I uppdraget ingick att söka svaret på ett antal frågeställningar. Resultaten av analyserna visar följande: Hur stor del av den totala transportkostnaden för anlöp i Vänern och Mälaren utgörs av
Sjöfartsverkets avgifter?
De beräkningar som gjorts för ett antal tänkta transportrelationer visar att farledsavgifternas respektive lotsavgifternas andel av transportkostnaden för transporter mellan hamnar i norra Europa och hamn i Mälaren respektive Vänern har legat och ligger i de intervall som redovisas i faktarutorna.
Benämningarna innan och efter står för året innan det nya avgiftssystemet trädde i kraft den 1 januari 2018, det vill säga år 2017, respektive året efter, det vill säga 2018.
Farledsavgifterna i Mälaren: Farledsavgifterna i Vänern: Mellan 1,3 och 2,8 procent innan Mellan 1,6 och 2,5 procent innan Mellan 2,2 och 4,5 procent efter Mellan 2,6 och 3,8 procent efter
Lotsavgifterna i Mälaren: Lotsavgifterna i Vänern:
Mellan 1,5 och 2,7 procent innan Mellan 1,7 och 2,6 procent innan Mellan 3,5 och 6,1 procent efter Mellan 6,6 och 9,8 procent efter
Hur ser uppdelningen ut i kostnaderna mellan farleds- och lotsavgifterna?
I Mälaren utgjorde lotsavgifterna cirka 80 procent av de totala avgifterna både 2017 och 2018. I Vänern steg lotsavgifternas andel från 70 till 80 procent mellan 2017 och 2018.
Mälaren: Lotsavgifterna utgjorde Vänern: Lotsavgifterna utgjorde Cirka 80 procent innan förändringen i Cirka 70 procent innan förändringen i
avgiftssystemet avgiftssystemet
Cirka 80 procent efter Cirka 80 procent efter
Hur har trafiken i Vänern och Mälaren förändrats mellan 2016–2019? Trafiken har ökat i Mälaren och i princip legat still i Vänern
Mälaren: Vänern:
Anlöp från 700 till knappt 1000 Anlöp varierat mellan 730 och 770 Ökning 28 % mellan 18/19 och 16/17 Ned 2 % mellan 18/19 och 16/17
Har det skett överflyttning av gods från sjö till landtransporter?
Det finns inga tydliga tecken på att det skett överflyttning av trafik från sjöfart på Mälaren respektive Vänern till lastbilstransporter. Detta är mycket svårt att analysera utan att spåra enskilda företags sändningar.
Mälaren:
Trafik och godsvolymer i Mälaren har ökat. Trafiken verkar i alla fall inte tappat volymer till följd av förändringen i avgiftssystemet.
Vänern:
Inga tydliga tecken. Volymerna starkt knutna till såg-, massa- och pappersindustri. I ett
övergripande perspektiv är därmed trafiken på Vänern mer sårbar.
Hur ser sammansättningen av godset som transporteras sjövägen ut, och har det förändrats under den aktuella tiden?
Mälaren:
relativt stora volymer i högvärdiga segment som livsmedel, kemikalier, gummi och plastvaror samt metallvaror. Lossade volymer har bibehållit sin nivå genom framförallt ökade transporter av livsmedel och returråvara. Av lastade volymer är det spannmål som utvecklats positivt. Lossade volymer står för nästan 85 procent av den totala volymen.
Det sker transporter kopplade till bygg- och anläggningsarbeten i form av volymer inom varugruppen Jord, sten, grus och sand.
Vänern:
Tydligt knutna till sågverks- och massaindustrin. Merparten av den lastade och lossade
godsvikten går i utrikes trafik. Det lossas insatsvaror från skogsbruket samt kemiska produkter (gödselmedel till jordbruket). Det lastas stora volymer trävaror, pappersmassa och pappersprodukter.
Det sker transporter kopplade till bygg- och anläggningsarbeten i form av volymer inom varugruppen Jord, sten, grus och sand.
Hur ser priselasticiteten ut gällande överflyttning av olika typer av gods till andra transportslag? Sjöfart generellt har en egenpriselasticitet på -0,11 till -0,19
Produktmix i Vänern och Mälaren + begränsningar i fartygsstorlekar gör att känsligheten förmodligen är högre.
Hur ser transportkostnadsförändringarna ut under tidsperioden för landtransporter kontra sjötransporter?
Sedan 2011 har uttaget av avgifter och skatter per tonkilometer ungefär fördubblats för godstransporter på sjö och järnväg. För väg har de i princip legat stilla.
Referenser
Johnson, D., & De Jong, G. (2011, April). Shippers’ response to transport cost and time and model specification in freight mode and shipment size choice. In International Choice Modelling Conference 2011.
Rich, J., Holmblad, P. M., & Hansen, C. O. (2009). A weighted logit freight mode-choice model. Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review, 45(6), 1006-1019.
Rich, J., Kveiborg, O., & Hansen, C. O. (2011). On structural inelasticity of modal substitution in freight transport. Journal of Transport Geography, 19(1), 134-146.
Vierth, I., Jonsson, L., Karlsson, R., Abate, M. (2014). Konkurrensyta land – sjö för svenska godstransporter. VTI rapport 822.
SJÖFS 2014:8. Sjöfartsverkets föreskrifter om farledsavgift. Norrköping: Sjöfartsverket SJÖFS 2014:10. Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift. Norrköping: Sjöfartsverket.
SJÖFS 2015:5. Föreskrifter om ändring i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2014:9) om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter. Norrköping: Sjöfartsverket.
SJÖFS 2016:2. Sjöfartsverkets föreskrifter om farledsavgift. Norrköping: Sjöfartsverket.
SJÖFS 2016:3. Sjöfartsverkets föreskrifter om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter. Norrköping: Sjöfartsverket.
SJÖFS 2016:7. Föreskrifter om ändring i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2016:2) om farledsavgift. Norrköping: Sjöfartsverket.
SJÖFS 2016:8. Föreskrifter om ändring i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2016:3) om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter. Norrköping: Sjöfartsverket.
SJÖFS 2017:26. Sjöfartsverkets föreskrifter om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter. Norrköping: Sjöfartsverket.
SJÖFS 2017:27. Sjöfartsverkets föreskrifter om farledsavgift. Norrköping: Sjöfartsverket. SJÖFS 2018:18. Sjöfartsverkets föreskrifter om farledsavgift. Norrköping: Sjöfartsverket.
SJÖFS 2018:19. Sjöfartsverkets föreskrifter om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter. Norrköping: Sjöfartsverket.
Trafikanalys, 2012. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - Rapport 2012:3, Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys, 2013. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - Rapport 2013:3, Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys, 2014. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - Rapport 2014:4, Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys, 2015. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - Rapport 2015:4, Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys, 2016. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - Rapport 2016:6, Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys, 2017. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - Rapport 2017:2, Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys, 2018. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - Rapport 2018:7, Stockholm: Trafikanalys.
Trafikanalys, 2019. Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader - Rapport 2019:4, Stockholm: Trafikanalys.
OM VTI
V
TI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infra- struktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå Sveriges transportpolitiska mål.Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och ban- teknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transportsystem. Kunskapen från institutet ger beslutsunderlag till aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar i såväl nationell som internationell transportpolitik.
VTI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. Medarbetarna arbetar också med utredning, rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet finns tekniskt avancerad forskningsutrustning av olika slag och körsimulatorer i världsklass. Dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium.
I Sverige samverkar VTI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. Vi medverkar även kontinuerligt i internationella forsk- ningsprojekt, framförallt i Europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser.
VTI är en uppdragsmyndighet som lyder under regeringen och hör tilI Infrastruk- turdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Vårt kvalitetsledningssystem är certifierat enligt ISO 9001 och vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001. Vissa provningsmetoder vid våra laboratorier för krocksäkerhetsprovning och vägmaterialprovning är dessutom ackrediterade av Swedac.