Slutresultatet efter genomförandet av en kritisk diskursanalys om nyhetsrapportering efterföljande attentatet i Stockholm innehåller svar på samtliga forskningsfrågor.
De särskilt belysta diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är:
o Formulerandet av ett ”vi” och ”dem” o Konstruerandet av förövaren
o Tryggheten som vård – och blåljuspersonal skapade
Varje diskurs har analyserats efter Faircloughs tredimensionella modell innehållande dimensionerna text, diskursiv praktik och förankrats i social praktik. Den textbaserade dimensionen innehåller klarläggning och diskussioner om transivitet och modalitet. I den diskursiva praktiken har intertextuell kedjor och relationer till interdiskursivitet klarlagts och diskuterats. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga om hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande.
Diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande utifrån premisserna att diskurserna skapar ifrågasättande och reflektioner. I den kritiska diskursanalysen har det framkommit att diskurserna bidrar till generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse.
Efter analyserande av diskursen av formulerandet av ett ”vi” och ”dem” framgår att det bland annat uttrycks en rädsla för eventuella splittringar i form av främlingsfientlighet och hat. I nämnda diskurs samt konstruerandet av förövaren framgår det även att det finns en större sammanhållning genom konstruerandet av ett enigt samhälleligt Sverige som står samman emot yttre faktorer som kan upplevas som hot, exempelvis en förövare som är kapabel till att genomföra attentat. I diskursen för tryggheten som vård- och blåljuspersonal gavs inte enbart rekommendationer över hur individer bör förhålla sig till personal inom dessa yrken, utan kan tolkas som ett skapande av ökat förtroende att hjälp finns under kritiska händelser i Sverige.
Åter igen är detta ett tydligt bevis på hur meningsskapandet av händelsen genererat reflektioner om kommande skeenden och hur förhållningssättet till andra och dess handlingsagerande.
6.1 Vidare forskning
Under studiens gång har en mängd idéer uppkommit som tyvärr fått avgränsas på grund av den mån av tid som studien bör bedrivas inom, samt att de inte nödvändigtvis behövts inkluderas för studiens syfte. Vid fördjupning av Hans Lödéns publikationer uppstod flertal frön till idéer om fördjupningsstudier som riktar sig mot identitetsskapande. Framtida forskning om attentatet på Drottninggatan skulle bland annat kunna bedrivas i form av enkätstudier för att rikta in sig på hur händelsen har påverkat en viss grupps syn på sig själva, på andra och på omvärlden. En annan intressant anfallsvinkel vore att fördjupa analysen kring skapandet av ”vi” och ”dem” och involvera identitetsskapande som kan bedrivas med ett stort spann av infallsvinklar. Det skulle även vara otroligt intressant att läsa en jämförande studie över hur olika diskurser har förändrats över tid från den initiala händelsen och efter Akilovs avslutade rättegång. Ett annat alternativ är att bedriva forskning kring hur attentatet har påverkat hur politiska partier integrerat händelsen och argumenterar för handlingsaktioner i sin politik, samt om det kan ha, eller hade, en avgörande roll för utfallet i riksdagsvalet september 2018. Ett annat angreppssätt skulle kunna vara att studera Stefans Löfvens ledaregenskaper följande attentatet utifrån ett perspektiv om sammankopplingen mellan politiska ledarskap och krishantering. En mindre framträdande diskurs som uppstod vid materialets bearbetning var spridningen av falska påståenden och manipulerade bilder som användes som proganda. Vidare forskning skulle kunna bedrivas i hur olika aktörer kan ta till vara på en kritisk händelse för nå ut med olika specifika budskap som inte skulle haft samma slagkraft om händelsen inte kunnat betecknas som weakly scripted.
6.2 Avslutande ord
Som forskare som bedriver analys och benar ut mönster har förhållningssättet till attentatet varit tämligen neutralt, men stundtals har det varit oerhört rörande att fördjupa sig i en tragisk händelse. Som människa och deltagare i samhällsdebatten är min personliga upplevelse att en avtrubbning lätt kan ske utav den enorma konsumtionen av våld, tragik och politiska förtryck som förmedlas genom nyheter och diverse underhållningsprogram. Det är av oerhörd vikt att
hitta en balans mellan ett kritiskt samt rationellt förhållningssätt och emotionell koppling till omvärlden.
Studien har klarlagt att rådande normer gällande vad som anses som vanliga handlingsageranden bröts vid attentatet. I en intervju med utbildningsminister Gustav Fridolin av TV4 (2017) talade han om att människor ställde upp för varandra när de öppnade sina hem för att okända skulle få en trygg plats och mötte en fruktansvärd attack med främlingskärlek. Efter attentatet har begreppet florerat på mediala inlägg som är sammankopplade med attentatet och det är tydligt att många bär med sig begreppet vidare i livet.
Så avslutningsvis vill jag frambringa en uppmaning. I den avtrubbade dimman av tragik- & våldskonsumerande – bär med begreppet främlingskärlek vidare i livet du också.
Referenser
Altheide, D. L., (2009) The Columbine shootings and the discourse of fear. American Behavioral Scientist, 52 (10), 1354-1370.
Bergström, G. & Boréus, K. (red.), (2012) Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Deverell, E., Hansén, D. & Olsson, E. (2015) Perspektiv på krishantering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ekengren, A-M., & Hinnfors, J., (2012) Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Ghersetti, M., Nord, L., Odén, T., Sohlberg, J., Vigso, O., Östlund, E., Johanssson, B. [red.] & Truedson, L. [red.] (2018) ”Allt tyder på ett terrordåd” –
Stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion. Stockholm: Institutet för mediestudier.
Fairclough, N., (1995) Critical Discourse Analysis: The critical study of language. London: Longman.
Lödén, H., (2005) "Jag är på papperet svensk, men-": kritiska händelser, identitet och
politiskt engagemang hos gymnasister i Sverige. Karlstad: Institutionen för
samhällsvetenskap, Avd. för statsvetenskap, Karlstads universitet.
Merolla, J-L., Zechmeister, E. J., (2009). Democracy at risk: how terrorist threats affect
the public: Chicago Studies in American Politics [Elektronisk resurs]. Chicago: The
University of Chicago Press
Nationalencyklopedin, (2018). Aftonbladet.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aftonbladet (hämtad 2018-04-20).
Nationalencyklopedin, (2018). Dagens Nyheter.
Nord, L. & Strömbäck, J., (2002) Tio dagar som skakade världen. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.
Strömbäck, J., (2014) Makt, medier och samhälle; en introduktion till politisk
kommunikation. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, T., (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Tv4 Nyheterna, (2017) Intervju med Gustav Fridolin och Isabella Lövin: Ett land väldigt
lätt att älska och väldigt värt att försvara, 8 april 2017.
https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/ett-land-v%C3%A4ldigt-l%C3%A4tt-att-%C3%A4lska-och-v%C3%A4ldigt-v%C3%A4rt-att-f%C3%B6rsvara-3889612 (Hämtad 2018-05-21).
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L, (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.