Rörande studiens första forskningsfråga om studie- och yrkesvägledares upplevelse av pojkars deltagande i studie- och yrkesvägledning, framgick att informanternas uppfattning var att pojkar deltar i ungefär samma utsträckning som flickor. Det var även deras spontana uppfattning att elever av båda könen uppsöker studie- och yrkesvägledare i ungefär samma omfattning. Här avviker därmed studiens resultat från tidigare forskning av Gruffman och Schedin (2010) och även Sandell (2007), som säger att pojkar tenderar att uppsöka studie- och yrkesvägledare i lägre utsträckning än flickor. När vi analyserade informanternas berättelser närmare kunde vi
dock utläsa tvetydiga svar som inte med säkerhet kunde bekräfta eller dementera tidigare forskning, om att pojkar skulle uppsöka dem i lägre grad än flickor. I vår närmare analys av intervjuerna kan vi se tendenser, och för att besvara studiens första forskningsfråga därmed dra slutsatsen, att det kan finnas variationer mellan pojkar och flickor. Framförallt när det gäller hur och av vilka anledningar de uppsöker studie- och yrkesvägledare.
De studie- och yrkesvägledande aktiviteter som informanterna upplever att eleverna visar mest intresse för, stämmer överens med de aktiviteter som hade högt deltagande i studien av Lundahl et al. (2020), exempelvis samtal med studie- och yrkesvägledare, prao samt gymnasie-information. Som tidigare framgått delar dock inte studiens informanter uppfattningen att intresset av aktiviteter skulle skilja mellan pojkar och flickor, vilket Lundahl et als. (2020) studie visat. Lundahl et al. (2020) visar även i deras studie att pojkar i lägre grad än flickor har vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledare. Vår studie visar tvärtom att informanternas uppfattning är att de har samtal med samtliga elever, även om det också framgår att en viss ansträngning krävs för att möta alla elever i individuella vägledningssamtal.
I besvarandet av vår andra forskningsfråga gällande vilka bakomliggande orsaker som kan förklara hur elevers deltagande i studie- och yrkesvägledning kan skilja sig åt, framgår som presenterats i resultatavsnittet många aspekter. Studien visar på att majoriteten av informanterna menar att elever i början av högstadietiden inte har förståelse för vad studie- och yrkesvägledning innebär och kan vara behjälplig med. Vaga uppfattningar och osäkerhet om vikten och betydelsen av studie- och yrkesvägledning tycks därmed ha betydelse för elevers deltagande i vägledning under högstadiet samt för vägledningssamtal i sig. Studiens resultat i detta avseende sammanfaller här med tidigare forskning av Dresch och Lovén (2010).
Exempelvis menade en informant i vår studie att ”SYV” ofta används i skolan men utan förklaring av vad förkortningen står för, vilket i praktiken betyder att vissa elever inte vet och förstår vad “SYV” är. Denna bristande kännedom tänker vi oss även kunna påverka huruvida pojkar deltar i studie- och yrkesvägledning. Därmed framgår betydelsen av att rektor, lärare och särskilt studie- och yrkesvägledare är medvetna kring detta och benämner samt förklarar vår yrkestitel, vad studie- och yrkesvägledning handlar om och hur detta kan vara till nytta för eleverna i deras skolgång samt i deras framtida studie- och yrkesliv.
Som tidigare framgått uttrycker flertalet informanter även att elevernas förståelse och värdering av studie- och yrkesvägledningens innehåll verkar förändras efter att ett första samtal ägt rum.
Dessutom förefaller ett första samtal leda till att elever därefter självmant uppsöker studie- och yrkesvägledaren. Därmed framgår enligt oss betydelsen av att i ett tidigt skede påbörja studie- och yrkesvägledande insatser. I de fall elever har sitt första vägledningssamtal först i årskurs 9 tänker vi oss detta innebära att eleverna först då når förståelse av studie- och yrkesvägledningen.
I resultatredovisningen framgår att elever tycks värdera och uppskatta att prata med studie- och yrkesvägledarna, vilket sammanfaller med tidigare forskning av Lundahl et al. (2020) samt Dresch och Lovén (2010). Lundahl et al. (2020) visar i deras studie att flickor i högre grad än
pojkar uppskattar vägledningssamtal, vilket även vår studie visar. Som tidigare framgått verkar flickor enligt våra informanter uppskatta att prata mer än vad pojkar gör samt att flickor tenderar vilja reflektera och resonera kring sitt val, medan pojkar verkar ha mer direkta faktafrågor. Likt studier av Sandell (2007) samt Dresch och Lovén (2010) visar även vår studie på att flickor tenderar ha en större osäkerhet kring sitt gymnasieval än vad pojkar upplevs ha. Informanter i vår studie uttrycker dessutom att flickor verkar ha högre oro och stress kring detta än pojkar. I en intervju uttalas även att de elever som har svårt att bestämma sig kring gymnasievalet oftare uppsöker studie- och yrkesvägledaren. Det förefaller enligt oss att om pojkar till skillnad mot flickor uppskattar vägledningssamtal i lägre grad, har konkreta faktafrågor samt är säkrare på sitt gymnasieval, borde det också vara rimligt att de i lägre grad än flickor uppsöker studie- och yrkesvägledare. I de skolor pojkar tenderar att delta i studie- och yrkesvägledande aktiviteter i lägre grad än flickor, skulle detta därmed kunna ses som en bakomliggande orsak.
I studiens skolor framgår en varierad fördelning i elevernas val av antingen yrkesprogram eller högskoleförberedande program på gymnasiet. Likt Lundahl et al. (2020) beskriver två av informanterna högskoleförberedande program som det vanligaste valet av eleverna. Dessutom framgår detta som det mest accepterade gymnasievalet. En av informanterna menar att det är relativt blandat mellan programtyperna, medan det i en intervju inte framgår. Gymnasievalet förefaller dessutom ofta inverkas av elevens kontext och sociala bakgrund, vilket i Careership Theory (Hodkinson & Sparkes, 1997) ses ligga till grund för en individs habitus. Vilket framgått i en av intervjuerna är det oftare elever som tänker gå ett högskoleförberedande program som uppsöker studie- och yrkesvägledaren. Detta tänker vi, likt en informant, kan bero på att de eleverna kanske oftare har längre studiemässiga mål och av den anledningen ser behov av att uppsöka studie- och yrkesvägledaren. En annan informant uttrycker att pojkar som är intresserad av yrkesprogram är mer fokuserade på yrket och upplevs mer villiga att utesluta fortsatta studier än vad flickor verkar vara.
Vilket framgått i resultatavsnittet beskriver majoriteten av informanterna vad vi tolkar som en processliknande studie- och yrkesvägledning eftersom den sträcker sig över hela högstadietiden och förefaller ha förutsättningar samt en tydlig planering och struktur. Ett processliknande arbetssätt framgår av Skolverket (2013) vara nödvändigt för att möjliggöra för elever att kunna fatta väl underbyggda studie- och yrkesval (se även Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning, 2019). I en av studiens skolor framgår att dessa förutsättningar till studie- och yrkesvägledning inte förefaller vara lika goda som i studiens övriga skolor. Det blir för oss tydligt att ett alltför stort elevunderlag utifrån studie- och yrkesvägledartjänstens storlek påverkar vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har att bedriva denna process-liknande vägledning.
Vilket tidigare visats förefaller återkommande vägledningsinsatser bidra till mer förberedda och trygga elever, en röd tråd i vägledningen samt att det främjar relationen mellan eleven och studie- och yrkesvägledare. Utifrån informanternas berättelser framgår vikten av en god relation, dels för en framgångsrik studie- och yrkesvägledning, dels för att eleverna ska känna
sig trygga i att uppsöka studie- och yrkesvägledaren. Detta borde enligt oss i sin tur leda till att nå fler pojkar och därmed samtliga elever. En aktiv och engagerad studie- och yrkesvägledare tycks enligt oss vara en stark bidragande orsak för att lyckas nå alla elever i studie- och yrkesvägledningen. Detta innefattar att i yrkesrollen vara flexibel, uppsökande, självklar, synlig och tillgänglig samt samverkande i den studie- och yrkesvägledande verksamheten. I anknytning till studiens andra forskningsfråga drar vi slutsatsen att studie- och yrkesvägledning som en process, samverkan med övrig skolpersonal samt en aktiv studie- och yrkesvägledare ligger till grund för informanternas upplevelse av att de lyckas nå samtliga elever. Vilket därmed förefaller vara en stor bidragande orsak till att studiens informanter uppnår ett brett deltagande i studie- och yrkesvägledning.
Gällande studiens tredje forskningsfråga om vilka insatser som skulle kunna bidra till att öka pojkars deltagande i studie- och yrkesvägledningen, visar studien på hur flera av skolorna och deras arbetssätt kan ses som goda exempel och därmed vara möjliga insatser. I de fall skolor har en liknande studie- och yrkesvägledning är vår upplevelse att detta breda arbetssätt, inklusive vid och snäv vägledning, borde fånga upp elever i och med dess varierande insatser.
Om en processliknande vägledning, vilken även Skolverket (2013) förespråkar, dock inte existerar tänker vi oss detta kunna bidra till att inte nå samtliga elever vilket vi enligt 2 kap. 29
§ i skollagen (SFS, 2010:800) är ålagda att göra. Som tidigare framgått tenderar flickor vara mer aktiva, uppsökande och i större behov av att få reflektera tillsammans med en studie- och yrkesvägledare, till skillnad mot vad som framgått för pojkarnas del. Därmed antyder detta att pojkarnas deltagande skulle kunna riskera att minska, om vi inte har ett brett och aktivt arbetssätt.
Studiens informanter lyfter fram insatser som de tänker är viktiga rent generellt för att nå samtliga elever i studie- och yrkesvägledningen, men även mer specifikt i de fall skolor kan tänkas se ett behov av att öka pojkars deltagande. Vi kan utifrån dessa föreslagna insatser samt utifrån informanternas berättelser överlag, urskilja flera möjliga insatser som vi menar skulle kunna bidra till att nå pojkar likväl som flickor och därmed uppnå ett brett deltagande i skolans studie- och yrkesvägledning. För att knyta an till studiens tredje forskningsfråga drar vi följande fyra slutsatser:
- En tydlig strukturerad plan för skolans studie- och yrkesvägledning samt att förutsättningar och tid för att bedriva studie- och yrkesvägledning måste finnas.
- Bred samverkan krävs mellan skolans yrkesprofessioner, där samtliga yrkesroller värderas högt och prioriteras.
- Studie- och yrkesvägledning som en process, där både vid och snäv vägledning bör genomföras och ses som ett komplement till varandra. Dessutom ses betydelsen av en aktiv och engagerad studie- och yrkesvägledare.
- Anpassad studie- och yrkesvägledning utifrån individens olika behov, förutsättningar, och intressen, vilket innefattar att olika kontaktvägar behöver finnas i syfte att
inkludera samtliga elever. Vidare framgår vikten av att tidigt tydliggöra för eleverna vad studie- och yrkesvägledning innebär och syftar till.
Vilket framgått i resultatredovisningen lyfts inslaget Framtidsval (Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning, 2019) som ett värdefullt inslag, eftersom det skulle bidra till en mer kontinuerlig tillgång till eleverna. Något även vi ser värdefullt och som en möjlig insats för att öka pojkars deltagande och nå ett brett deltagande i studie- och yrkesvägledningen. Vi anser därutöver att de förslag som lyfts fram av Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning (2019) skulle kunna bidra till en mer processliknande studie- och yrkesvägledning. Dessutom ser vi utredningens förslag vara betydelsefulla, dels för de skolor som upplever att pojkar inte deltar i studie- och yrkesvägledningen, dels för skolor överlag för att säkerställa att samtliga elever nås.
Vidare resonerar vi kring hur huvudmännens och skolans värdering av studie- och yrkesvägledning påverkar de signaler som sänds ut till eleverna. I de skolor där studie- och yrkesvägledaren inte ges tid och förutsättningar att bedriva vägledning av god kvalité, tänker vi oss att detta kan sända ut negativa signaler till eleverna. Detta kan i sin tur påverka elevernas värdering av studie- och yrkesvägledning och därmed huruvida de deltar i vägledningen eller inte, vilket även påverkar om de får del av vad grundskolans läroplan (Skolverket, 2019) anger att de har rätt till.
Både Skolinspektionen (2013) och Lundahl et al. (2020) visar på att elever efterfrågar tidigare och fler studie- och yrkesvägledande insatser för att de ska vara förberedda inför kommande studie- och yrkesval. Mycket tyder utifrån vår studie på att de elever som kommer till ett vägledningssamtal i årskurs 9 utan att ha getts den kunskap som den vida vägledningen syftar till, inte är redo för ett kommande gymnasieval. Detta tänker vi oss resultera i att vissa elever inte gör väl underbyggda val, vilket kan leda till framtida konsekvenser främst för elevens del men i längden även för samhället i stort. Utifrån Careership Theory (Hodkinson & Sparkes, 1997) kan dessa elever förstås ha en begränsad handlingshorisont vilket visar på betydelsen av studie- och yrkesvägledningens delar, som bland annat syftar till att vidga elevers perspektiv och därmed deras handlingshorisont. Som resultaten pekar på blir det nämligen tydligt, att de skolor som genomför studie- och yrkesvägledande insatser i ett tidigt skede märker stora skillnader i hur pass förberedda eleverna är inför sitt gymnasieval. Eleverna har därmed getts andra förutsättningar att kunna fatta beslut och göra väl underbyggda val. Rimligtvis bidrar detta till att elever känner sig trygga i sina beslut, vilket ökar chansen till ett för dem “korrekt”
gymnasieval. Detta resulterar förhoppningsvis i en fullföljd gymnasieutbildning och i sin tur till att samtliga elever i högstadieskolan, flickor som pojkar, ges goda förutsättningar för ett framtida studie- och yrkesliv.
Metoddiskussion
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att besvara examensarbetets syfte och frågeställningar. Vår förhoppning var att metoden skulle bidra till ett innehållsrikt material samt att utifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv nå ökad förståelse kring examensarbetets forskningsfrågor, vilket vi anser att metoden levt upp till.
Denscombe (2018) menar att det vid intervjustudier inte fullt ut går att säkerställa informanters berättelser, då de utgår ifrån informanternas uppfattningar och erfarenheter. Vi upplever studiens resultat trovärdiga då studiens informanter torde besitta relevant kunskap och erfarenhet i ämnet samt att resultatet i stort går i linje med tidigare forskning. I de fall motsägelser framgår upplever vi dock att uppfattningen delas av flertalet informanter samt att motsägelserna kan bero på ett liknande och välfungerande arbetssätt, vilket vi menar även stärker studiens trovärdighet.
Vi inser att det tillvägagångssätt som nyttjas för att lokalisera informanter inverkar på vilka individer som kan komma att anmäla sitt intresse. Vårt val att nyttja ett socialt forum kan därmed innebära att studiens resultat och slutsatser präglas av detta och att en annan metod för att nå möjliga informanter hade kunnat bidra till ett annorlunda resultat. Vi kan anta att de studie- och yrkesvägledare som nyttjar sociala forum, i grunden har ett stort intresse av studie- och yrkesvägledning. Dessutom framgår intresse av att hitta inspiration, nya tillvägagångssätt samt av att bistå med sina erfarenheter och kunskaper. Därmed kan studiens informanter präglas av ett engagemang och intresse av att utveckla studie- och yrkesvägledning samt att de eventuellt redan bedriver en aktiv och strukturerad studie- och yrkesvägledning. Utifrån informanternas berättelser framgår dock variationer av olika slag och att förutsättningar för skolans studie- och yrkesvägledning såg olika ut för olika informanter. Vi ser valet av ett socialt forum vara ett bra tillvägagångssätt då studiens syfte innefattade att även nå ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledning bedrivs och skulle kunna bedrivas för att nå fler pojkar och utjämna en eventuell variation.
Vi anser att vårt val att nyttja en övergripande intervjuguide (se bilaga 1) har bidragit till ett rikt material. Tanken var att kunna ställa mer specifika följdfrågor rörande framförallt pojkars deltagande i studie- och yrkesvägledning. Studiens informanter var pratglada och aktivt deltagande och eftersom vi inte ville avbryta informanterna samt på grund av intervjuernas begränsade tidsram blev det emellanåt utmanande att bryta in med alla de följdfrågor vi såg lämpliga. Därmed tänker vi oss att det i vissa fall hade kunnat vara fördelaktigt med specifikare huvudfrågor. Trots det bidrar studiens resultat till ökad förståelse och kunskap kring variationer i pojkars och flickors deltagande i studie- och yrkesvägledning, vilket vi ser värdefullt i arbetet med studie- och yrkesvägledning samt i arbetet för att nå fler pojkar och därmed alla elever.