Uppgift 4: Ungdomar och arbete

Uppgift 4 uppmanar till argumenterande texttyp och rubriceras Ungdomar och

arbete. Källtexten som hör till denna uppgift är debattartikeln Bristande social kompetens skäl till ungas arbetslöshet skriven av Magnus Henrekson och Tino

Sanandaji och publicerad i Dagens Nyheter år 2013. Uppgiften instruerar eleven att ta ställning till huruvida ungdomars attityd och arbetsmoral måste förändras för att de ska få jobb samt att argumentera för sin åsikt. Skrivsituationen som iscensätts är en debatt på Arbetsförmedlingens webbplats för samhällsfrågor och eleven väljer enligt uppgiftsformuleringen att bidra till debatten.

31 Den källtext som uppgift 4 hänvisar till är grafiskt utformad som en konventionell artikel i en dagstidning eller liknande. Överst på sidan finns ett stort fotografi, där-under rubriken Bristande social kompetens skäl till ungas arbetslöshet följt av en ingress och brödtext i två spalter. Nästa sida består endast av brödtext och för-fattarnas namn samt publiceringsinformation. I fotografiet avbildas en ung, leende kvinna med mörk hy, gul kavaj och halsband och hon överräcker en inslagen present snett över bildytan till en annan kvinna som till största del är placerad utanför bildens högra kant. Miljön för tankarna till en inredningsbutik eller annan detaljhandel och kvinnan i bildens fokus kan tänkas vara butiksbiträde. Att hon är placerad till vänster i bild gör att betraktaren inbjuds att identifiera sig med henne snarare än kunden, eftersom en västerländsk läsare läser bilden från väster till höger. I relation till bilden skapar rubriken en kontrast eftersom den unga kvinnan både representerar ett välartat beteende och en arbetande ungdom.

Artikeln belyser ungdomars utbredda arbetslöshet som en följd av bristande social kompetens och det som i artikeln kallas ”mjuka kompetenser”. Artikeln föreslår en stramare skolmiljö och ökade krav på elever i skolan och detta anses leda till att ungdomar utvecklar disciplin, uthållighet, punktlighet och arbetsmoral. Artikeln hänvisar till forskare i och utanför Sverige, bland annat en nobelpristagare, för att peka på samband mellan sjunkande skolresultat, bristande icke-kognitiva kompeten-ser och ungas arbetslöshet. Författarna poängterar att det inte är de ungas fel, det vill säga att ungdomars förhållningssätt är en produkt av den miljö där de växt upp och att det är de vuxnas ansvar att se till att eleverna rustas för att möta de krav som arbetslivet ställer. Texten kan sägas vara utredande och kunskapsredovisande sam-tidigt som den tar ställning i fråga om vad som behöver förändras genom att explicit presentera förslag. Artikeln uppfattas som populärvetenskaplig genom att vara sakligt redovisande och tydlig vad gäller dess budskap. Texten kan också tänkas väcka debatt genom att alla de förslag och sätt att se på ungas arbetslöshet som presenteras knyter an till det förslappade skolsystemet, och skolan pekas därmed ut som ansvarig för och orsaken till att unga har svårt att få arbete.

7.3.4.1 Makt

Eftersom eleven antas besöka Arbetsförmedlingens hemsida positioneras eleven genom den fiktiva skrivsituationen som nyfiken på och intresserad av arbets-marknaden. Eftersom eleven antas vilja delta i debatten positioneras hon som en aktiv samhällsmedborgare som vill göra sin röst hörd.

I artikeln positioneras ungdomar generellt som ganska maktlösa genom att beskrivas som ett slags offer för ett skolsystem och en vuxenvärld som svikit dem. Artikeln framställer ungdomar, och särskilt unga arbetslösa, genomgripande i termer av brister och problem och i förlängningen som en besvikelse för en arbetsmarknad som inte vill eller kan anställa dem på grund av dessa brister. Genom att underbygga resonemanget med fakta och hänvisa till statistik och tunga akademiska titlar gör artikeln anspråk på makt. Det finns en tydlig agenda i artikeln som uppgiften erbjuder eleverna att förhålla sig till genom formuleringen ”Ta ställning till om ungdomars attityd och arbetsmoral måste förändras för att de ska få jobb” (Skriv- uppgifter, uppgift 4). Eleverna ges således tillträde till en maktdiskurs och till möjligheten att, om de så vill, demontera den förståelse för de ungas situation på arbetsmarknaden som framställs i artikeln och därmed omförhandla synen på unga.

32

7.3.4.2 Tillgång

Temat kan rimligen ses som angeläget och eleverna kan också antas ha erfarenheter av arbetsliv samt förståelser för vad som förväntas på olika arbetsplatser. Artikeln ger genom sina skriftliga delar i relativt hög grad tillgång till begrepp och information som kan användas av eleverna för att avhandla det aktuella ämnet, samtidigt som uppgiften erbjuder dem att tänka och formulera sig självständigt. I relation till skriften utgör bilden en kontrast genom att illustrera en slags motsats till den ungdom som diskuteras i artikeln. Fotot representerar ett önskvärt beteende genom en tillmötesgående, engagerad och entusiastisk butiksarbetande. Biträdet ler och ser ”kunden” i ögonen medan hon överräcker paketet med båda händerna. Möjligen kan bilden i relation till skriften tolkas som att ungas attitydproblem ”inte gäller alla” eller att det ”går att råda bot på” genom ökade krav i utbildningssystemet. Valet av representationen, som kan benämnas ”lyxkonsumtion och lönearbete enligt västerländska manér”, kan tänkas vara ett sätt att illustrera en kontext som eleverna antas känna till och möjligen tilltalas av. Detta kan tänkas vara en anpassning till elevernas tillgång.

7.3.4.3 Mångfald

Butiksbiträdet som representeras i bild är icke-vit och klädd i attribut som förknippas med västerländsk kultur och som normativt ses som kvinnliga. Brottet mot vithets-normen kan ses som ett sätt att naturalisera olikheter i en västerländsk miljö. Valet kan därför tolkas som ett sätt att motsvara ett mångfaldskrav och tilldela skillnad ett högt värde genom att gestalta henne i en önskvärd position. En viss spegling av samhällets mångfald kan således läsas in genom bildbruket, samtidigt som valet kan tänkas utgöra en motsättning till det faktum att svenskar med utländsk bakgrund löper större risk än andra att missgynnas av arbetsmarknaden. Enligt SCB i en rapport från Arbetsförmedlingen står utrikesfödda kvinnor i särskilt hög grad utanför arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen, 2020, s. 6). Men fotot riskerar sam-tidigt att befästa normer om hur en kvinna ska klä sig, bete sig och vilja arbeta. De personliga egenskaper representationen förmedlar genom närhet, ansiktsuttryck och attribut är egenskaper som efterfrågas hos unga i texten och de är också ofta för-knippade med kvinnlighet. Att det önskvärda ikläds normativa, kvinnliga attribut gör att bilden i relation till texten riskerar att indikera att det icke önskvärda först och främst är manligt och normavvikande.

Antagligen kan kvinnliga elever relatera mer till bilden än pojkar eftersom de köns-bundna normer som präglar samhället speglas i bilden. Fotografiet kan alltså tänkas påverka hur eleverna väljer uppgift. Bildens expanderande funktion, där kvinnan utgör en motbild mot den ungdom som beskrivs i skrift, kan ses som problematisk. Bildvalet löper nämligen risken att upprätthålla ett ifrågasatt maktsystem där normer om kvinnligt och manligt befästs, genom att i kontrast till skriften som beskriver en ungdom med attitydproblem och låg arbetsmoral representera ”den duktiga flickan”. En bild med attribut och miljöer som på ett mindre normativt sätt skiljer på manligt och kvinnligt hade kunnat utgöra ett mer representativt bildval, som fler elever kunnat identifiera sig med och kanske tilltalas av. Dock kan bildvalet i uppgift 4, genom dess expanderande funktion, möjligen inspirera till kritiska perspektiv på normer om manligt och kvinnligt och olika bakgrunders betydelse i arbetslivet, men

33 det finns ingenting i uppgiftsinstruktionerna eller förberedelsematerialet som uppmuntrar härtill. Inga mångfaldsrelaterade perspektiv föreslås i uppgifts-formuleringen och belyses inte heller i källtexten. I källtexten framstår ”de unga” snarare som en relativt homogen grupp genom att den framställer ungdomars bristande sociala kompetens som generell: ”Yngre personer anses ha en negativ inställning, vara dåliga på att passa tider och ha en ren ovilja till arbete” (Källtexter s. 15). Möjligen kan texten genom en sådan generaliserande och negativ synvinkel provocera eleven, och därigenom inspirera honom eller henne att bidra med ett alternativt sätt att se, eller med andra ord, till att demontera och rekonstruera texten.

7.3.4.4 Design

Uppgiftsinstruktionerna uppmanar eleven att ta ställning till huruvida ungdomars attityd och arbetsmoral måste förändras för att de ska få jobb eller inte, och eleven ges därigenom möjlighet att ifrågasätta den vinkel som källtexten speglar och hävda och argumentera för motsatsen om eleven så vill. Konstruktörerna förutsätter genom denna öppning att eleven tolkar texten utifrån insikten att den är en av många möjliga subjektiva representationer av ett samhällsrelevant problem. Därmed positioneras eleven i en maktposition och som kapabel att tolka textens innehåll och perspektiv som möjliga att utmana och ifrågasätta. Eleven kan också välja att i linje med artikeln argumentera för att attitydrelaterade förändringar behövs. En full-ständig argumentation kräver motargument som demonteras, men sådana tillhanda-håller inte källtexten. Att komma på ett sådant själv ställer krav på självständighet i tanke och formulering, och sådana kreativa aktiviteter främjar kritisk litteracitet. Dock ställs inga krav på att motargument uttrycks vare sig i uppgiften eller i bedömningsmatrisen.

Instruktionerna nämner inte frågans koppling till skolans roll och ansvar och förflyttar på så vis till viss del elevens fokus bort från källtexten. Uppgiften erbjuder eleven att använda sig av egna erfarenheter och uppfattningar om hur ungdomar lever upp till vad arbetsmarknaden kräver snarare än att eleven ägnar sin text åt att ta ställning till och reflektera över källtextens budskap och intressen. Uppgiften kräver därmed inte att eleven positionerar sig i förhållande till det lästa, men erbjuder möjligheten.

7.3.5 Sammanfattning

I detta avsnitt sammanfattar jag min analys av uppgifterna i relation till källtexterna. Jag börjar med att jämföra de båda utredande uppgifterna med varandra, det vill säga uppgift 1 och uppgift 3. På samma sätt ställs sedan de två argumenterande upp-gifterna, uppgift 2 och 4, mot varandra. Slutligen presenteras en övergripande sammanfattning av uppgifternas kritiska potentialer.

Uppgift 1 främjar enligt min analys inte ett kritiskt förhållningssätt i särskilt hög grad, eftersom uppgiften efterfrågar en text som i fråga om innehåll, disposition och språkaktiviteter i hög grad liknar källtexten. Detta riskerar att resultera i återgivande elevtexter som i hög utsträckning bygger på källtextens innehåll utan att alternativa perspektiv förs fram. Diskussionsämnet, hur talängslan kan arbetas bort, kan också ses som problematiskt ur ett mångfaldsperspektiv. Uppgift 3 har i högre grad potential att resultera i kritiska texter. Uppgiften kräver i högre grad än andra

34 uppgifter att källtexten analyseras för att dess poänger och relation till uppgiften ska framgå och därmed för att eleven ska kunna använda den i sin diskussion. Dessutom centrerar uppgiften mångfald och uppmuntrar genom sin konstruktion eleverna att inse och resonera kring hur skillnad struktureras i dominans och hur sådana strukturer, som finns både på ett individuellt plan och på ett samhälleligt, får betydelse för våra identiteter och relationer.

Medan källtextens innehåll i relation till instruktionerna i uppgift 2 kan sägas begränsa eleverna i deras textskapande, kan instruktionerna i förhållande till källtexten i uppgift 4 i högre grad öppna för ifrågasättanden och omförhandling av den syn på världen som framkommer i källtexten, vilket gynnar kritisk litteracitet. Uppgift 2 kan alltså ses som mer styrande genom att implicit begränsa elevernas tillgång till en diskurs relaterad till matsvinn vilket får till följd att den mångfald av perspektiv som kan finnas representerad i elevernas erfarenheter av och tankar kring köpvanor och livsstil hindras från att framträda. Källtexten till uppgift 4 positionerar ungdomar som grupp i en tämligen negativ situation. Men genom uppmaningarna i instruktionerna har uppgiften potential att provocera fram ifrågasättanden och en demontering av den syn på unga som presenteras i källtexten. Uppgiften erbjuder alltså att eleven rekonstruerar en alternativ syn på ungdomar. Bildvalet i uppgift 4 kan vidare ses som problematiskt. Genom att representera den duktiga flickan i kontrast till den negativa beskrivningen av dagens unga bekräftas och befästs normer som skolan enligt värdegrunden i Gy 11 aktivt ska motarbeta.

Analysen visar sammantaget att de olika uppgifterna möjliggör och uppmuntrar till tillämpning av kritisk litteracitet i olika hög grad. De två första uppgifterna i prov-materialet uppmuntrar i lägre grad till kritiska förhållningssätt och är mer styrande till sin utformning och i relation till källtexterna. I synnerhet uppgift 3, men också uppgift 4, är enligt min analys mer analytiskt krävande och har också potential att främja kritisk litteracitet i högre grad. Samtliga uppgifter kräver dock att eleverna tar egna initiativ till en kritisk läsning och granskning av källtexterna om en sådan ska äga rum och uttryckas i elevernas texter. Detta utgör nämligen inget explicit krav i uppgifterna och är heller inte nödvändigt i betygshänseende för något av betygsstegen.