Slutsatser, rekommendationer och framtida forskningsbeho

Kraftigt förhöjda koncentrationer av både PCDD/F och PCB har noterats i sedi- ment längs den svenska kusten under den senaste tioårsperioden. Den här rapporten visade att koncentrationerna av PCDD/F framför allt är höga i närheten av på- gående och/eller nedlagda industrier (cellulosa- och metallrelaterade). Höga PCB- koncentrationer identifierades också vid vissa industrier och vid stora hamnar och städer. Utsläppshistorik och dominerande utsläppskällor skiljer de två ämnesgrup- perna åt vilket kan förklara skillnaderna i geografisk koncentrationsvariation. De data som presenterades här kommer från flera olika undersökningar, vilket gör att provtätheten varierar mellan olika områden. Detta innebär också att det finns en risk att mindre områden med förhöjda koncentrationer inte har identifierats. I Sverige finns inget gräns- eller riktvärde för PCDD/F-koncentration i sediment, men en jämförelse gjordes med motsvarande värden i andra länder. Att bedöma den risk som förorenade sediment utgör är komplicerat eftersom man inte vet hur stor inverkan ett eventuellt läckage från sediment kan ha på djur som lever i sedi- menten respektive i det överliggande vattnet. Olika länder har därför gjort olika bedömningar när det gäller PCDD/F i sediment. Kanada har valt att ange ett sedi- mentkvalitetsriktvärde som ska säkerställa en säker miljö, medan Nederländerna har tagit fram ett rekommenderat exponeringsvärde, och USA har tre olika gräns- värden för olika djurarter. Bland de svenska sedimenten som ingick i denna studie överskred nästan samtliga Kanadas riktvärde och enligt Nederländernas och USAs gränsvärden kan ca 35 % av sedimenten utgöra en ekotoxikologisk risk för djur. USAs gränsvärde för fisk överskreds dock endast i 2 prover. Sedimenten på vissa enskilda platser kan alltså eventuellt utgöra en risk för djurlivet med avseende på PCDD/F-TEQ, och man kan därför överväga att sätta in åtgärder för att minska koncentrationerna som tillförs i sedimenten och i extrema fall även sanera.

För PCB i sediment finns endast en klassning där enskilda prover sätts i relation till koncentrationen av PCB i en stor databas. Klassningen utfördes enligt de senaste rekommendationerna där ingen normalisering sker mot kolinnehållet i proverna. För sedimenten inom UmUs forskningsprojekt klassades de flesta proverna som låg eller medelhög halt och 34 % som hög eller mycket hög halt. Av proverna från länsstyrelserna klassades tvärtom flest prover som hög eller mycket hög halt (totalt 67 %).

Den PCDD/F-kongen som bidrar mest till PCDD/F-TEQ i fisk, 2,3,4,7,8-PeCDF, är relativt homogent fördelad i ytsedimenten över hela det undersökta området. Detta resultat stödjer tidigare studier som visar att det största nutida externa tillflö- det av denna kongen till Östersjön sannolikt sker via atmosfärisk deposition. Tyd- liga förhöjningar av denna kongen noterades dock på de platser där summa-2,3,7,8-

87

PCDD/F är tydligt förhöjt, vilket visar att där punktkällor har orsakat stora utsläpp av PCDD/F ingår 2,3,4,7,8-PeCDF som en del av den totala föroreningen.

Källfördelningsanalys utfördes för PCDD/F med hjälp av receptormodellen Posi- tive Matrix Factorization (PMF). Denna statistiska datahantering indikerade, i lik- het med andra studier, att utsjöområden framför allt tar emot förorening från atmo- sfäriskt relaterade källor (atmosfärisk bakgrund och högtemperaturprocesser). För kustområden konstaterades relativt stor inverkan från lokala källor, framför allt kopplade till cellulosarelaterade processer. Högt bidrag från cellulosarelaterad industri sammanföll till stor del med höga PCDD/F-koncentrationer i ytsedimenten. De viktigaste källtyperna inom denna kategori anses vara klorfenolanvändning (tetraklorfenol- och/eller pentaklorfenol-dominerade preparat) och dioxinbildning vid sulfatmassaproduktion. Den sistnämnda hör inte samman med den tidigare klorblekningen av massan utan tros bero på kondensering (sammanslagning) av klorerade fenoxyfenoler. Klorerade fenoxyfenoler fanns som biprodukter i relativt höga halter i klorfenolpreparaten, men det är oklart om fenoxyfenoler kan nå sul- fatmassprocessen på andra vägar. De historiskt viktiga PCDD/F-källorna klorgas- produktion och klorgasblekning av pappersmassa bidrog enligt modellen till en ytterst liten del av föroreningen i ytsediment, med undantag av några få platser. Modellresultaten indikerade även att högtemperaturprocesser utgör lokala hotspots på några platser.

Mönsteranalysen av PCB var inte lika lättolkad som analysen av PCDD/F, ef- tersom källfingeravtrycken för typiska PCB-källor inte skiljer sig så kraftigt åt. Analysen visade dock att lågklorerade PCB-kongener ofta återfinns kring städer, medan högklorerade kongener hittas i högre andel i hamnar och nära industrier. Inslaget av högklorerade kongener kan delvis bero på läckage från tidigare båtfärg som innehöll PCB. I referens- och utsjöområden noterades en högre andel av PCB- kongener som förekommer främst i utsläpp från förbränningsanläggningar. Några av de förorenade platser som presenterades här genomgår eller planeras genomgå sanering. Sanering eller övertäckning (s.k. capping) av förorenade sedi- ment kan vara aktuellt även på ytterligare platser, men måste då föregås av fördju- pad analys av ekotoxikologiska effekter av åtgärder samt kostnads-nyttoanalys som inkluderar både själva saneringsperioden och efterföljande återhämtningstid. Utö- ver sanering av sediment är det av yttersta vikt att identifiera förorenade markom- råden för att sanera och/eller minska läckaget av föroreningar till havet.

I den här studien låg fokus på ytsediment som provtagits under de senaste 10 åren, men på grund av både biologiska och mekaniska processer i havet kan omrörning av sedimenten ske, framför allt i kustnära områden. Detta leder till att man inte med säkerhet kan slå fast att koncentrationerna helt speglar nutida utsläpp. Källför- delningsanalysen av PCDD/F antydde att ett tidigare relativt okänt källfingerav- tryck förekommer i ytliga sediment. För att slå fast om detta inslag kommer från en nutida källa krävs analys av daterade sediment alternativt analys av sedimenterande

material (med hjälp av provtagare i vattenmassan) eller utsläpp från industrier i områden med hög andel av de aktuella kongenerna. Fartygstrafik som en potentiell källa har inte heller undersökts i större skala. Fartyg kan släppa ut både PCDD/F och PCB i avgaser och i form av förorenade oljor.

Den här studien stärker hypotesen att en övervägande del av den PCDD/F- förorening som når Östersjöns utsjöområden kommer från atmosfäriska källor. Ursprunget av PCDD/F i atmosfären är dock i dagsläget delvis oklart. Studier visar att en stor andel av det atmosfäriska PCDD/F-bidraget kommer till Östersjön med luftmassor från kontinenten, men fler studier av föroreningsmönster i atmosfären behövs för förstå ursprunget och identifiera eventuella möjligheter att minska till- skottet.

I två pågående forskningsprojekt kartlägger vi nu föroreningsmönster och halter av PCDD/F i sedimentkärnor (kustnära och utsjö) för att på så vis kunna identifiera trender i föroreningsnivåer och betydelsen av olika källor över tiden. Viktiga forskningsfrågor för framtiden är att finna vägar för att påskynda ytterligare emiss- ionsminskningar, finna metoder för förbättrade platsspecifika riskbedömningar samt hitta hållbara alternativ för sanering av kraftigt förorenade områden.

89