Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Moderaternas och Socialdemokraternas konstruktion av den svenska modellen förändrats under den senaste tioårsperioden. Det finns här skäl till att först återkomma till några av de beskrivningar som gjorts av hur modellen används i det politiska samtalet. Att modellen är en etikett som ”klistras på” allt möjligt (Nandorf, 2018), kan knappast sägas vara fallet i riksdagens partiledardebatter. Lika lite kan modellen sägas vara någonting så abstrakt som ”ett gott samhälle” som refereras till ”i tid och otid”, som Lapidus (2018) vill göra gällande. Men modellen är heller inte någonting så pass fixerat som den var under 1900-talet, då den var hegemoniskt kopplad till den socialdemokratiska ideologin.
Istället har en ökad användning av termen skett under 2000-talet där modellen inte längre skapas på ett enda entydigt sätt, utan inom motstridiga diskurser. Modellen har inom dessa skapats i tydliga relationer till andra tecken, som avgränsat vad modellen är, vad hotet mot den utgörs av och hur den relaterar till trygghet och frihet. Modellen har konstruerats och använts i för tillfället aktuella kontexter, som finanskrisen 2008, europaparlamentsvalet 2014 och flyktingkrisen 2017. Modellen konstrueras, med undantag för i den Nationalpartikulära diskursen, som ett tydligt resultat av en strategisk politik, snarare än konsekvensen av en viss nationell identitet eller kultur. Modellen har även gått från att endast ha konstruerats i termer av individer till att av Socialdemokraterna också konstrueras i termer av grupper, samtidigt som det skett en parallell förskjutning till att konstruera modellen utifrån nodalpunkterna politik och
arbete snarare än utifrån endast arbete. Resultaten från denna studie kan inte generaliseras till hela diskussionen kring den svenska modellen, men visar att modellen konstrueras på flera sammanhängande och konsekventa sätt inom en viktig arena för det nationella politiska samtalet. I studien har en strid belysts mellan de två största partierna kring ett centralt begrepp inom det svenska politiska samtalet, och visar därmed vikten av att inte endast studera centrala politiska begrepp i relation till konkreta definitioner, utan att deras mening även skapas genom de relationer som byggs till andra tecken.
Det finns slutligen skäl att återigen lyfta den oro som omgärdar den svenska modellen som flytande term, där de olika parterna i ett samtal inte delar en identisk uppfattning av dess betydelse: Bidrar detta till att producera ett i grunden fragmenterat och osammanhängande politiskt samtal? Jag hoppas att jag med denna studie kunnat visa att detta inte behöver vara fallet, och att en mångtydig term inte måste vara av ondo. Tvärt om kan denna mångtydighet i vissa begrepp snarare ses som en av politikens förutsättningar. Att centrala koncept till en viss grad delas är en förutsättning för att ett samtal ska kunna äga rum, men att detta delande är imperfekt tillåter tolkning och debatt kring dessa koncept (Connolly, 1993:40). Att kritisera det politiska samtalet utifrån att mening inte är totalt fixerad är alltså inte särskilt välgrundat. Önskan att fly striden kring politiska termers betydelse är därför, som Connolly (1993:213) uttrycker det, en önskan att fly det politiska.
Det är istället genom studien av de struktureringar och mönster som skapas, som begreppsanvändning och det politiska samtalet kan undersökas närmare. Ett tydliggörande av de mönster som den svenska modellen konstrueras inom ger därmed en större förståelse för centrala teckenrelationer som skapas i den svenska politiska debatten. Genom undersökningen av de diskursiva konfliktlinjerna kan även förståelsen för att den svenska modellen konstrueras på många olika sätt bidra till att samtalet kring och om modellen kan undersökas vidare, snarare än att det avskrivs som meningslöst.
Referenser
Agius, C. (2007) ”Sweden’s 2006 Parliamentary Election and After: Contesting or Consolidating the Swedish Model?” Parliamentary Affairs. 60(4): 585–600.
Andersson, J. (2009) ”Nordic nostalgia and nordic light : the Swedish model as Utopia 1930- 2007”. Scandinavian journal of history. 34(3): 229–245.
Berggren, H; Trägårdh, L. (2015) Är svensken människa? Stockholm: Norstedts.
Berggren, L. (2003) ”Går det att skriva arbetarhistoriska synteser?” Historisk Tidskrift. 2: 181–200.
Bergh, A. (2015) Den kapitalistiska välfärdsstaten. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G; Boréus, K. (2012) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Broman, J. (2018) ”Hotet mot den svenska modellen”. Hallandsposten, 1 februari. Tillgänglig: http://www.hallandsposten.se/1.5126235 (hämtad 26 mars 2018).
Connolly, W.E. (1993) The Terms of Political Discourse. Princeton University Press. Esaiasson, P; Gilljam, M; Oscarsson, H. (2012) Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Hardy, C; Harley, B; Phillips, N. (2004) ”Discourse Analysis and Content Analysis: Two Solitudes?” Qualitative Methods. 2: 19–22.
Howarth, D. (2000) Discourse. Concepts in the social sciences. Buckingham: Open University Press.
King, G; Keohane, R.O; Verba, S. (1994) Designing Social Inquiry: Scientific Inference in Qualitative Research. Princeton: Princeton University Press.
Kuisma, M. (2007) ”Social Democratic Internationalism and the Welfare State After the ‘Golden Age’”. Cooperation and Conflict 42(1): 9–26.
Laclau, E; Mouffe, C. (2001) Hegemony and Socialist Strategy: Towards a Radical Democratic Politics. London: Verso.
Lapidus, J. (2018) ”Svenska modellen” Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-modellen (hämtad 26 mars 2018).
Marklund, C. (2009) ”The Social Laboratory, the Middle Way and the Swedish Model: three frames for the image of Sweden”. Scandinavian Journal of History. 34(3): 264–285.
Möller, T. (2000) Politikens meningslöshet : om misstro, cynism och utanförskap. Malmö: Liber.
Nandorf, T. (2018) ”Vi anklagas för att vilja mörda den svenska modellen”. Dagens Nyheter, 1 januari. Tillgänglig: https://www.dn.se/ekonomi/jobb-karriar/vi-anklagas-for-att-vilja- morda-den-svenska-modellen/ (hämtad 26 mars 2018).
Neergaard, A; Stubbergaard, Y. (2000) Politiskt inflytande. Lund: Studentlitteratur. Riksdagsförvaltningen (2016) ”Debatter och beslut i kammaren”. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/arbetet-i-riksdagen/debatter-och-beslut-i- kammaren/ (hämtad 27 april 2018).
Rojas, M. (1991) ”The “Swedish model” in historical perspective”. Scandinavian Economic History Review 39(2): 64–74.
Rothstein, B. (1998) ”Den svenska modellens uppgång och fall—En essä”. Statsvetenskaplig tidskrift 101(1): 41–49.
Ryner, J.M. (2007) ”The Nordic Model: Does It Exist? Can It Survive?” New Political Economy 12(1): 61–70.
Sayyid, B; Zac, L. (1998) ”Political Analysis in a World Without Foundations”. Research strategies in social sciences: a guide to new approaches. Oxford: Oxford University Press, s. 249–267.
Schumpeter, J.A. (1992) Capitalism, socialism and democracy. London: Routledge. Socialdemokraterna (2016) ”Vi tar strid för den svenska modellen”. Tillgänglig: https://www.socialdemokraterna.se/aktuellt/nyhetsarkiv/vi-tar-strid-for-den-svenska- modellen/ (hämtad 26 mars 2018).
SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förl.
SOU 1993:16. Nya villkor för ekonomi och politik: Ekonomikommissionens förslag: betänkande. Stockholm: Allmänna förl.
SOU 1999:77. Demokrati och medborgarskap. Stockholm: SNS.
Sydsvenskan (2018) ”Den svenska modellen förtjänar bättre.” Sydsvenskan, 7 januari. Tillgänglig: https://www.sydsvenskan.se/2018-01-07/den-svenska-modellen-fortjanar-battre (hämtad 26 mars 2018).
Teorell, J; Svensson, T. (2007) Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod. Stockholm: Liber.
Torfing, J. (2005) ”Discourse Theory: Achievements, Arguments, and Challenges”. I: Discourse Theory in European Politics. London: Palgrave Macmillan, s. 1–32.
Unemar Öst, I. (2009) Kampen om den högre utbildningens syften och mål: En studie av svensk utbildningspolitik. Örebro universitet.
Winther Jørgensen, M; Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Riksdagsprotokoll
Protokoll 2008/09:13. 2008. Onsdagen den 15 oktober. Protokoll 2008/09:56. 2009. Onsdagen den 14 januari. Protokoll 2008/09:122. 2009. Onsdagen den 20 maj. Protokoll 2013/14:13. 2013. Onsdagen den 16 oktober. Protokoll 2013/14:54. 2014. Onsdagen den 15 januari. Protokoll 2013/14:108. 2014. Onsdagen den 7 maj. Protokoll 2013/14:128. 2014. Onsdagen den 18 juni. Protokoll 2017/18:15. 2017. Onsdagen den 11 oktober. Protokoll 2017/18:56. 2018. Onsdagen den 17 januari.