Utifrån Ulf. P Lundgrens (1979:21–22) tre nivåer, som han menar återfinns i varje läro-plan, är det utifrån nivå ett, vilken handlar om hur kunskap och stoff väljs ut i läropla-nen, tydligare i Gy 11 vad som ska belysas i undervisningen (Skolverket 2011:160– 178). Kunskapskraven i Gy 11 kräver större analytisk förmåga av eleven när det gäller att se kopplingar mellan litteratur och samhällsutveckling. Den tredje nivån som fokuse-rar på hur läroplanen aktualiseras i undervisning och undervisningsmaterial går även att relatera till Christina Hagels (2014:18) examensarbete. En av lärarna i studien såg ten-denser till att innehållet blivit mer omfångsrikt i läroböcker anpassade till Gy 11. I relat-ion till denna studie stämmer detta in på främst Människans texter – litteraturen.
6 Slutsatser och vidare forskning
Här besvaras slutligen studiens frågeställningar och därefter följer förslag på vidare forskning.
6.1 Slutsatser
De tidigare kursplanerna har precis som de nuvarande sin största fokusering på littera-turhistoria i kursen Svenska B (nu Svenska 2). Dock återfinns en åtstramning och större betoning på kopplingen mellan litteratur och samhällsutveckling i Gy 11. Denna studie visar att nuvarande ämnesplaner är mer specificerade och att det av eleven, för att uppnå ett godkänt betyg, krävs en större analytisk förmåga beträffande kopplingar mellan litte-ratur och samhälle. Dessa krav fanns inte med i de föregående ämnesplanerna (Skolver-ket 1994; Skolver(Skolver-ket 2011).
Undersökningen har visat att det föreligger skillnader mellan läroböcker som i stort be-handlar samma innehåll. Den levande litteraturen och Texter och tankar beskriver sam-hället utifrån 1700- och 1800-talets kontext. Detta gör dock läroböckerna på två skilda sätt, den förstnämnda utifrån författarfokus den andra genom ett mer övergripande hi-storiskt blickfång och några litterära författarfördjupningar. Människans texter –
littera-turen beskriver tydligast kopplingen mellan samhällsutvecklingen och litteralittera-turen. Det
är också den enda av läroböckerna som har ett utomeuropeiskt avsnitt om upplysningen och romantiken. Svenska impulser 2 är mest av reflekterande karaktär och har många framställningar av nutida sammanhang. Likheter i läroböckernas innehåll finns gällande
vilka europeiska samhällskontexter som belyses. Alla framställningar har också många konstaterande och förklarande avsnitt (jfr Ammert 2011:262). I en undervisnings-situation kan Den levande litteraturen som på ett mer lättillgängligt än Människans
tex-ter – littex-teraturen beskriver samhällskontexten användas som utgångspunkt i
undervis-ningen. Därefter beroende på klass kan Människans texter – litteraturen användas för att fördjupa delar. Svenska impulser 2 ger många bra ingångar till att arbeta med en dåtida litterär kontext och en nutida.
Utifrån Langers (1995) teori om litterära föreställningsvärldar kan följande sägas: Den
levande litteraturen och Texter och tankar relaterar till fas fyra genom förmedlingen av
den historiska kontexten, i den förstnämnda läroboken relateras det även till den kritiska aspekten inom fas fyra. Svenska impulser 2 går förutom till fas fyra tydligt att relatera till fas ett då läroboken behandlar flera nutida litterära sammhang. Detta bidrar till att läsaren får större möjligheter att utgå från sina egna förkunskpar om litteratur.
Männi-skans texter – litteraturen ger en djupare bild av samhällskontexten och kopplingen
mellan litteratur och samhälle, vilket hör samman med Langers (1995) teori. Beträf-fande sociala världar och kontextualisering som Beach & Myers (2001:18) tar upp är det Människans texter – litteraturen som överensstämmer mest med detta. När det kommer till punkten identifiering av sociala världar är det Svenska impulser 2 som an-sluter till de representerade sociala världarna med parallella nutida perspektiv. Fram-ställningar av detta slag för med sig att det finns möjligheter för läsaren att kunna identi-fera sig i texten.
6.2 Vidare forskning
En studie av det slag som här genomförts kan med fördel förstärkas med elevintervjuer. Här vore det intressant att ta del av studier som kombinerar en analys av litteraturhisto-riskt orienterat undervisningsmaterial med elevintervjuer. En sådan undersökning kan exempelvis använda samma teoretiska perspektiv som denna undersökning har gjort. Med detta som grund går det att undersöka hur gymnasieelever resonerar om balansen mellan att arbeta med litteratur och det faktiska läsandet av litterära verk.
Referenser
Tryckta källor
Ammert, Niklas (2011). Kap 1. ”Om Läroböcker och studiet av dem” ss 26-38 . Ammert, Niklas(red)(2011). I Att spegla världen – Läromedelsstudier i teori och
praktik.
Lund: Studentlitteratur AB
Ammert, Niklas. (2011). Kapitel 12. ”Ett innehåll förmedlas” ss. 259-273. I Ammert, Niklas(red.).(2011). Att Spegla världen – Läromedelsstudier i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur AB
Ask, Sofia.(2012). Språkämnet svenska – Ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur AB
Beach, Richard & Myers, Jamie. (2001). Inquiry-Based English Instruction Engaging
Students in Life and Literature. New York: Teachers College Press.
Bergström, Staffan & Elleström, Lars. (2004[1990]). Litteraturhistoriens
grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur AB
Byrne, M. James. (1997). Religion and the enlightenment – from Descartes to Kant. Westminster John Knox Press
Englund, Boel. (2011). Kapitel 13 ”Vad gör läroböcker” ss. 279-294. I Ammert, Niklas(red.).(2011). Att spegla världen – Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB
Englund, Tomas. (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Diadalos AB
Jansson, Ulf. (1995, 2.reviderade upplagan). Den levande litteraturen. Stockholm: Liber AB.
Johansson, Bo & Per-Olov, Svedner. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsförlaget AB
Karlsson, Klas-Göran. (2011). Kapitel 2 ”Läroboken och makten – ett nära förhållande” ss. 43-57. I Ammert, Niklas(red.)(2011). Att spegla världen – Läromedelsstudier i
teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB
Langer, A. Judith. (2005[1995] Svensk översättning av Anna Sörmark). Litterära
Föreställningsvärldar – Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg:
Diadalos AB för den svenska utgåvan
Linde, Göran. (2012[2000]). Det ska ni veta – En introduktion till läroplansteori. Lund: Författaren och studentlitteratur AB
Lindqvist, Anders & Lindqvist Karl. (2012). Människans texter – litteraturen. Lund: Författarna och studentlitteratur
Lundgren Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden – En introduktion till
Läroplansteori. Stockholm: LiberFörlag
Markstedt, Carl-Johan & Erikson, Sven. (2010, 2.upplagan). Svenska impulser 2. Stockholm: Sanoma Utbildning
Rosenblatt Louise M.(2002[1995] svensk översättning av Sven-Erik Torhell).
Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur AB för
den svenska utgåvan SFS 2010:800. Skollagen
Skoglund, Svante. (2005[1997] 2. Reviderade upplagan). Texter och tankar –
Litteraturen från antiken till 1900. Malmö: Gleerups Utbildning AB
gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes
Svensson, Birgitta. (2008). Gör klassikern till din egen – att arbeta med skönlitteratur i
klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Wahlström, Ninni. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Författaren och Gleerups
Ödman, Per-Johan.(2007[1979]). Tolkning, förståelse, vetande - Hermeneutik i teori
och
praktik. Stockholm: Per-Johan Ödman och Nordstedts akademiska förlag
Elektroniska källor
Göteborgsuniversitet. (2015-12-12). Sökord: Sök i Skolverkets läroplaner, efter lpf 94
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30490/simple-search?query=lpf94&sort_by=0&order=DESC&rpp=10&etal=0&start=0 (Hämtat 2015-12-12)
Hagel, AnnChristin.(2014). Lärobokens roll i svenskundervisningen - om svensklärares
förhållningssätt till läroböcker. Luleå: Luleå tekniska universitet Institutionen för
konst, kommunikation och lärande.
http://pure.ltu.se/portal/sv/studentthesis/larobokens-roll-i-svenskundervisningen(afc746c9-123c-4cdb-be24-e5febdda07c6).html (Hämtat från internet 2015-11-19)
Högberg, Anna. (2015). Att undervisa i de litterära epokerna - Gymnasielärares syn på
epokundervisningen i svenskämnet. Jönköping: Högskolan i Jönköping. http://hj.diva
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A819645&dswid=7155 (Hämtat från in-ternet 2015-11-09)
Johanson, Jonas. (2011). Ungas meningsskapande litteraturläsning - En analys av fyra
läromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning. Uppsala: Uppsala
Universi-tet, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
http://uppsok.libris.kb.se/sru/uppsok?operation=searchRetrieve&query=resultSetId %3D19a6f73577cef1d4c1caf9dc3113d609&startRecord=1&maximumRecords=1&s tylesheet=databases/uppsok/showrecord.xsl&recordSchema=dc(Hämtat från internet 2015-12-22). Liber Gränslöst lärande. (2015-11-13). https://www.liber.se/Gymnasium/Hogskoleforberedande-amnen/Svenska-som- andrasprak/Svenska-som-andrasprak-1/Antologier/Den-levande litteraturen/#furtherdescription (Hämtat från internet 2015-11-09) Nationalencyklopedin, ”upplysningen”. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/upplysningen (hämtat 2015-11-23) Nationalencyklopedin, ”romantik”. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/romantik (hämtat 2015- 11-23)
Olin-scheller, Christina. (2006). Mellan Dante och Big Brother - En studie om
gymnasi-eelevers textvärldar. Karlstad: Karlstads universitet Estetisk-filosofiska fakulteten
Litteraturvetenskap.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:6137/FULLTEXT01.pdf (Hämtad från internet 2015-11-19)
Sanoma utbildning. (2015-11-13).
vuxenutbildning/Svenska/Baslaromedel/Svenska-impulser/Kompletterande-sidor-till-tidigare-tryckningar/ (Hämtat 2015-11-13)
Sanoma utbildning (2015-11-13). ”Fördjupad information”
http://www.sanomautbildning.se/upload/Svenska%20impulser%202%20ochGy11% 2020120403%20(2).pdf (Hämtat från internet 2015-11-13)
Studentlitteratur. (2015-11-13).
https://www.studentlitteratur.se/#9789144059822/Människans+texter+Litteraturen+- +Elevpaket+(Bok+++digital+produkt)/ (Hämtat från internet 2015-11-13)
Skolverket. SKOLFS: 2000:2. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/kursplaner-fore
2011/subjectKursinfo.htm?subjectCode=SV&lang=sv (Hämtat 2015-11-11).
Skolverket. (1994). Läroplan för frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm: Fritzes. Hämtad från skolverkets hemsida (2015-11-23). http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikat-ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1071.pdf%3Fk%3D1071
Skolverket. (senast granskat 2015-01-07). ”Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel”.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs-och-kvalitetssakras-laromedel-1.181769 (Hämtat 2015-11-25)
Skolverket.(2015-11-25). Regelverk. http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar (Hämtat 2015-11-25)
Bilagor
Bifogat finns det schema som Ammert (2011:262) presenterar i sin bok. Schemat är direkt återgivet såsom Ammert har skrivit det.
Framställningstyp Vad läroboken
förmedlar
Svarar på
Följande frågor från läsa-ren
Konstaterande Redovisning, bekräf-telse, fakta
Vad är? Vem är? Vad hände? När? Hur mycket? Hur ofta? Förklarande Förklaring,
beskriv-ning, bakgrund, kon-sekvens
Vad betyder det? Hur gick det till? Vad beror det på? Vad hände sen?
Reflekterande/analyserande Anknytning till läsa-ren, hennes erfaren-heter och förkunskap-er. Kopplingar till parallella samman-hang, teoretiska be-grepp eller modeller
Hur kan jag förstå det? Vad kan det jämföras med? Var-för resonerar man så? Vad kunde ha hänt annars?
Normativ Explicit eller implicit värdering, tolkar och bedömer åt läsaren. Ger utsagor om gott-ont, rätt-fel
Är det bra eller dåligt? Vilka var de goda? Hur ska man göra/ vara/ tänka?