONTEX som mer än bara en EU-institution med ett avgränsat juridiskt ansvarsområde, utan också som en viktig och högst delaktig aktör i att forma EU:s och medlemsstaternas identitet, öppnar upp för en bredare förståelse av både den europeiska integrationen men också hur identiteter – både kollektiva och nationella – kan konstrueras
bortom nationalstaten. Identitetsstudier har vuxit fram vilandes på forskning om bland annat integration och nationalism (se Haas 1958; Deutsch 1953; Anderson 1991), men har sedan utvecklats enormt. Att FRONTEX har visats verka identitetskonstruerande på ett sätt som tidigare främst kopplats ihop med den traditionella nationalstaten visar på identiteters rörlighet och komplexitet, vilket i slutändan leder tillbaka till det faktum att identiteter är socialt – och kollektivt – konstruerade. De är aldrig mer ’verkliga’ än vad de konstrueras till att vara, och utifrån FRONTEX formuleringar är en kollektiv EU-identitet både ’verklig’ och det objekt som byrån har i uppgift att beskydda. Trots växande nationalism och omskakande händelser i unionen verkar FRONTEX för att producera och reproducera narrativet om att EU är en avskild enhet – en gemenskap med egna värden, institutioner och principer – omsluten av yttre gränser.
6. Referenser
6.1. Tryckta källorAnderson, Benedict. (1991) Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism. London: Verso.
Bigo, Didier. (2002) Security and Immigration: Toward a Critique of the Governmentality of Unease. Alternatives: global, local, political, 27 (1), 63–92.
Blaney, David. L. & Inayatullah, Naeem. (2000) The Westphalian Deferral. International Studies Review, 2 (2), 29–64.
Boréus, Kristina & Brylla Seiler, Charlotta. (2018) ”Kritisk diskursanalys”. I Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.). Textens mening och makt. Fjärde uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Börzel, Tanja & Risse, Thomas. (2020) Identity Politics, Core State Powers and Regional Integration: Europe and beyond. Journal of Common Market Studies. 58 (1), 21–40. Castles. Stephen. (2000) Ethnicity and Globalization. London: SAGE Publications Ltd. Deutsch, Karl. W. (1953) Nationalism and Social Communication. Cambridge: MIT Press. Diez, Thomas. (2008) The European Union and Border Conflicts: The Power of Integration
and Association. Cambridge: Cambridge University Press.
Fairclough, Norman. (2016) Critical Discourse Analysis and the Marketization of Public Discourse: The Universities. Discourse and Society. 4 (2), 133-168.
Haas, Ernst. B. (1958) The Uniting of Europe: Political, Social and Economic Forces 1950- 1957. Stanford, CA: Stanford University Press.
Huysmans, Jef. (2000) The European Union and the securitization of Migration. Journal of Common Market Studies. 5 (1): 751-777.
Léonard, Sarah. (2010) EU border security and migration into the European Union: FRONTEX and securitization through practices, European Security, 19 (2), 231-254.
Neal, Andrew. W. (2009) Securitization and risk at the EU Border: The Origins of FRONTEX. Journal of Common Market Studies. 47 (2), 333-356.
Pollak, Johannes & Slominski, Peter. (2009) Experimentalist but not Accountable Governance? The Role of Frontex in Managing the EU’s External Borders. West European Politics, 32 (5), 904-924.
Risse, Thomas. (2005) Neofunctionalism, European identity, and the puzzles of European integration. Journal of European Public Policy, 12 (2) 291-309.
Risse, Thomas. (2010) A Community of Europeans? Transnational Identities and Public Spheres. Ithaca: Cornell University Press.
Schwartz-Shea, Peregrine & Yanow, Dvora (2012). Designing for Trustworthiness.
Interpretive Research Design: Concepts and Processes. New York, NY: Routledge.
van Houtum, Henk & van Naerssen, Ton. (2002) Bordering, Ordering and Othering, Tijdschrift voor economische en sociale geografie, 93 (2), 125–136.
Vaughan-Williams, Nick (2008) Borderwork beyond Inside/Outside? Frontex, the Citizen- Detective and the War on Terror, Space and Polity, 12 (1), 63-79.
Zaiotti, Ruben. (2011) Cultures of border control: Schengen and the evolution of European frontiers. Chicago: University of Chicago Press.
6.2. Elektroniska källor
Amnesty International. (2020) Malta: Illegal tactics mar another year of suffering in central Mediterranean.
https://www.amnesty.eu/news/malta-illegal-tactics-mar-another-year-of-suffering-in- central-mediterranean/ (Hämtad 2020-12-08)
Europaparlamentet. (2019a) Migration i Europa.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20170629STO78632/migrati on-i-europa (Hämtad 2020-12-09)
Europaparlamentet. (2019b) EU:s svar på flyktingutmaningen.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20170629STO78629/eu-s- svar-pa-flyktingutmaningen (Hämtad 2020-12-09)
European Union. (2020) The EU Motto.
https://europa.eu/european-union/about-eu/symbols/motto_en (Hämtad 2020-11-25) Europeiska rådet. (2020) Så hanterar EU migrationsflödena.
https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/migratory-pressures/managing-migration- flows/# (Hämtad 2020-12-09)
FRONTEX. (2017) Fewer migrants at EU borders in 2016.
https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/fewer-migrants-at-eu-borders-in- 2016-HWnC1J (Hämtad 2020-11-25)
FRONTEX. (2019) Smart borders: bringing Frontex and customs closer together. https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/smart-borders-bringing-frontex- and-customs-closer-together-AzessI (Hämtad 2020-12-07)
FRONTEX. [Frontex]. (2020a) Frontex Executive Director took part in the #SchengenForum today. Our agency plays a crucial role in protecting the border-free area by helping to secure the external borders [tweet]. Twitter.
FRONTEX. (2020b) Frontex calls for committee to consider questions related to sea surveillance.
https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/frontex-calls-for-committee-to- consider-questions-related-to-sea-surveillance-BMieC8 (Hämtad 2020-12-04) FRONTEX. (2020c) Conclusions of the Chairperson of the Frontex Management Board.
https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/conclusions-of-the-chairperson-of-
the-frontex-management-board-cpQord (Hämtad 2020-12-04)
FRONTEX. (2020d) Frontex, the European Border and Coast Guard Agency. [Statusuppdatering]. Facebook.
https://www.facebook.com/frontex/posts/1011119206048914 (Hämtad 2020-12-07)
FRONTEX. (2020e). Situation at EU external borders – Arrivals down in Western and Eastern Mediterranean.
https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/situation-at-eu-external-borders-
arrivals-down-in-western-and-eastern-mediterranean-7WsLzx (Hämtad 2020-12-08)
FRONTEX. (2020f) Frontex co-organises first Euro-Arab Technical Roundtable on Border Management and Security.
https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/frontex-co-organises-first-euro- arab-technical-roundtable-on-border-management-and-security-
qmevGO?fbclid=IwAR3taUv3S5N7CBHv0d40HayWvTRZnrrwkYAGFsV5Bcus7AUc
Sa6VjI8NuyY (Hämtad 2020-12-11)
FRONTEX. (2020g) Thematic Industry Days: Return and Reintegration Assistance.
https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/thematic-industry-days-return-and-
reintegration-assistance-SAoMnA (Hämtad 2020-12-15)
FRONTEX. [Frontex]. (2020h) Latest news from the EU external borders: Western African route at record highs. In the first 11 months of the year, almost 19 600 irregular migrants were detected reaching the Canary Islands [tweet]. Twitter.
https://twitter.com/Frontex/status/1339207193992818693 (Hämtad 2020-12-03) FRONTEX. (2020i) Frontex, the European Border and Coast Guard Agency.
[Statusuppdatering]. Facebook.
https://www.facebook.com/448520492308791/posts/the-executive-director-of-frontex- has-agreed-today-to-launch-a-rapid-border-inte/793707397790097/ (Hämtad 2020-12- 07)
FRONTEX (2020j) Frontex responds to Amnesty International organisation’s report. https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/frontex-responds-to-amnesty- international-organisation-s-report-1Ond3h (Hämtad 2020-12-03)
FRONTEX (2020k) Entry-Exit System pilot project at land borders.
https://frontex.europa.eu/media-centre/news-release/entry-exit-system-pilot-project-at-
FRONTEX (2020l) Frontex, the European Border and Coast Guard Agency. [Statusuppdatering]. Facebook.
https://www.facebook.com/frontex/posts/843195129507990 (Hämtad 2020-12-07)
FRONTEX (2020m) World Drug Day. [Statusuppdatering]. Facebook.
https://www.facebook.com/watch/?v=1122485921446871 (Hämtad 2020-12-07)
Jourová, Věra. (2018) Speech by Commissioner Jourová on values in times on rising nationalism opening the Fundamental Rights Forum.
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/speech_18_5883 (Hämtad 2020- 11-27)
Leggeri, Fabrice. (2018) Editorial by Frontex Executive Director on the challenges of border protection. FRONTEX.
https://frontex.europa.eu/media-centre/focus/editorial-by-frontex-executive-director-on- the-challenges-of-border-protection-rf2Y71 (Hämtad 2020-12-07)
Leggeri, Fabrice. (2020). Amnesty International reports: Waves of Impunity and Between life and death.
https://frontex.europa.eu/assets/Images_News/2020/Frontex_responds_Amnesty_Intern ational_report.pdf (Hämtad 2020-12-08)
6.3. Förordningar
EG nr 2007/2004. Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättandet av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.
EU nr 2019/1896. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624.
6.4. Övriga källor
COM2015240 final av den 13 maj 2015. Meddelande från Kommissionen till Europarlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. En europeisk migrationsagenda.
Europeiska Unionens officiella tidning. (2020). Avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen.
Bilaga 1
Titel Referens Kodning
Rådets förordning (EG) nr 2007/2004
EUT L 349/1, 25.11.2004
Gränsdragning Differentiering
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 EUT L 296/2, 14.11.2019 Gränsdragning Differentiering Den Andre Smart borders: bringing
Frontex and customs closer together.
FRONTEX 2019 Gränsdragning
Differentiering Den Andre Frontex Executive Director
took part in the
#SchengenForum today. Our agency plays a crucial role in protecting the border-free area by helping to secure the external borders.
FRONTEX 2020a Gränsdragning
Frontex calls for committee to consider questions related to sea surveillance.
FRONTEX 2020b Gränsdragning
Den Andre
Conclusions of the Chairperson of the Frontex Management Board.
FRONTEX 2020c Gränsdragning
Den Andre
Frontex, the European Border and Coast Guard Agency.
FRONTEX 2020d Gränsdragning
Den Andre Situation at EU external
borders – Arrivals down in Western and Eastern Mediterranean.
FRONTEX 2020e Gränsdragning
Differentiering Den Andre
Frontex co-organises first Euro- Arab Technical Roundtable on Border Management and Security.
FRONTEX 2020f Gränsdragning
Thematic Industry Days: Return and Reintegration Assistance.
FRONTEX 2020g Differentiering Den Andre
Latest news from the EU external borders: Western African route at record highs. In the first 11 months of the year, almost 19 600 irregular migrants were detected reaching the Canary Islands.
FRONTEX 2020h Gränsdragning
Den Andre
Frontex, the European Border and Coast Guard Agency.
FRONTEX 2020i Gränsdragning
Den Andre
Frontex responds to Amnesty International organisation’s report.
FRONTEX 2020j Differentiering Den Andre
Entry-Exit System pilot project at land borders.
FRONTEX 2020k Differentiering
Frontex, the European Border and Coast Guard Agency.
FRONTEX 2020l Gränsdragning
World Drug Day. FRONTEX 2020m Differentiering
Den Andre
Editorial by Frontex Executive Director on the challenges of border protection.
Leggeri 2018 Gränsdragning
Differentiering Den Andre
Amnesty International reports: Waves of Impunity and