Syftet med denna studie var att analysera och diskutera olika möjligheter för att minska omfattningen på den information som ges till politiker och allmänheten om arbetet med att uppnå de svenska miljömålen. Tre olika verktyg som kan användas för att uppnå detta syfte diskuteras kontinuerligt i studien: index, nyckeltal och
presentationsverktyg. Analysen av hur lätt tillgänglig information kan produceras har gjorts i tre delar och följande slutsatser kan dras:
1. En diskussion kring målgrupper för och syften med uppföljning och rapportering av miljömålsarbetet samt en översikt av existerande svenska miljörapporterings- initiativ. Denna diskussion och översikt kom fram till att de huvudsakliga målgrupperna i detta fall är sakkunniga och myndigheter, politiker och
allmänheten. Behov av uppföljningen och rapporteringen skiljer sig något mellan dessa grupper. För sakkunniga och myndigheter har uppföljningen som främsta syfte att förse dessa grupper med informationsunderlag som är tillräckligt detaljerat för att basera beslut på. Detta beslutsunderlag får de genom
uppföljningen av Miljömålskommitténs förslag på 159 indikatorer samt ytterligare data. För politiker och allmänheten handlar det istället primärt om sammanfattad information som kan signalera om man ska studera frågan vidare. Från översikten av befintliga svenska miljörapporteringsinitiativ kunde slutsatsen dras att flera aktiviteter pågår som borde kunna vara användbara i att förse politiker och allmänheten med den information de vill ha och behöver.
2. En översikt av svenska och internationella erfarenheter av index, nyckeltal och presentationsverktyg. Analysen av trettiotre olika initiativ fokuserade på lärdomar som kan användas i framtagandet av sammanhållen och överblickbar information om miljömålsarbetet. Index, nyckeltal och presentationsverktyg visar sig ha olika styrkor och svagheter i att uppfylla detta. Index skulle kunna vara en lösning eftersom de är mindre omfattande än de 159 indikatorerna. Nackdelarna med miljömålsindex -- att det innebär ytterligare nya initiativ samt de metodologiska svårigheter som man konfronteras med i skapandet av index -- måste dessvärre sägas överväga fördelarna. Tack vare nyckeltalens begränsade antal och deras enkelhet samt hur de på ett lättillgängligt sätt åskådliggör trender inom
miljöområdet är de det bästa komplementet till det nuvarande förslaget på 159 indikatorer, samt det bästa alternativet till index och presentationsverktyg i arbetet med att minska omfattningen på informationsflöde. En kombination mellan nyckeltal och kartor, diagram eller de ikoner som redan presenteras i Naturvårdsverkets de Facto är också potentiellt användbara alternativ.
3. En pilotstudie av rapportering av miljömålet "Bara naturlig försurning".
På grund av metodologiska problem relaterade till de rapporteringsmodeller som diskuteras i pilotstudien och med tanke på informationsbehoven hos målgrupperna framstår index i dagens läge som ett mindre lämpligt sätt att förenkla
uppföljningsinformationen kring målet "Bara naturlig försurning". Däremot finns flera möjliga indikatorer som kan väljas ut till nyckeltal för försurningsmålet. Man kan välja ut ett nyckeltal för varje DPSIR-kategori eller ett nyckeltal för hela försurningsmålet, eller välja en medelväg genom att rapportera 2-4 nyckeltal. Kartor, ikoner och eventuellt diagram som diamanten skulle också kunna utöka informationsvärdet utan att markant öka omfattningen eller förenkla informa- tionen alltför mycket. Kartor där spridningen av nyckeltalsvärdet illustreras är ett
bra komplement till trenddiagram för flera av de diskuterade nyckeltalen. De visuella modellernas relevans verkar begränsade för rapportering av arbetet med att uppnå försurningsmålet.
Rekommendationer
Baserat på den tredelade analysen kan följande rekommendationer göras:
⇒ Arbeta utifrån att olika målgrupper har olika syften och behov Uppdraget för denna studie formulerades till följd av det mottagande som
Miljömålskommitténs uppföljningsförslag fick angående dess omfattning av olika instanser. I uppföljnings- och rapporteringsarbete måste man dock betänka att olika målgrupper har olika syften och behov. De 159 indikatorerna som kommittén kom fram till bör därför ses som ett verktyg för sakkunniga och myndigheter att använda sig av i sitt miljömålsarbete. För politiker och allmänheten, som är de två målgrupper som denna studie har fokuserat på, behövs dock andra instrument.
⇒ Basera ett miljömålsrapporteringssystem på befintliga initiativ
För att undvika att ”uppfinna hjulet” igen men framförallt för att förebygga att politiker och allmänheten upplever ”informationströtthet” bör man basera ett förslag på miljömålsrapportering på befintliga rapporterings- och uppföljningsinitiativ. Detta innebär inte att man måste acceptera initiativen exakt som de ser ut idag, men ett förslag på miljömålsrapportering bör definitivt bygga på och, vid behov,
vidareutveckla sådana initiativ som Miljövårdsberedningens Gröna nyckeltal.
⇒ Använd nyckeltal och/eller presentationsverktyg i rapporteringen av miljömålsarbetet
Efter den övergripande analysen av internationella och svenska erfarenheter av index, nyckeltal och presentationsverktyg kunde slutsatsen dras att:
i) Index innebär en utveckling av ett nytt initiativ (vilket går emot ovanstående rekommendation) samt att det är tveksamt om man kan få fram ett index som på ett enkelt sätt ger en rättvis och lättillgänglig bild av miljömålsarbetet.
ii) Presentationsverktyg potentiellt kan vara användbara som kommunikations- medel, framförallt i form av en karta, en diamant eller med hjälp av ikoner. Bland dessa presentationsverktygs främsta fördelar hör att man kan använda dem som komplement till nyckeltal.
iii) Det finns gott om nyckeltal som man skulle kunna vidareutveckla till ett enkelt och lätt kommunicerbart budskap om miljömålsarbetet. Flera av dessa nyckeltal skulle dessutom vinna på att illustreras med hjälp av ett presentationsverktyg.
Dessa slutsatser har stärkts med hjälp av pilotstudien. Diskussioner kring ett flertal möjliga modeller på rapportering kring arbetet med att uppnå "Bara naturlig
försurning" resulterade i en rekommendation om att använda ett nyckeltal som kombinerar så många som möjligt av de karaktärsdrag som är centrala för
försurningsaspekten (mängden utsläpp, mängden nedfall, svenskt respektive utländskt genererat, platsberoende och kritisk belastningsgräns, och återhämtningstid).
Lösningen som väljs skulle kunna vara ett nyckeltal var för påverkan- (P), status- (S) och inverkan- (I) kategorierna samt ett som representerar både drivkraft (D) och respons (R), eller ett för hela försurningsmålet. Kartor befanns även i pilotstudien vara
ett bra komplement till trenddiagram för nyckeltalen. Att märka ut kvantitativa delmål eller andra typer av gränser ökar också informationsvärdet i rapporteringen.
⇒ Planera för vilket medium som används i spridningen av informationen Valet av rapporteringsverktyg (vare sig det är index, nyckeltal eller presentations- verktyg) är viktigt för kommunikationen och informationsspridningen. Man får dock inte glömma bort att ytterligare en faktor som är av central betydelse för genom- slagskraften av den information man sprider är hur resultaten publiceras. Det är inte säkert att en "indikatorrapport" är rätt medel för att uppnå kommunikation och genomslag. Tidningar, TV, radio och undervisning är alternativa plattformar för spridningen av information. Här måste man även åtskilja politiker från allmänheten eftersom deras behov ser olika ut. Vid eventuell användning av massmedia som budbärare bör man även betänka deras syfte och behov som "målgrupp" (det vill säga, informationen bör ha ett nyhetsvärde för att media ska visa intresse).
⇒ Kom ihåg att även politiker och allmänheten är sinsemellan och inom grupperna diversifierade
Att politiker och allmänheten inte alltid kan placeras tillsammans som en grupp har redan berörts i ovanstående rekommendation. Trots att politiker och allmänheten enligt tidigare diskussioner har samma syfte med rapporteringen (information) är dock anledningarna, möjligheterna, kunskapen och intresset att till sig informationen om miljömålsarbetet olika, vilket man bör ta hänsyn till i utvecklandet av miljömåls- rapportering. Generellt kan man säga att allmänheten vill ha än mindre omfattning på informationen än politikerna -- 15 nyckeltal (ett för varje miljömål) är säkerligen redan alltför omfattande. Dessutom kräver ofta allmänheten, på grund av sina
begränsade resurser att sätta sig in i många detaljer, en näst intill intuitiv information, som inte kräver ytterligare förklaringar än det nyckeltal, diamant, karta eller ikon som presenteras. Detta innebär att man måste göra ytterligare undersökningar kring hur man uppfyller allmänhetens behov med miljömålsrapporteringen. Är det
överhuvudtaget möjligt att hitta ett tillräckligt lättillgängligt verktyg för detta om man ska täcka in alla femton miljömål? Eller är det bättre att satsa på att få igång ett miljöintresse och engagemang med hjälp av, till exempel, Ekologiska fotavtryck?
⇒ Två framtida studier/analyser skulle kunna bidra med väsentlig information Baserat på ovanstående rekommendationer kan man identifiera två framtida analyser som skulle kunna genomföras som en fortsättning på denna studie:
i) En analys som skulle fungera som en förlängning av pilotstudien. Denna analys bör ta de rekommendationer som denna studie har kommit fram till och göra en mer sammanhängande studie av rapportering kring alla de femton miljömålen. En sådan analys bör bland annat diskutera hur miljömålens karaktärsdrag avgör vilken typ av information som behövs för uppföljning eftersom det råder stor variation mellan målen vad gäller typ och mängd av delmål som formulerats och
miljöaspekter som inbegrips.
ii) En analys av hur man skapar och sprider lättillgänglig information om miljömålsarbetet till allmänheten. Denna analys kan baseras på tillgänglig
information men bör ha i åtanke att även allmänheten består av olika grupper med olika intressen.