Slutsatser och vidare forskning

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning ett nationellt prov i skriftlig framställning möjliggör och uppmuntrar till tillämpning av kritisk litteracitet. Studien visar att det nationella provet i svenska 1 år 2015 i relativt liten utsträckning kan sägas främja eller prioritera prövning av kritisk litteracitet. I högre grad är provet utformat för att pröva det Green kallar operationella och diskursiva kompetenser (Green, 1999), vilket inte är särskilt förvånande med tanke på att Palo och Manderstedt i sin granskning av läroplanen visat att det nästan uteslutande är dessa dimensioner som prioriteras i kursen svenska 1 (Palo & Manderstedt, 2011).

43 Svenskämnets svaga koppling till den allmänna värdegrund som skolan vilar på (Gy 11, s. 2 ff.) och som beskrivs i avsnitt 3.2, bekräftas alltså härmed och är antagligen en av förklaringarna till att denna slutsats måste dras. Ingenstans i ämnesplanen för svenska 1 uttrycks att text ska granskas ur ett maktperspektiv i undervisningen. Samtidigt verkar av allt att döma inte det kritiska kunskapskrav som faktiskt uttrycks explicit i läroplanen, nämligen att källor ska granskas kritiskt, ingå som del i det granskade provet, eftersom uppgifterna endast kräver att källan ska anges och att eleven använder den i sin text. Även om proven möjliggör kritiska förhållningssätt saknas i hög utsträckning uppmaningar till detta och det uppmuntras inte heller i nämnvärd utsträckning genom kunskapskraven. Även om en kategori i kunskaps-kraven för provet rubriceras kritisk läsning finns inga explicita krav, varken i instruktionerna eller i bedömningsmatrisen, på att eleven faktiskt gör en kritisk läs-ning. Uppgifternas utformning tillåter att källtexternas subjektiva representationer av världen förblir orörda genom utebliven dekonstruktion och rekonstruktion, och maktförhållandena inom de aktuella diskurserna löper därmed risken att förbli in-takta.

Slutsatsen för studien kan nyanseras ytterligare. De olika uppgifterna kan nämligen sägas främja kritisk litteracitet i olika hög grad. Uppgift 1 och 2 uppmuntrar och möjliggör i lägre grad tillämpning av kritiska förhållningssätt än uppgift 3 och i viss mån uppgift 4. Uppgift 3 förutsätter implicit att någon form av analys av källtexten görs och är enligt min granskning den uppgift som i högst grad främjar kritisk litteracitet, Uppgift 4, har genom källtextens möjligt provocerande innehåll både i skrift och bild, i kombination med instruktionernas uppmaningar potential att aktivera elevens förmåga att problematisera normativa representationer och genera-liseringar. Men för att en sådan kritisk verksamhet ska äga rum krävs att eleven gör det på eget bevåg eftersom explicita uppmaningar om detta saknas. Dock ska tilläggas att kritisk litteracitet inte i någon av uppgifterna kan ses som prioriterat i samma utsträckning som operationella och diskursiva kompetenser.

Att ett nationellt prov i skriftlig framställning inte uppmuntrar till kritisk litteracitet riktar ljuset mot ett problem som rör skolans uppdrag. Att kritiska kompetenser bortses ifrån står nämligen i strid med skolans allmänna läroplansmål som gör gällande att skolan har ett ansvar att aktivt arbeta för utvecklingen av demokratin genom att ojämlika förhållanden ifrågasätts. Provet är i och för sig avsett för att pröva ett antal kunskapskrav snarare än att utgöra generella förebilder, men sam-tidigt har de nationella proven genom dess uppgifter, källtexter och förberedelser en normerande effekt på undervisningen (Ekvall, 2015). Detta faktum trycker på vikten av att proven utformas enligt hela läroplanens anda och därmed inkluderar kritisk litteracitet som en likvärdig dimension av en holistisk skrivförmåga, vilken förutom språkriktighet och genre- och mottagaranpassning också innefattar en sociopolitisk och demokratisk dimension. Relationen mellan ämnet och läroplanens värdegrund behöver alltså stärkas genom att de förhållningssätt som värdegrunden framhåller görs gällande i det svenskämne som formar ungdomars förhållningssätt till text och där det nationella provet utgör en viktig del.

De didaktiska slutsatser som kan dras av detta är att läraren utifrån föreliggande förutsättningar har ett stort ansvar att se till att undervisningen, trots att varken prov eller ämnesplan gör det, stödjer kritisk litteracitet. Läraren behöver överskrida

44 ämnesplanen för att göra skolans övergripande demokratiska mål gällande och förkroppsliga demokratin tillsammans med eleverna.

Dessa slutsatser ställer i sig viktiga frågor om tillvaratagandet av skolans värdegrund som jag rekommenderar vidare forskning inom: Hur ser relationen mellan skolans ämnen och värdegrund egentligen ut? Hur ska eleverna ges tillgång till de förståelser och förmågor som eftersträvas i skolans övergripande mål? Vad behöver förändras för att skolans demokratiska uppdrag ska införlivas i de ämnen som eleverna studerar? Dessa frågor är av vikt att studera vidare eftersom de har en grundläggande betydelse för den utbildning och syn på världen eleverna tar del av och lever med, i och efter skolan.

45

Källförteckning

Andersson Varga, Pernilla (2014). Skrivundervisning i gymnasieskolan:

svensk-ämnets roll i den sociala reproduktionen. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs

universitet.

Arbetsförmedlingen (2020). Utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden:

Kunskaps-läget i korthet [Rapport]. Tillgänglig på Internet:

https://arbetsformedlingen.se/download/18.2bef8e33170a57d9565145/158339328 9887/rappport-utrikesfodda-kvinnor-pa-arbetsmarkanden.pdf

Ask, Sofia (2005). Tillgång till framgång: Lärare och studenter om

stadie-övergången till högre utbildning. Licentiatavhandling. Växjö: Växjö universitet.

Ask, Sofia (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Doktorsavhandling. Växjö: Växjö universitet.

Berge, Kjell Lars (1988). Skolestilen som genre. Med påtvungen penn. Oslo: Lands-laget for norskundervisning (LNU)/Cappelen.

Blomqvist, Gabriella (2020). Skrivkompetenser för livet. Att undervisa i skrivande

för ett aktivt deltagande i samhället. Studentuppsats. Högskolan Dalarna.

Tillgäng-lig på Internet:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1513133/FULLTEXT01.pdf

Bonnier News (u.å). Sydsvenskan: Målgrupper. [webbsida]. Sydsvenskan - Sydsvenskan - Bonnier News (ocast.com), hämtad 2020-12-19.

Dagens Nyheter (u.å). Målgrupp hos Dagens Nyheter. [webbsida].

https://annons.dn.se/sv-se/audience, hämtad 2020-12-19.

Damber, Ulla & Lundgren, Berit (2015). Critical literacy i svensk klassrumskontext. Umeå: Umeå universitet.

Ekvall, Ulla (2015). Nationella prov och kritisk litteracitet. I: Lundgren, Berit & Damber, Ulla (red.). Critical literacy i svensk klassrumskontext. Umeå: Umeå universitet.

Freire, Paulo (1972). Education: domestication or liberation?. Prospects Vol. 2, s. 173

–

Green, Bill (1999). The new literacy challenge? Literacy Learning: Secondary Thoughts, Vol. 7, No. 1 s. 36–46.

Gy 11 (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Janks, Hilary (2010). Literacy and power. London: Routledge.

46

Janks, Hilary(2013).Critical literacy in teaching and research. Education Inquiry.

Vol. 4 No. 2, s.225–242. Tillgänglig på Internet:

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.3402/edui.v4i2.22071?needAccess=true

Karlsson, Anna-Malin (1997). Textnormer i och utanför skolan: Att skriva insändare på riktigt och på låtsas. I: Svenskans beskrivning 22. Lund: Lund University Press. S. 172–186.

Molloy, Gunilla (2017). Svenskämnets roll: om didaktik, demokrati och critical

literacy (första upplagan). Lund: Studentlitteratur

Nejman, Fredrik (2020). Flickorna har gått om pojkarna i alla ämnen. I:

Ämnes-läraren nr. 06/2020, s. 36–38. Stockholm: Lärarförbundet

Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur.

Olin-Scheller, Christina & Tengberg, Michael (2017) Teaching and learning critical literacy at secondary school: the importance of metacognition. Language and

Education. Vol. 31 No. 5. DOI: 10.1080/09500782.2017.1305394

Palmér, Anne (2013). Nationella skrivprov baserade på två olika läroplaner:

Genre, kommunikationssituation och skrivdidaktiska diskurser. Uppsala: Uppsala

universitet.

Palo, Annbritt & Manderstedt, Lena (2011). Texter, språk och skrivande med utgångspunkt i de nya kurs- och ämnesplanerna i svenska. e - SPEN. 2011 No. 1, s. 91–113 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-8213

Skoog, Marianne, Wahlström, Ninni & Skillmark, Albin (2015). Ett sociopolitiskt perspektiv på critical literacy i en tid av globalisering. I: Lundgren, Berit & Damber, Ulla (red.). Critical literacy i svensk klassrumskontext. Umeå: Umeå universitet. Sturk, E., Randahl, A.-C. & Lindgren, E. (2020). På väg mot en allsidig skriv-undervisning. Svenskläraren, No. 1, s. 16–18. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174929

Sturk, E., & Lindgren, E. (2019). Discourses in Teachers’ Talk about Writing. Written Communication, 36(4), 503–537.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Till-gänglig på Internet:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Go d-forskningssed_VR_2017.pdf

Westman, Maria (2009). Skriftpraktiker i gymnasieskolan: Bygg- och

omvårdnadselever skriver. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.

Zimmerman, F. (2019). Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna behöver veta

47