Projektet Kartläggning av marknadsföring av ohälsosam mat till barn har varit det ett av de mest framgångsrika projekt Sveriges Konsumentråd haft under sin femtonåriga verksamhet, om man ser till genomslags-kraften i den nationella debatten och mediebevakningen (se bilaga 2). Det har också följts med stort intresse av politiker, näringsliv och intres-senter i andra europeiska länder. Utifrån resultatet går det att dra en rad slutsatser:
1. Mer och uppföljande forskning behövs
Detta har varit en pilotstudie, en första mätning av hur marknadsfö-ringen till barn av ohälsosam mat faktiskt ser ut. Frågan är vad som händer framöver. Arbetet för en bättre folkhälsa är ett långsiktigt arbe-te. Om »strålkastarljuset« försvinner kan intresset minska, och allt åter-gå till tidigare nivå. Därför behövs upprepade mätningar av marknads-föringens omfattning, för att kunna se utvecklingen över längre tid. Tanken från början med detta projekt var att skapa en »barometer« för att dels utifrån ett uppdaterat faktaunderlag driva på självsanering och debatt, dels för att kunna uppmärksamma om kurvorna vänder uppåt igen. För först när mätningarna upprepats kan man med säkerhet utta-la sig om hur marknadsförare och företag reagerar på konsumentkra-ven.
74 Söt reklam och feta ungar
2. Internet kräver specialstudier
Användandet av internet ökar år för år, både vad gäller omfattningen och barns och ungdomars intresse. Redan ägnar svenska barn i 9–14-årsåldern mellan en halv och en timme om dagen åt att surfa, chatta och maila på internet. På internet saknas ofta reklammarkering på det som verkligen är reklam, och mycket av reklamen är insmugen i spel, tävlingar o.dyl. Den ser helt enkelt ut som underhållning, inte som marknadsföring. Ofta uppmanas barnen att maila länkar m.m. till sina kompisar, de utnyttjas av företagen som extra påverkansförmedlare. Här behövs mer studier, inte minst ur barnens perspektiv.
3. Industrin behöver ta ett större ansvar
Sveriges Konsumentråds uppfattning är att åtminstone den traditionel-la rektraditionel-lamen för ohälsosam mat har minskat, mycket till följd av den debatt som ägt rum de senaste åren. Ändå visar resultaten att det går att göra betydligt mer för att begränsa marknadsföringen. Industrin har här ett stort ansvar.
4. Etiska policies – även för hälsa
Reklamen på många webbplatser försöker göra barn till trogna konsu-menter av ohälsosam mat, vilket faktiskt kan äventyra deras hälsa. På nätet bör det vara lika självklart med en etisk policy om hälsa som en säkerhetspolicy. Här behövs en dialog med de stora ungdomswebbplat-serna (typ Lunarstorm) för att få dem för att anta en hälsopolicy. Det borde också i större utsträckning diskuteras om inte föräldrarnas god-kännande borde krävas för webbplatser där ohälsosam mat marknads-förs.
5. Rättslig prövning – och möjlig lagändring
Sveriges Konsumentråd anmälde två webbplatser, Hemglass och Kara-mellkungen, till Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (ko). (Se sid 77 ff.) ko dock har avstått från att föra ärendena med Karamell-kungen och Hemglass vidare till domstol. Sveriges Konsumentråd
vid-håller att det krävs en rättslig prövning för att se vad som går att göra med dagens lagstiftning. Samtidigt som Konsumentrådet fortsätter att granska internet för att hitta nya ärenden, önskar Konsumentrådet att
ko skulle driva tydliga ärenden även om de kan betecknas som »hopp-lösa att vinna« – just för att visa på brister i dagens lagstiftning. Sveriges Konsumentråd anser att det faktiskt finns klara brister i det nuvarande regelverket. Det behövs en ökad kontroll av att det marknadsrättsliga regelverket efterföljs. I synnerhet gäller det kravet på tydlig reklamiden-tifiering och god marknadsföringssed. Särskilt viktigt är det att granska internet. En prövning bör som nämnt ske snarast. Samtidigt bör indu-stri, webbplatser och andra aktörer ta ett större ansvar. Sker ingen skärpning av läget snart bör ett förbud mot reklam riktad till barn under tolv år på internet införas.
6. Sponsring
Varumärkesincitament och varumärkesbyggande är något som företa-gen ägnar sig intensivt åt. Här riktar man sig ofta till barnen, som Sve-riges Konsumentråd och Lunds universitet kunnat konstatera i projek-tet. Man vill uppenbarligen »fånga in« barnen som små, och få dem att tidigt välja vissa produkter, för att de sedan ska fortsätta att vara mär-kestrogna som vuxna. Marknadsföringen är inte bara begränsad till medierna. Även t.ex. vid olika idrottsevenemang har barn »belönats« med godis. Våren 2006 sprang tusentals barn i Stockholm stadsloppet »Minimaran«. När de kom i mål efter en kilometer fick de en påse med en apelsinläsk, en kexchoklad, en plastförpackning med Fruitini – (en fruktkräm), en glass och en banan. Lågt räknat innehöll allt detta cirka 520 kilokalorier. Det innebär att de små barnen – för att göra av med de extra kalorier sponsorerna hade försett dem med – skulle ha behövt springa mer än två mil! Barnen fick dessutom ett gummiband att ha runt handleden, med texten »Jag hatar frukt men älskar Fruitini«.
7. Internationella problem kräver gränsöverskridande lösningar
Intresset för, och aktiviteterna kring barn, övervikt och marknadsföring av livsmedel är stort även i de övriga nordiska länderna (se bilaga 4). Men också i övriga eu-länder är intresset stort. Den franska76 Söt reklam och feta ungar
mentorganisationen ufc-Que choisir gjorde nyligen en undersökning av tv-reklam för feta och söta livsmedelsprodukter i anslutning till barn-program. Man fann att av 217 reklamspotar som visats under 15 dagar var 89 % för mycket söta eller feta produkter – dvs. ohälsosam mat. Via en enkätundersökning till 352 familjer plus 704 enskilda personer fans man att 60 % av barnen åt godis, kakor o.dyl. som mellanmål. 64 % åt flingor med hög sockerhalt till frukost, och flera åt dessutom söta kakor o.dyl. redan på morgonen.
ufc-Que choisir befarar att det nya eu-direktivet »Television utan gränser« ska tillåta ytterligare reklam i tv. Man kräver hårdare regler tillsammans med flera konsumentorganisationer i Europa. Bland annat vill Which i Storbritannien, Consumentenbond i Holland och Altro-consumo i Italien förbjuda tv-reklam för feta, salta och söta livsmedel i anslutning till barnprogram. Sveriges Konsumentråd stödjer dessa krav, men vill dock helst behålla det svenska förbudet mot all tv-reklam rik-tad till barn under 12 år även efter det att det nya tv-direktivet imple-menterats, och dessutom utvidga det till att gälla hela eu. Sveriges Kon-sumentråd vill att den svenska regeringen agerar i denna riktning. Tyvärr kan det dock visa sig svårt att införa ett generellt förbud, enligt de förslag som lagts fram hittills. Direktivet har dock inte antagits i sin slutliga form ännu.