Samordnad individuell plan (SIP) är ett generellt outforskat område i svensk kontext och synnerligen inom äldreomsorgen. Den forskning som finns är inte kopplad till gruppen äldre utan berör målgrupper inom socialt arbete när det gäller barn och familj, psykisk ohälsa och missbruk. Forskning som har fokus på erfarenheter kring SIP verkar vara begränsad och det som finns belyser bara delar av det område som detta arbete fokuserar på. Det gör att det finns ett behov av mer forskning utifrån ett brett perspektiv, med tanke på att SIP endast är avgränsat till att gälla personer som har insatser från två huvudmän.
Det som är framträdande i denna studien är att det finns relativt liten erfarenhet av SIP bland biståndshandläggare inom äldreomsorgen vilket blir tydligt under alla teman. Det har varit svårt att hitta informanter då tillfrågade inom professionen avsagt sig medverkan på grund av att de inte har någon erfarenhet av SIP alls. Biståndshandläggare deltar främst i de SIP de blir kallade till vilket framgår när många identifierar kallelse och själva mötet som delar av SIP.
Alla biståndshandläggare som deltagit i den här studien upplever sig själva som nybörjare när det gäller SIP. De biståndshandläggare som menar att de har fått god inblick i hur SIP fungerar är de som har deltagit vid SIP där andra verksamhetsområden har kallat dem till möte, främst psykiatrin. Genom att delta tillsammans med andra professioner blir dessa biståndshandläggare introducerade i och mer säkra i hur SIP fungerar. Det framkommer i studien att få biståndshandläggare har fått utbildning om SIP, samtidigt som de som har fått utbildning upplever att erfarenhetsbaserad kunskap med andra kollegor är det bästa sättet att här utveckla kunskap. Frågan är om äldreomsorgen inom olika kommuner skulle tjäna på att i högre grad utnyttja detta arbetssätt? Exempelvis skulle biståndshandläggare/socialsekreterare inom
psykiatrin i kommunen kunna visa vägen för hur arbetet med SIP fungerar i deras verksamhet. Detta för att på ett tryggt sätt ge biståndshandläggare inblick i och kunskap kring SIP med en större förståelse för hur modellen kan implementeras inom äldreomsorgen.
Det område som gett flest skillnader är hur biståndshandläggare beskriver SIP som process, där kommuner tycks ha kommit olika långt i hur SIP har implementerats. Det hade utifrån detta varit intressant med fler studier kring vilken typ av implementering som varit mest lyckosam. Detta arbete har inte heller undersökt skillnader i hur de olika kommunerna som informanterna arbetar i skiljer sig åt rent organisatoriskt. Det hade varit intressant att undersöka i kommande studier vilken påverkan skillnader i hur kommuner organiserar sig har för hur SIP används som metod. Om det finns mer lyckosam organisation för hur SIP används. Det hade även varit intressant att vidare studera hur den enskilde själv upplever SIP inom äldreomsorgen då denna studie enbart berör biståndshandläggarnas upplevelser. Frågan hur välkänt SIP är bland befolkningen, då biståndshandläggare menar att SIP inte är vidare känt bland befolkningen, är också något som framtida studier borde belysa mer.
7. Referenser
Allwood, C. M., & Eriksson, M. G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. Studentlitteratur.
Alter, C., & Hage, J. (1993). Organizations working together. Sage Publications.
Arnstein, S. (1969). En Ladder of Citizen Participation. Journal of the American Planning Association, 35(4), 216-224. https://doi.org/10.1080/01944366908977225
Axelsson, R., & Bihari Axelsson, S. (2007) Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Studentlitteratur.
Bates, M. E., Bowden, S. C., & Barry, D. (2002). Neurocognitive impairment associated with alcohol use disorders: Implications for treatment. Experimental and Clinical
Psychopharmacology, 10(3), 193-212. https://doi.org/10.1111/j.1530-0277.1986.tb05061.x Becker, H. S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. 1. uppl. Liber.
Berglund, H., & Dunér, A., &Blomberg, S., & Kjellgren, K (2012). Care planning at home: a way to increase the influende of older people?, International journal of integrated care,12(5), 134-134. http://doi.org/10.5334/ijic.817
Bergmark, Å. & Lundström, T. (2005). En sak i taget? Om specialisering inom socialtjänstens individ och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 12(2–3), 125–148.
Blomberg, S., & Dunér, A. (2015). Biståndshandläggarens yrkesroll och handlingsutrymme inom äldreomsorgen. I S. Johansson, P. Dellgran, & S. Höjer (Red.), Människobehandlande organisationer. Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete (s. 166–193). Natur & Kultur.
Blomqvist, C. (2012). Samarbete med förhinder: om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj. [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet.
Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar? – möjligheter och hinder i samarbetet med socialtjänstens äldre och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. [Doktorsavhandling]. Stockholms universitet.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. Uppl.). Liber.
Carlsson T. & Nilsson, A., (2009). Dokumentera mera. Social dokumentation inom omsorgen om äldre och funktionshindrade. Gothia.
Dahlgren, O-L., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Fejes, A., & Thornberg. R. (red), Handbok i kvalitativ analys (s. 162-175). Liber.
Danermark, B. (2000). Samverkan-himmel eller helvete?. Gothia.
Danermark, B., & Germundsson, P. (2013). Att studera samverkan I ett interaktionistiskt perspektiv. I R. Axelsson & S. Bihari Axelsson (red.), Om samverkan – för utveckling av hälsa och välfärd. Studentlitteratur.
Danermark, B., Germundsson, P., & Englund, U. (2012). Samverkan för barns psykiska hälsa.
Modellområden - psykisk hälsa, barn och unga. (Slutrapport till Sveriges Kommuner och Landsting). Örebro Universitet.
Danermark, B., & Kullberg, C. (1999). Samverkan - välfärdsstatens nya arbetsform. Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.329-324). Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.
Dunér, A., & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats: an example from Swedish municipal eldercare. European Journal of Social Work, 9(4), 425-444. https://doi.org/10.1080/13691450600958486
Dunér, A., & Wolmesjö, M. (2015). Interprofessional collaboration in Swedish health and social care from a care manager's perspective. European Journal Of Social Work, 18(3), 354- 369. doi:10.1080/13691457.2014.908166
Evans, T. (2011). Professionals, managers and discretion: Critiquing street-level bureaucracy. British Journal of Social Work, 41(2), 368–386. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcq074
Evans, T., & Harris, J. (2004). Street-level bureaucracy, social work and the (exaggerated) death of discretion. British Journal of Social Work, 34(6), 871–895.
https://doi.org/10.1093/bjsw/bch106
Fridolf, M. (2004). Samordning- nya möjligheter inom välfärdsområdet. Edita Norstedts Tryckeri.
Frost, N., & Robinson, M., & Anning, A. (2005). Social workers in multidisciplinary teams: issues and dilemmas for professional practice. Child and Family Social Work, 42(2), 187– 196. doi:10.1111/j.1365-2206.2005.00370.x
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gunnarsson, E. (2008). Socialt arbete- i otakt med ett åldrande samhälle. Nordisk sosialt arbeid, 28(2), 112-120.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A181743&dswid=5924
Grönmo, S. (2006). Metoder i samhällsvetenskap. Liber.
Hall, P. (2005). Interprofessional teamwork: Professional cultures as barriers. Journal of Interprofessional Care, 19, 188-196. https://doi.org/10.1080/13561820500081745 Hesjedal, E., & Hetland, H., & Iversen, A. (2015). Interprofessional collaboration: self- reported successful collaboration by teachers and social workers in multidisciplinary teams. Child and Family Social Work, 20, 437–445. https://doi.org/10.1016/j.xjep.2017.08.004 Hill, M.J., & Hupe, P.L. (2002). Implementing public policy: Governance in theory and in practice. Sage.
Horrocks, J., & Lyons, C., & Hopley, P. (2010). Does strategic involvement of mental health service users and carers in the planning, design and commissioning of mental health services lead to better outcomes?. International Journal of Consumer Studies, 34(5), 562-569.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1470-6431.2010.00912.x
Janlöv, A. C., & Hallberg, I.R., & Petersson, K. (2006). Older persons´experiende of being assessed for an receiving public home help: do they have any influence over it?. Health & social care in the community, 14(1), 26-36. https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2005.00594.x Johansson, R. (1997). Organisationer emellan: Om förhandlingar, makt och
handlingsutrymme. Studentlitteratur.
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete (3. Uppl.). Arkiv förlag.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Larsson, S., & Lilja.J., & Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Studentlitteratur.
Lindelöf, M., & Rönnbäck, E. (2004). Att fördela bistånd: om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. [Doktorsavhandling]. Umeå Univiversitet.
Lindelöf, M., & Rönnbäck, E. (2007). Biståndshandläggning och handlingsutrymme: från ansökan till beslut i äldreomsorgen (1. Uppl.). Studentlitteratur.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. Russell Sage Foundation.
Lundquist, L. (1998). Demokratins väktare: ämbetsmännen och vårt offentliga etos. Studentlitteratur.
Magnusson, K., & Holth, H. M., & Mosdal, M., & Felizia, R, (2013). Anställdas erfarenhet av tvärvetenskaplig samverkan inom missbruksvården: En kvalitativ studie av två norska och två svenska verksamheter. Nordic journal of nursing research, 33(2), 28-30.
https://doi.org/10.1177/010740831303300206
Meyers, M. K., & Vorsanger, S. (2007). Street-level bureaucrats and the implementation of public policy. The handbook of public administration, 2007(12), 153-163.
http://dx.doi.org/10.4135/9780857020970.n13
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Studentlitteratur.
Molander, A. (2011). Efter eget skön: Om beslutsfattande i professionellt arbete.
Socialvetenskaplig tidskrift, 18(4), 320-335. https://doi.org/10.3384/SVT.2011.18.4.2460 Nordström, E (2016). Samordnad individuell plan (SIP). Professionellas samt barn och föräldrars erfarenheter [Licentiatavhandling]. Jönköping Universitet.
Rapport 2017/18:RFR5. Samordnad individuell plan (SIP) - en utvärdering. https://data.riksdagen.se/fil/31481311-EDE6-4F1B-ACBF-065D5C97058A
Reichenberg, A., Harvey, P. D., Bowie, C. R., Mojtabai, R., Rabinowitz, J., Heaton, R. K., & Bromet, E. (2009). Neuropsychological function and dysfunction in schizophrenia and psychotic affective disorders. Schizophrenia Bulletin, 35(5), 1022–1029.
https://doi.org/10.1093/schbul/sbn044
SFS 1990:1404. Om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 19901404-om-kommunernas-betalningsansvar_sfs-1990-1404
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2017:612. Om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017612- om-samverkan-vid-utskrivning-fran_sfs-2017-612 SFS 2001:453. Socialtjänstlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SKR. (2016). Samordnad Individuell Plan (SIP) för äldre. När det behövs samordning. https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/samordnad-individuell-plan-sip-for-aldre.html
Socialstyrelsen. (2014): Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-10-4.pdf
SOU 2015:20.
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou- 201520/
SOU 2016:2.
Effektiv vård. Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/01/sou- 20162/
Prop. 2008/09:193. Vissa psykiatrifrågor m.m.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-psykiatrifragor- mm_GW03193
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humnistisk-samhällsvetenskaplig forksning.
Widmark, C., & Sandahl, C., & Piuva, K., & Bergman, D. (2011). Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal Of Integrated Care, 11(3), http://doi.org/10.5334/ijic.653
Willumsen, E., & Hallberg, L. (2003). Interprofessional collaboration with young people in residential care: some professional perspectives. Journal of Interprofessional Care volume, 17(4), 389-400. https://doi.org/10.1080/13561820310001608212
Wånell, S. (2000). Bostadens och bostadsområdets betydelse för äldres hälsa och välbefinnande. Stiftelsen Stockholms län Äldrecentrum.
Åhgren, B., & Axelsson, S. B., & Axelsson, R. (2009). Evaluating intersectoral collaboration - a model for assessment by service users. International Journal of Integrated Care, 9(1), 1- 10. http://doi.org/10.5334/ijic.304
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Johanna Glansk och skriver just nu min magisteruppsats i socialt arbete vid Jönköping University. Uppsatsens syfte är att undersöka biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras erfarenheter och upplevelser av att arbeta med samordnad individuell plan (SIP).
Nu söker jag deltagare som är intresserade av att dela med sig av sina erfarenheter av och tankar kring SIP. Jag vill att du som deltagare är biståndshandläggare och arbetar inom äldreomsorgen.
Datainsamlingen sker i form av enskilda intervjuer som beräknas ta ungefär 40 minuter. Jag kommer med ditt godkännande att spela in intervjun via telefon för att ha möjlighet att lättare transkribera materialet. Detta material kommer att förvaras inlåst, så att ingen obehörig får del av materialet. Konfidentialitet kommer att beaktas i den bemärkelsen att du som deltagare kommer att avidentifieras, vilket innebär att det i uppsatsen inte anges vem som har sagt vad. Deltagandet i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering. Intervjuerna kommer bara att användas till detta uppsatsprojekt. Intervjuerna genomförs mellan 2-6 april 2018. Om du väljer att delta i studien kommer en samtyckesblankett att skickas till dig för underskrift.
Om du är intresserad av att delta i studien, eller har några frågor kring undersökningen, kontakta mig via e-post eller telefon senast 31 mars 2018.
Med vänlig hälsning
Johanna Glansk
Kontaktuppgifter: Johanna Glansk; gljo16jg@student.ju.se 070-364 17 06
Handledare:
Staffan Bengtsson; universitetslektor i socialt arbete. staffan.bengtsson@ju.se 036-10 1219
Bilaga 2
Skriftligt, informerat samtycke till medverkan i intervjustudien med titeln; Samordnad individuell plan. Biståndshandläggarnas erfarenheter.
Jag har informerats skriftligt och muntligt om studiens syfte, om hur informationen samlas in, bearbetas och handhas. Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivilligt och att jag, när jag vill, kan avbryta min medverkan i studien utan att ange orsak. Jag samtycker härmed till att medverka i denna intervjustudie som handlar om biståndshandläggares erfarenheter av samordnad individuell plan.
Ort/Datum/
Namnunderskrift
Bilaga 3 – Intervjuguide
Bakgrund
Hur länge har du arbetat som biståndshandläggare inom äldreomsorgen? Kan du kort beskriva ditt uppdrag?
Hur många SIP uppskattar du att du gjort?
SIP och dess syfte
Hur skulle du beskriva syftet med SIP, varför och för vem har SIP tillkommit? I vilka situationer/gällande vilka klienter överväger du att upprätta en SIP?
Genomförandet av SIP
Hur skulle du beskriva processen i samband med SIP? Vilka delar innehåller den från start till mål?
Vilken aktör/huvudman initierar oftast en SIP?
Vilka aktörer/huvudmän är vanligtvis med när en SIP upprättas?
Känner du att ansvarsfördelningen är ordentligt klargjord för alla aktörer och klienten både före och efter upprättandet av en SIP? Vet alla vem som gör vad?
Kan du ge exempel på när SIP fungerat bra/mindre bra? Varför blev det bra/mindre bra? Styrkor och svagheter med SIP?
Förenklar SIP samverkan? På vilket sätt?
Upplever du att du och dina kollegor förstår och arbetar med SIP på liknande sätt? Vad kan skilja sig åt?
Känner du att du blir respekterad i din yrkesroll från de övriga huvudmännen?
På vilket sätt påverkar SIP, negativt eller positivt, ditt övriga uppdrag som handläggare? Har du samverkat med andra aktörer utan att upprätta en SIP? Kan du beskriva hur ni gick tillväga? Vilka fördelar eller nackdelar innebar denna samverkan jämfört med SIP? Skulle du vilja se några förändringar kopplat till SIP, i så fall vilka?
Brukarinflytande
I vilken utsträckning görs den enskilde delaktig i SIP, när och hur sker detta? Går det att se att resultatet för klienten blir bättre när SIP har använts, i så fall hur?
Är det ofta klienter tackar nej när du föreslår en SIP? Hur har de motiverat detta? Vad tror du att det berott på?
Brukar anhöriga medverka vid SIP?
Hur uppfattar du att klienterna upplever mötet i samband med upprättandet av SIP?
Stödbehov och kompetensutveckling
Vilken information och utbildning har du fått rörande SIP?
Bilaga 4 - Tematisering
Meningsbärande enhet Tema
”Det har ju varit vårdcentralen och mig som biståndshandläggare inom kommunen.”
Den otydliga processen
"Jag har inte föreslagit en SIP om jag ska vara riktigt ärlig, nej det har jag inte gjort."
”I de här lite komplexa, kan vara missbruk med i bilden, psykisk ohälsa, demens, kontaktar sjukvården väldigt ofta, man kontaktar hemtjänsten väldigt ofta, man blir inte riktigt nöjd, efterfrågar mer hjälp och stöd, ja”
Det parallella uppdraget
”Det var ju det att, vårdcentralen pratade ju mycket om kring sitt ansvaret kring mediciner och så och sen så är det väl så att kommun har ju stort ansvar, men det landade ju mycket på kommunen, på hemtjänsten och på mig som handläggare då.”
"Jag vet inte. Det förekommer säkert, men jag har inte hört någonting. Jodå det har jag visst, en har jag hört har tackat nej, inte intresserad. Och då är det ju frågan om man inte fått reda på vad det är för att man inte förstår det? Eller att det är ett möte, men förstår man vad sip är gör någonting? Man pratar ju inte ute i samhället om sippar. Om det var på allas mun och det var känt ute i samhället då skulle man ju säkert förstå mer egentligen vad det innebär."
Delaktighetens begränsningar
”Det är tydligare efter sippen kan jag säga, många klienter om du använder det begreppet, har ingen aning om vad en sip är för någonting utan det är någonting, sip vet inte gemene man vad det är.”