Här kommer vi nu att kort sammanfatta de slutsatser som vi kan dra utifrån vår studie och visa vad vi har kommit fram till utifrån vår frågeställning.
Hur resonerar lärarna kring samtal i svenskundervisningen?
Lärarna i fokusgruppsintervjun var alla överens om att svenskämnet i sig är ett svårare ämne än till exempel de samhällsvetenskapliga ämnena och även matematikämnet, att öppna upp samtal i. De uppgav endast ett par exempel på hur de planerade för samtal i svenskundervisningen. Med tanke på att Hultin (2006) framhäver att det finns många olika möjligheter att föra in samtalet i svenskundervisningen för gymnasieeleverna, anser vi att det skulle kunna vara möjligt att införa samtalet i större utsträckning även i grundskolans tidigare år. Över huvud taget var det svårt att få dem att hålla sig till svenskämnet, istället kom de in på bland annat klassråd, livskunskap, konflikthantering och andra ämnen.
Utifrån vår bakgrundstext har vi fått fram att det inte finns ett ämne som är mer lämpat för samtal än andra ämnen. För att göra undervisningen så språkaktiverande som möjlighet så handlar det om att som lärare planera ett innehåll i undervisningen som intresserar och aktiverar eleven, menar Bratt (1985). Detta kan, enligt oss, sammanfattas i följande citat av John Dewey:
There is all the difference in the world between having something to say and having to say something (Dewey 1943/1990, s 56).
Vilka aspekter finns att ta hänsyn till när det gäller samtal i klassrummet?
Några av de viktiga aspekter som vi kommit fram till är bland annat lärarens attityd till samtal, klassrumsmöblering och klassrumsklimat. Dessa aspekter hänger samman på det viset att lärarens attityd till samtal avgör hur klassrummet är möblerat och det är läraren som måste initiera ett demokratiskt förhållningssätt, vilket i sin tur kan leda till ett gott klassrumsklimat. När man som lärare planerar för samtal i undervisningen kan det vara lämpligt att tänka på längden för ett effektivt samtal, samt att försöka få så många att samtala samtidigt, till exempel i smågrupper. Vi upptäckte att det har betydelse hur deltagare i smågrupper placerar sig, för att alla deltagare ska kunna vara delaktiga i samtalet.
Barnes (1978) sätt att se på samtal i skolan är att ”i skolan vistas man just för att samtala” (Barnes 1978, s 14). Säljö i sin tur menar även att ”samtalet har varit, är och kommer alltid att vara den viktigaste arenan för lärande” (Säljö 2005, s 33). Likaså menar Dewey utifrån sin syn på kommunikation att: ”att kommunicera med sin omgivning innebär att man får en utvidgad och förändrad erfarenhet” (Dewey 1916/2005, s 39). Utifrån detta och utifrån vad som står i nu gällande läroplan och kursplan i svenskämnet så anser vi att det är viktigt med samtal. Vad vi har erfarit i vår studie så förekommer det inte så ofta inom svenskämnet, vilket bekräftar vad vi, utifrån våra egna erfarenheter, trodde innan vi började med studien.
Under arbetet med denna C-uppsats har vi lärt oss att det finns vissa aspekter man som lärare kan ha i åtanke när man planerar för samtal i undervisningen. För att samtalet ska ha betydelse för eleven är innehållet viktigt. Vi har lärt oss att det inte alltid är så lätt att öppna upp för samtal, men har man som lärare själv en positiv inställning till samtal i undervisningen så tycks det vara enklare. Lärarens inställning verkar även påverka eleverna. Vi tror att vi i framtiden kommer vilja arbeta med samtal i undervisningen i hög utsträckning.
8 Referenser
Barnes, Douglas (1978): Kommunikation och inlärning – Hur talet och gruppsamtalet
fungerar i en interaktionsmodell för undervisning och inlärning, Stockholm: Wahlström
& Widstrand.
Bolstad, August (1998): Handbok i lärande - Hur du lär ut för att andra ska lära in, Lund: Studentlitteratur.
Bratt, Bengt (1985): Språkutveckling – vägen till kunskap, Lund: Studentlitteratur. Dewey, John (1916/2005): Demokrati och utbildning, Göteborg: Daidalos.
Dewey, John (1943/1990): The School and Society/The Child and the Curriculum, Chicago: The University of Chicago Press.
Eliasson, Annika (2010): Kvantitativ metod från början, Lund: Studentlitteratur.
Englund, Tomas (2007): Skola för deliberativ kommunikation. I Tomas Englund, red;
Utbildning som kommunikation – Deliberativa samtal som möjlighet, s 153-168.
Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Hultin, Eva (2006): Samtalgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning. En .
ämnesdidaktisk studie. Örebro: Örebro Studies in Education, 16.
[Hämtad från http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:137146
2010-11-01 14:21]
Kling Sackerud, Lili-Ann (2009) Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i
matematik: En skolstudie i postmodern tid, Umeå: Umeå universitet, Print & Media, 32.
Larsson, Kent (2007): Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet – överväganden kring
en deliberativ didaktik. Örebro, Pedagogiska institutionen
[Hämtad från http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A200000003zsBEAQ 2010-10-05 11:27]
Littman, Catarina & Rosander, Carin (1999): Språkmosaik, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Malmgren, Lars-Göran & Thavenius, Jan (1977): Anteckningar från krisdebatten. I Jan Thavenius, red; Svenska i verkligheten, s 13-39. Lund: Författarförlaget.
Repstad, Pål (2007): Närhet och distans Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Malmö: Studentlitteratur.
Skolverket (2006): Rapport 277: Barn, elever och personal: riksnivå, Stockholm: Utbildningsdepartementet. [Hämtad från www.skolverket.se 2007-01-01 16:19].
Skolverket (2008): Kursplaner och betygskriterier, Stockholm: Utbildningsdepartementet. [Hämtad från www.skolverket.se 2010-11-10 11:15].
Skolverket (2009): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94, Stockholm: Utbildningsdepartementet. [Hämtad från www.skolverket.se 2010-04-15 20:25].
Säljö, Roger (1996): Samtal som kunskapsform. I Christer Brusling & Göran Strömqvist, red;
Reflektion och praktik i läraryrket, s 125-142. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv, Stockolm: Nordstedts Akademiska Förlag (Bokförlaget Prisma).
Säljö, Roger (2005): Lärande & kulturella redskap, Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Tornberg, Ulrika (2007): Vem äger språkundervisningens språk? I Tomas Englund, red;
Utbildning som kommunikation – Deliberativa samtal som möjlighet, s 361-379.
Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Vetenskapsrådet (2000): Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig