Slutsatser och resultatdiskussion

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagogen ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg och om de anser att den främjar elevens lust att lära.

Resultatet för vår undersökning gällande frågeställningarna hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg och vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg visade att:

42

Pedagogerna berättar att de ser positivt på skolans satsning och tycker att verktyget ligger i

tiden. De ser det som deras skyldighet att möta elevernas erfarenheter och intresse, samt att dessa ska vara en naturlig del i undervisningen. Vi har sett att pedagogernas motivation och vilja som i grund och botten är positiv, påverkas av omständigheterna som finns runt omkring. Pedagogernas berättelser vittnar om att brist på tid, tekniskt krångel och tillgång på surfplattor gör att de känner stress inför användandet av verktyget. Här märker vi att om inte pedagogerna stöttas så finns det en risk för att deras motivation och intresse går förlorat och verktyget blir till en belastning.

Vi tycker det är anmärkningsvärt att göra en satsning för att sedan mer eller mindre bara kasta verktyget in i verksamheten. Vi tycker att pedagogerna ges för lite tid för att sätta sig in i verktyget och då anser vi att de inte kan nyttja verktygets fulla potential. I stället borde skolan ta ett steg i taget när det handlar om att implementera ett nytt verktyg i verksamheten. Verktyget ska inte ses som en modefluga för att det ligger i tiden, utan det ska ses som ett verktyg som är här för att stanna och att utvecklingen runt det bara kommer att fortsätta. Alla pedagogerna såg på surfplattan som ett komplement till den traditionella läroboken och undervisningen. Ingen pedagog tyckte att den traditionella läroboken skulle tas bort från undervisningen, men samtidigt berättas att en skola ersatt läroboken med surfplattan. Pedagogerna menar att en del av den traditionella undervisningen innefattar arbete med olika stenciler och att de nu kan komma bort från det. Det vi såg var att apparna många gånger fyllde samma funktion som de traditionella fyller-i-stencilerna.

Alla pedagoger använde surfplattan i svensk- och matematikämnet. I deras berättelser

kunde vi även se att de använde surfplattan i NO, SO och kreativa ämnen, men de var något som många av pedagogerna inte reflekterade över. Detta tycker vi är intressant och kanske beror det på att de fokuserar på arbetet med en ny metod för skriv- och läsutveckling och därför inte ser att de använder surfplattan till mycket annat också.

När vi frågade pedagogerna hur de arbetade med verktyget berättar de att verktyget används i bland annat samarbetssituationer. Eleverna fick öva samarbete genom olika appar och problemlösningsuppgifter. En pedagog tog även upp att de använde verktyget till att förhindra utanförskap.

Flera pedagoger tycker att de har för få surfplattor att tillgå och för att elevernas ska få möjlighet att arbeta med verktyget låter de eleverna arbeta tillsammans. De ser ändå vinster med att låta eleverna arbeta i grupp eftersom de då kan diskutera och stimulera varandra och såg att lusten och motivationen ökade. Hade de sett dessa möjligheter om de hade haft fler surfplattor, eller hade eleverna suttit och arbetat med individuellt med verktyget? Då några

43

pedagoger såg bristen på surfplattor som en nackdel, så såg en annan pedagog det som en fördel. Pedagogen som såg det som en fördel menar att arbetet med surfplattan förutsätter att elever och pedagog arbetar tillsammans och då behövs det inte så många surfplattor. Intressant är att notera, de pedagoger som tyckte att de hade för få surfplattor inte var de som hade minst antal.

Alla pedagoger såg inte verktyget som en möjlighet att öva samarbete, utan såg det som ett konfliktskapande verktyg i klassrummet och valde därför att låta eleverna sitta och arbeta enskilt med verktyget. Kanske är det just dessa elever som har störst behov av att få arbeta tillsammans och se arbetet med surfplattan som ett verktyg för att öva konflikthantering och samarbete.

Flera pedagoger tycker det är svårt att bedöma elevernas kunskaper och att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Vi upptäckte att elevernas arbete och prestationer redan var dokumenterade i surfplattan och därmed tillgängliga för pedagogen att bedöma.

Pedagogerna menar att verktyget appellerar på alla sinnen, med färger, ljud och är ett format som eleverna känner till. Flertalet pedagoger arbetade med elevernas förståelse för verktygets innehåll och syfte. De menar att när de arbetar med till exempel appar ska eleverna förstå skillnaden mellan att spela och lära. Pedagogerna vill att eleverna ska förstå vad de lär, men samtidigt har pedagogerna svårt för att se och bedöma vad eleverna lär sig. Vi tror det handlar om pedagogerna inte ser möjligheterna som verktyget erbjuder. Om appen ska användas i syfte att bedöma eleven måste pedagogen vara närvarande vi arbetet, för annars anser vi att appen är en spelapp och inte ett läromedel. Säljö (2005) menar att ett medierande verktyg inte fungerar om det inte finns ett samspel mellan primär och sekundär artefakt. Det betyder att surfplattan inte fungerar om pedagogen inte stöttar och vägleder eleven. Uppfinningen finner inget syfte om man inte vet hur man ska använda innehållet som bearbetas i surfplattan och dess appar.

Pedagogerna ser surfplattan som ett lustfullt verktyg och att den främjar motivationen, ökar självförtroendet och stimulerar nyfikenheten. Med hjälp av surfplattan tycker pedagogerna att eleverna känns mer engagerade och motiverade och resulterade att hela klassrumsmiljön blir mer lustfylld.

Några pedagoger berättar att verktyget kan användas för att stötta svaga och starka barn vidare i deras lärande. De menar dock att samma metod inte fungerar för alla elever och att det handlar om att hitta olika ingångar till lärandet.

Alla pedagoger tycker att deras förhållningssätt påverkar elevernas lust att lära och menar samtidigt att man inte får vara rädd för ny teknik. Vi upplever att pedagogernas

44

förhållningssätt påverkas av yttre omständigheter. Det visar sig som stress på grund av tidsbrist och tekniskt krångel. Skolorna har som ambition att starta nätverk för att delge varandra kunskaper och erfarenheter, men på grund av tidsbrist har möjligheterna att träffas varit få. De pedagoger som var mest engagerade tog tid från sin fritid för att sätt sig in i och skaffa kunskap om verktyget och såg inte detta som något negativt. Vi kan tycka att det inte borde ligga på varje enskild pedagogs ansvar att finna extra tid för egen kunskapsutveckling. Alla pedagoger borde ges samma förutsättningar för att i sin tur kunna ge sina elever bästa tänkbara möjligheter.

Vi anser att pedagogerna borde på mer informellt sätt stötta och vägleda varandra. Det handlar om att våga visa att man inte kan och kanske att se sitt eget lärande som en process. Vi tycker att det handlar om att prioritera, meningen måste ju vara att verktyget ska underlätta och inte försvåra.

Alla pedagoger visar engagemang och är mycket positiva inför det nya verktyget. Vi anser dock att yttre omständigheter påverkar deras attityd mer än de säger. Även om pedagogerna pratar positivt om verktyget kände vi att atmosfären runt dem var negativ och helhetsintrycket skilde sig åt när vi lämnade de olika skolorna. Den negativa atmosfären speglas av pedagogernas frustration över tekniska svårigheter och brist på möjlighet till egen kunskapsutveckling. Även om de pratade positivt om verktyget sa deras kroppsspråk något annat.

Det finns en fara med att tro att ett och samma verktyg passar alla elever. Vi anser att pedagogens förhållningssätt påverkar om surfplattan ses som ett verktyg för lust att lära eller som en börda och belastning. När nya metoder och verktyg presenteras i skolan ser vi att oavsett vilka de varit verkar de ge samma konsekvenser för lärarens yrkesroll. Klerfelts studie från 2005 visar att läraren kändes sig stressande inför det nya verktyget (datorn) och önskade fortbildning. Pedagogerna beskrev att deras lärarroll förändrats främst på grund av att det krävdes en annan form av planering. Nu är det år 2012 och det nya verktyget surfplattan ger samma konsekvenser för lärarrollen som för sju år sen.