För att sammanfatta vilka mönster vi anser oss se i stresshanterings- processen i företagen, har vi sammanställt de tydligaste mönstren i en matris som vi visar i figur 7 nedan. Vi tycker oss se att mönstren skiljer sig åt mellan de tre respondentgrupperna varför vi presenterar dem var och en för sig.
Figur 7; Matris över mönster i stresshanteringen
Källa: Egen
Vi ser inget mönster Vi ser inget tydligt
mönster Facket har viss
makt att påverka medlen för att nå mål Facklig medarbetare Utbildning av ledare Vi ser inget tydligt
mönster • Medarbetare delaktiga vid målformulering (B) • Marknaden formulerar målen (A) Överordnad • Ny chef • Mer medveten chef genom utbildning • Rehabiliteringsplan
• Halv- samt deltid • Avbelastning genom extra personal Vi ser inget mönster Drabbad Ledarskap Samordnings- former Mål och strategi Teoriperspektiv Respondent- perspektiv Vi ser inget mönster Vi ser inget tydligt
mönster Facket har viss
makt att påverka medlen för att nå mål Facklig medarbetare Utbildning av ledare Vi ser inget tydligt
mönster • Medarbetare delaktiga vid målformulering (B) • Marknaden formulerar målen (A) Överordnad • Ny chef • Mer medveten chef genom utbildning • Rehabiliteringsplan
• Halv- samt deltid • Avbelastning genom extra personal Vi ser inget mönster Drabbad Ledarskap Samordnings- former Mål och strategi Teoriperspektiv Respondent- perspektiv
Slutsatser och reflektioner
102
De drabbade med avseende på mål och strategier; Då de drabbade inte verkar se några mål i sitt arbete hävdar vi att de inte kan se om det skett några förändringar i företagen gällande deras mål.
De drabbade med avseende på samordningsformer; Det mönster vi sett i detta perspektiv är inte gemensamt för alla drabbade men vi anser oss se att det är vanliga sätt att hantera stressproblemen. Rehabiliteringsplan lades upp för två personer, vilka vi anser verkar ha klarat sig bättre när de kommit tillbaka till arbetsplatsen än de som inte fått någon rehabiliteringsplan utformad. Vi ser att det är vanligt att de som drabbats av stressjukdomar kommer tillbaka till arbetet på halv- eller deltid. Slutligen har vi i tre fall sett att företagen avlastat stressade grupper genom att anställa någon eller några fler medarbetare.
De drabbade med avseende på ledarskap; I tre fall har de drabbade fått en ny chef efter det att stressproblemet framkommit. Detta anser vi är tillräckligt många för att det skall utgöra ett mönster. Det tydligaste mönstret i detta perspektiv är att företagen genom utbildning försöker skapa en bättre ledare genom att dessa blir mer medvetna om stressorsaker i företag samt hur man kan hantera stress på arbetet.
De överordnade med avseende på mål och strategi; Mönstret inom respektive företag anser vi vara tydligt men de båda företagen agerar på väldigt olika marknader vilket gör att företagen har olika förutsättningar för målformulering. Vi vill påstå att företag A:s mål styrs av marknaden vilket gör att företagen inte kan förändra målen för att hantera stress. I företag B hävdar vi att grupper formulerar sina egna mål utifrån vad ledningen anser att kunderna kräver.
De överordnade med avseende på samordningsformer; Vi vet av empirin att t.ex. företag B håller på att utveckla en ny form av rehabiliteringsplan för att hantera stressjukdomar. Vi tror att denna i framtiden kommer att vara det mönster som företaget har i sin stresshanteringsprocess. Idag går det dock inte att se att det finns några tydliga mönster i detta perspektiv anser vi.
De överordnade med avseende på ledarskap; Vi ser ett tydligt mönster i vad de överordnade anser att företagen gör med avseende på ledarskapet. Mönstret består i att utbilda och informera chefer i stressproblematiken.
De fackliga medarbetarna med avseende på mål och strategi; Vi hävdar att facket har makt att få företaget att förändra tillvägagångssättet för att nå målen. Fackets inflytande påverkar medlen för att nå målen i båda företagen om än på olika sätt. Mönstret vi ser består i att facket har makt att påverka arbetsmiljön på varierande sätt.
De fackliga medarbetarna med avseende på samordningsformer; Vi ser inget tydligt mönster i detta perspektiv. Vi vill dock kommentera att facket brukar vara med och förhandla då större organisatoriska förändringar skall ske. Detta har däremot inte framkommit i vår undersökning.
De fackliga medarbetarna med avseende på ledarskap; I denna fråga ser vi inget mönster. Facket anser att de har makten att påverka ledarskapet men i företagen har vi inte sett några konkreta handlingar ur detta perspektiv. I båda företagen har vi tyckt oss se förändringar i vissa av teoriperspektiven som vi nämnt i figur 7. Vi vill poängtera att många av förändringar endast skett i enstaka fall och att vi därför inte ser dessa som mönster för företagen varför vi inte tagit upp det. Avslutningsvis vill vi påstå att företag inte har någon tydlig strategi avseende stresshantering eftersom inget enhetligt mönster kan uttydas av de olika respondentgruppernas svar. Detta kan bero på att fenomenet fortfarande är förhållandevis nytt och företagen inte ansett att en formulerad och enhetlig strategi behövs för att hantera de enstaka fall av ”utbrändhet” som hittills förekommit.
7.2 Reflektioner
En reflektion som vi fått är att företag börjar bli medvetna om problemet med stress och därmed försöker utveckla riktlinjer för att kunna bemöta och hantera stressproblem. Vi ser detta exempelvis i företag B som har sin ”verktygslåda mot stress”. Vidare förstår vi att företag A insett problematiken och vi tror att de kommer att utveckla sin strategi. Nedan presenterar vi några av de reflektioner vi anser oss kunna göra mer allmänt. I företagen kan ett visst mönster ses av att de tar in tillfällig avlastning i form av s.k. konsulter. Dessa kommer in vid arbetstoppar och behöver inte ha arbetat i företaget tidigare. Då det tar tid att handleda dessa förhåller vi oss kritiskt till om detta inte stressar mer snarare än hjälper. Vore det inte bättre att anställa ytterligare någon medarbetare som kan lära sig arbetet för
Slutsatser och reflektioner
104
att bli kvar?
Vi anser att det är viktigt att företag har en väl fungerande företagshälsovård med läkare som är medvetna om stressrelaterade sjukdomar. Sedan är det essentiellt att läkare inte nonchalerar problemen utan tar tag i dem med en gång och tillsammans med både den drabbade samt företaget sätter upp en rehabiliteringsplan för att motverka att stress återkommer. Vi är av åsikten att rehabiliteringsprogram inte kan vara standardiserade utan måste sättas upp enskilt för varje individ då alla fall är unika.
Då individer är unika är det inte säkert att erhållandet av ansvar är attraktivt för alla individer. Vi anser oss se en viss trend, i och med de allt plattare organisationerna, att människor får mer ansvar än de vill ha. Vissa personer kräver tydligare riktlinjer än andra och det är chefen som måste vara lyhörd för detta och se vilka som behöver vad.
Vi har upptäckt att kraven på ledare är större än vad vi trodde. De skall uppfylla många kriterier för att vara en s.k. lyhörd och god ledare. Har ledarrollen förändrats i och med de mer decentraliserade organisationerna? Kanske är det så att ledare inte är medvetna om förändringen eller så kanske de inte orkar med det större ansvar som rollen innebär.
En annan roll som har förändrats är fackets, anser vi. Ur det fackliga perspektivet såg vi knappt några mönster i stresshanteringsförändringar som facket varit med och påverkat. Vad beror detta på? Borde inte facket ha en större roll vid företagens hantering av stressproblematiken?
Företagens krav på framgång tillsammans med den ökade konkurrensen hävdar vi har förändrat arbetssätten, vilket i sin tur har skapat stressrelaterade problem. Av vår undersökning anser vi oss förstå att det är först nu som företag börjar se konsekvenserna av konkurrensen i form av en ökad stressförekomst. Detta har fört med sig att stresshantering blivit aktuellt i företag men fortfarande är dessa processer inte fullt utvecklad anser vi.
Slutligen frågar vi oss om marknadens krav på företag egentligen är rimliga? Avsaknaden av resurser anser vi gör det svårt för företag att motsvara de förväntningar marknaden har på dessa. Är det kanske så att samhället som sådant kräver för mycket av företagen och glömmer individerna bakom företagen?
7.3 Vidare forskning
Efter att ha undersökt stressproblem och hur detta hanteras i företag anser vi att denna typ av problematik kräver bredare kunskap även om det går att se på vissa aspekter ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vi skulle kunna tänka oss att det skulle vara intressant att studera stress i företag i projektform där de deltagande projektmedlemmarna borde vara inom olika kompetensgrupper. Vi menar att detta komplexa problemområde kräver forskare inom olika vetenskaper såsom psykologi, beteendevetenskap, sociologi, samhällsvetare, ekonomi m.fl. Vår reflektion är att ett sådant sätt att studera problemet skulle ge fler infallsvinklar, större förklaringsgrad och tillförlitlighet.
Den tanke vi har till vidare forskning ur ett företagsekonomiskt perspektiv är att göra en djupare studie inom ledarskap. Hur påverkar ledarskapet och synen på detsamma stressfrekvensen och vad krävs det för slags ledarskap för att förhindra förekomsten av stress?
8 KÄLLFÖRTECKNING
8.1 Primärdata
8.1.1 Intervjuer på fallföretag A
Anton 2000-11-28 Facklig representant
Adam 2000-11-28 Drabbad av stressproblem
Anna 2000-11-29 Drabbad av stressproblem
Anders 2000-11-29 Personalchef
8.1.2 Intervjuer på fallföretag B
Barbro 2000-12-05 Drabbad av stressproblem
Bodil 2000-12-07 Personalansvarig
Britta 2000-12-07 Gruppchef
Beata 2000-12-11 Drabbad av stressproblem
Berit 2000-12-11 Drabbad av stressproblem
Bill 2000-12-18 Facklig representant
8.2 Sekundärdata
8.2.1 Artiklar
Askeberg, Ingrid, Led bort stressen, Chef., nr 6/7 2000, s. 56ff
Beckman, Petter, Stress välfärdens baksida, Dagens Nyheter (DN), 2000- 10-23
Katz, Ralph & Allen, J Thomas, Managing projekt groups in a matrix structure. How Projekt Perfomance is influenced by the Locus of power in the R&D matrix, Acadeny of Management Journal, 28 (1):67-87, page 187-
Källförteckning
108
200, Reprinted version from 1985
Lidén, Ann-Sofi, Pazsar du in?, Chef., nr 6/7 2000, s. 16ff
8.2.2 Böcker
Abrahamsson, Bengt & Andersson, Jon, Att beskriva och förstå organisationer, upplaga 2, Liber Ekonomi, 1998, Malmö
Ahltorp, Birgitta, Rollmedvetet ledarskap – om chefsroller och ledningsstilar i strategisk samverkan, Upplaga 1:1, Liber Ekonomi, 1998, Malmö
Albrecht, Karl, Chefen och stressen, Upplaga 1, LiberLäromedel, 1980, Malmö
Anthony, Robert N. & Govindarajan, Vijay, Management control system, ninth edition, Irwin/McGraw-Hill, 1998, Boston
Backman, Jarl, Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, 1998, Lund
Bennet, Lawrence F, The management of engineering, human, quality, organizational, legal and ethnical aspect of professional practice, John Wiley and Sons Inc, 1996, USA
Bergström, Anders et al, Aktiv arbetsledning, Nordiska Räddningsförlaget AB, 1993, Stockholm
Bolman, Lee & Deal, Terrence, Nya perspektiv på organisation och ledarskap, upplaga 2, Studentlitteratur, 1997, Lund
Bruzelius, Lars & Skärvad, Per-Hugo, Integrerad organisationslära, Sjunde upplagan, Studentlitteratur, 1995, Stockholm
Börjeson, Lena & Lisiderius, Sofia, Att leda ett projekt, upplaga 1, Solna Metoda, 1998, Huddinge
de Wit Bob & Meyer Ron, Strategy, process, content, context, second edition, International Thomson Business Press, 1998, London
Eriksson, Torsten Lars & Wiedersheim-Paul, Finn, Att utreda forska och rapportera, Upplaga 6, Liber Ekonomi, 1999, Malmö
Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, 2:a upplagan, Bokförlaget Daidalos, 1995, Göteborg
Greve, Arent, Organisationsteori – nya perspektiv, Universitetsforlaget, 1997, Stockholm
Jenner, Håkan & Segraeus, Vera (red.), Att hålla lågan levande - Om bemästrande av utbrändhet, Studentlitteratur, 1989, Lund
Karlöf, Bengt, Strategins kärnfrågor, affärsstrategier i praktiken, Upplaga 1, Liber Förlag, 1985, Lund.
Kaufmann, Geir & Kaufmann, Astrid, Psykologi i organisation och ledning, Studentlitteratur, 1998, Lund
Kilbo, Per & Eklöf, Mats, Integrerad Organisation, strukturering och decentralisering i företag, teori och erfarenhet, Sveriges Verkstadsindustrier, 1992, Uppsala
Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, 1997, Lund
Lantz, Annika, Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun, Studentlitteratur, 1993, Lund
Lindström-Myrgård, Kerstin, Projekt Samarbete, Kylén Förlag AB, 1996, Stockholm
Mabon, Hunter, Organisationsläran – struktur och beteende, 3:e upplagan, Psykologiförlaget, 1992
Maslach, Christina, Utbränd – En bok om omsorgens pris, Natur och Kultur, 1988, Stockholm
Maslach, Christina & Leiter, Michael P, Sanningen om utbrändhet, Natur och Kultur, 1999, Stockholm
Källförteckning
110
Merchant, Kenneth A, Modern Management Control Systems – text and cases, Prentice-Hall, 1998, Upper Saddle River – New Jersey
Nilsson, Emelie, att leda sig själv och andra – perspektiv på ledarskap, Förlagshuset Gothia AB, 1998, Stockholm
Park Dimmlich, Robert, Human Resource – Om samspelet mellan individ, grupp och organisation, 1:a upplagan, Dimmlich Management, 1999, Stockholm
Patel, Runa & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 2:a upplagan, Studentlitteratur, 1994, Lund
Robbins, Stephen P, Organization Theory: structure designs and applications, third edition, Prentice-Hall, 1990, USA
Stewart, Valerie, Change - organisation i förändring, first edition, McGraw-Hill Book Company, 1985, United Kingdom
Svenning, Conny, Metodboken, Lorentz Förlag, 2:a upplagan, 1997, Staffanstorp
Wiberg, Lars & Stemme, Ingeborg, Målförverkligande ledarskap – En bok om självständighet och samverkan, Norstedts Förlag AB, 1987, Stockholm
Wiedersheim-Paul, Finn & Eriksson, Lars Torsten, Att utreda, forska och rapportera, Upplaga 4:3, Liber-Hermods AB, 1991, Malmö
8.2.3 Litteratur, utgiven av
Bättre ledarskap, Chefen och ledarskapet, Liber Förlag, 1986, Malmö
/källa/52, Jäktad, pressad – utbränd?, Forskningsrådsnämnden, 2000, Stockholm
8.2.4 Internet