Slutsatser och vidare studier - Rektors styrning av inkludering ur ett barnrättsperspektiv

8 Diskussion

8.2 Resultatdiskussion

8.2.3 Slutsatser och vidare studier

Vår studie synliggör att på vilka olika sätt styrning sker för inkludering ur ett barnrättsperspek- tiv, har sin utgångspunkt i de rationaliteter om mål, inkludering och barns rätt som rektorer aktiverar, vilket privilegierar olika subjektpositioner. Barn positioneras som antingen aktiva eller passiva rättighetsbärare till inkludering. Studiens resultat kan förstås dels mot bakgrund av att formuleringar i nationella styrdokument om inkludering ur ett barnrättsperspektiv endast är implicit uttryckt i nuvarande värdegrundsnorm, vilket skapar tolkningsutrymme i utbild- ningssammanhang (Regeringskansliet, 2019; Skollag, 2010; Skolverket, 2019). Dels utifrån att det även inom forskning råder otydligheter gällande inkluderingsbegreppets innebörd och att det är angeläget med en tydligare definition (Carlsson & Nilholm, 2004; Göransson & Nilholm, 2014; Krischler et al., 2019; Larochelle-Audet et al., 2019; Magnússon et al., 2019; Roos & Gadler, 2018). Forskning om inkludering ur ett barnrättsperspektiv tycks inom utbildnings- forskning vara obeforskat, vilket kan ses som en viktig aspekt att belysa i framtida studier. Det vore även intressant att i vidare studier, problematisera kring effekten av den otydlighet i policydokument, samt forskning som framträdde i vår studie för att via vidare forskning söka förstå hur ”inkluderingsdiskursen” samt ”barnrättsdiskursen” i högre grad kan möjliggöra att barns rätt till utbildning jämställas med barns rätt i utbildning, där barn privilegieras som aktiva rät- tighetsbärare (Quennerstedt, 2015). En viktig aspekt att belysa samt ytterligare problematisera i vidare studier är hur barn som aktiva rättighetsbärare bättre ska kunna förstås i utbildnings- sammanhang. Barnkonventionen som lag framskriver barn som aktiva rättighetsbärare och trots att skolan på senaste tiden genomgått en ökad juridifiering har inte formuleringar som tydliggör barn som aktiva rättighetsbärare fått genomslagskraft i de nationella styrdokument som styr skolan.

Hur barn betraktas präglar tänkande och handlande, vilket skapar diskurser som subjektpositionerar utifrån hur individen betraktas av andra (Foucault, 1991b, 1991c, 1997b, 1997c; Isen- ström, 2020; Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Vår studies resultat skulle kunna över-

föras till att gälla yrkesprofessionella inom skolan. Då diskurser skapar subjektpositioneringar,

som formar individer utifrån hur de betraktas av andra, är det därmed av relevans att i yrkesprofessionell roll vara medveten om, samt ha självkännedom om vilka rationaliteter som aktiveras, samt på vilka olika sätt styrning används mot uppsatta mål, för att medvetandegöra vilka subjektpositioner som därmed privilegieras. Barnkonventionen tydliggör barns rätt till att få bli lyssnande på och få säga sin mening i frågor som rör barnen (Regeringskansliet, 2019). Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan det därmed förstås som vara av vikt att verka för att medve- tandegöra vilka diskurser som produceras och reproduceras utifrån de skillnader i rationaliteter om inkludering ur ett barnrättsperspektiv som aktiveras, hur styrning används på olika sätt mot uppsatta mål samt vilka subjektpositioner som därmed privilegieras. Det är av vikt då diskurser skapar subjektpositioneringar, vilket formar individer utifrån hur de betraktas av andra (Foucault, 1991b, 1991c, 1997b, 1997c; Isenström, 2020). Vi kan i vår studie se, att otydlig- heten i formuleringar i policydokument bidrar till subjektiva tolkningar, vilket kan förstås som kunna vara ett hinder i inkluderingssträvanden för barn som aktiva rättighetsbärare. Vårt resultat visar på att olika rationaliteter mot uppsatta mål bidrar, via diskurser och maktutövande medel, till att barn (elever) subjektpositioneras olika. För vidare studier kan det vara av intresse att undersöka hur barn (elever) positionerar sig själv och hur de förstår sig själva samt även formas utifrån skoldiskurser i inkluderingssträvan, genom att exempelvis inspireras av Foucaults teorier om diskursers inverkan på subjektivering och subjektifiering (Foucault, 1997b, 1997c).

Diskurser produceras och reproduceras utifrån vilka rationaliteter om inkludering ur ett barn- rättsperspektiv som aktiveras, hur styrning används på olika sätt mot uppsatta mål, vilket privi- legierar olika subjektpositioneras: barn som aktiva eller passiva rättighetsbärare i inkluderings- strävan. Producering och reproducering av diskurser sker inte enbart via yttre styrning (rekto- rers mentaliteter) utan även via inre styrning (egna mentaliteter). Mot bakgrund av rådande tolkningsutrymme i forskning om inkludering, samt via otydliga formuleringar i internationella och nationella policydokument om inkludering ur ett barnrättsperspektiv, kan slutsatser i vår studie förstås som att specialpedagogisk yrkesprofessionell roll innefattar att i praxis medvetet verka för att produceras och reproduceras diskurser som subjektpositionerar barn (elever) som aktiva rättighetsbärare i inkluderingssträvan..

Referenser

Barnombudsmannen. (23 april 2019). Barnkonventionen. https://www.barnombudsmannen.se/

Bergh, Andreas & Arneback, Emma. (2019). Juridification of Swedish education – changing conditions for teachers’ professional work. I Johannes Lundblad (Red.), Policing Schools: School Violence and the Juridification of Youth, Volume 2 (s. 53-70). Springer.

Buli-Holmberg, Jorun., Nilsen, Sven & Skogen, Kjell. (2014). Inclusive and individually adapted education in Norway. Results from a survey in two municipalities focusing the roles of headteachers, teachers and curriculum planning. International Journal of Special Education,

29(1), 47-60. University of Oslo. http://www.internationalsped.com/documents/Inclu-

sive%20and%20Individually%20Adapted%20Education%20in%20Norway_FORMAT- TED.pdf

Carlsson, Reidun & Nilholm, Claes. (2004). Demokrati och inkludering – en begreppsdiskussion. Utbildning & Demokrati, 13(2), 77–95. https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2004/nr-2/carlsson--nilholm---demokrati-och-inkludering---en-begreppsdiskussion.pdf

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4 uppl.). Studentlitteratur.

Dyson, Alan. (2014). A response to Göransson and Nilholm. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 281-282. https://doi.org/10.1080/08856257.2014.933542

Foucault, Michel. (1991a). Governmentality. I Graham Burchell, Colin Gordon & Peter Miller (Red.), The Foucault effect. Studies in Governmentality (s. 84-104). University of Chicago Press. https://laelectrodomestica.files.wordpress.com/2014/07/the-foucault-effect-studies-in- governmentality.pdf

Foucault, Michel. (1991b). Politics and the study of discourses. I Graham Burchell, Colin Gor- don & Peter Miller (Red.), The Foucault Effect. Studies in Governmentality (s. 53-72). Univer- sity of Chicago Press. https://laelectrodomestica.files.wordpress.com/2014/07/the-foucault-effect-studies-in-governmentality.pdf

Foucault, Michel. (1991c). Question of method. I Graham Burchell, Colin Gordon & Peter Mil- ler (Red.), The Foucault effect. Studies in Governmentality (s. 73-86). University of Chicago

Press. https://laelectrodomestica.files.wordpress.com/2014/07/the-foucault-effect-studies-in- governmentality.pdf

Foucault, Michel. (1997a). The Discipline and Punish. The Birth of the Prison. Random House.

http://sites.psu.edu/vicarocas426s16/wp-content/uploads/sites/37602/2016/01/Discipline-and- Punish.pdf

Foucault, Michel. (1997b). Subjectivity and Truth. I Paul Rabinow (Red.), The Essential works of Foucault 1954-1984. Volume 1, Ethics (s. 87-93). https://monoskop.org/images/0/00/Fou- cault_Michel_Ethics_Subjectivity_and_Truth.pdf

Foucault, Michel. (1997c). Technologies of the self. I Paul Rabinow (Red.), The Essential works of Foucault 1954-1984. Volume 1, Ethics (s. 223-251). https://monoskop.org/images/0/00/Foucault_Michel_Ethics_Subjectivity_and_Truth.pdf

Foucault, Michel. (2008). Regementalitet [Governmentality]. I Thomas Götselius & Ulf Olsson (Red.), Diskursernas kamp [The battle between discourses] (s. 183-204). Brutus Östlings Bokförlag Symposium.

Göransson, Kerstin & Nilholm, Clas. (2014), Conceptual diversities and empirical shortcom- ings – a critical analysis of research on inclusive education. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 265-280. https://doi.org/10.1080/08856257.2014.933545

Haug, Peder. (2014). Empirical shortcomings? A comment on Kerstin Göransson and Claes Nilholm, Conceptual diversities and empirical shortcomings – a critical analysis of research on inclusive education. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 283-285.

https://doi.org/10.1080/08856257.2014.933548

Hägglund, Solveig., Quennerstedt, Ann & Thelander Nina. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Gleerup.

Högskoleförordningen (SFS 1993:100). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning- 1993100_sfs-1993-100

Isenström, Lisa. (2020). Att utbilda rättighetsbärare. Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras. Örebro Universitet. http://oru.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:1391732/FULLTEXT01.pdf

Krischler, Mireille., Powell, Justin J. W. & Pit-Ten Cate, Ineke M. (2019). What is meant by inclusion? On the effects of different definitions on attitudes toward inclusive education. Euro- pean Journal of Special Needs Education, 34(5), 632-648.

https://doi.org/10.1080/08856257.2019.1580837

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Stu- dentlitteratur.

Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (SFS 2018:218). Rege-

ringskansliet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssam-

ling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018-218

Larochelle-Audet, Julie., Magnan, Marie-Odile., Potvin, Maryse & Doré, Emmanuelle. (2019). Comparative and critical analysis of competency standards for school principals: towards an inclusive and equity perspective in Québec. Education Policy Analysis Archive, 27(112), 1-30.

https://doi.org/10.14507/epaa.27.4217

Liedman, Sven-Eric. (20 mars 2021). Michel Foucault. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/michel-foucault

Löfqvist, Åsa. (2015). Projekt som strategi för skolutveckling: en fjärils färdväg, men ingen dagslända. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://www.diva-por- tal.org/smash/get/diva2:787232/FULLTEXT04

Magnússon, Gunnlaugur. (2019). Amalgam of ideals – Images of inclusion in The Salamanca Statement. International Journal of Inclusive Education. Special Issue: The Salamanca State- ment 25 Years, 23(7-8), 677-690. https://doi.org/10.1080/13603116.2019.1622805

Magnússon, Gunnlaugur., Göransson, Kerstin & Lindqvist, Gunilla. (2019). Contextualizing inclusive education in educational policy: the case of Sweden. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 5(2), 67-77. https://doi.org/10.1080/20020317.2019.1586512

Milchman, Alan & Rosenberg, Alan. (2009). The final Foucault: Government of others and government of the self. I Brinkley, Sam & Capetillo, Jorge (Red.), From A Foucault for the 21st Century: Governmentality, Biopolitics and Discipline in the New Millennium (s. 61-71).

https://www.academia.edu/20317538/The_Final_Foucault_Government_of_Others_and_Go- vernment_of_the_Self

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin. (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska myndigheten. https://webbuti- ken.spsm.se/inkluderande-undervisning/

Nilholm, Claes. (2020). Research about inclusive education 2020 – how can we improve our theories in order to change practice? European Journal of Special Needs Education, 1-13.

https://doi.org/10.1080/08856257.2020.1754547

Regeringskansliet. (2016). Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19). https://www.re-

geringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/03/sou-201619/

Regeringskansliet. (2019). Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23). https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departements- serien-och-promemorior/2019/11/vagledning-vid-tolkning-och-tillampning-av-fns-konvention-om-barnets-rattigheter/

Regeringskansliet. (2020). En likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurs- tilldelning (SOU 2020:28). https://www.regeringen.se/498b68/contentas- sets/fcf0e59defe04870a39239f5bda331f4/en-mer-likvardig-skola--minskad-skolsegregation- och-forbattrad-resurstilldelning-sou-202028

Rennstam, Jens & Wästerfors, David. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Göran Ahrne och Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 220-234). Liber.

Roos, Helena & Gadler, Ulla. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet - en mo- dell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. Pedagogisk Forskning i Sverige. 23(3-4), 290-306. https://open.lnu.se/index.php/PFS/ar- ticle/view/1740/1566

Rosén, Maria., Arneback, Emma & Bergh, Andreas. (2020). A conceptual framework for un- derstanding juridification of and in education. Journal of Education Policy.

https://doi.org/10.1080/02680939.2020.1777466

Runesdotter, Caroline. (2016). Avregleringens pris? Om juridifieringen av svensk skola ur sko- laktörers perspektiv. Utbildning & Demokrati, 23(3-4), 290-306. https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2016/nr-1/caroline-runesdotter---avregleringens-pris-om-juridifieringen-av-svensk-skola-ur-skolaktorers- perspektiv.pdf

Runesdotter, Caroline. (2019). Juridifiering i skolan - möjligheter och risker. Vägval i skolans historia, 2019(2). https://undervisningshistoria.se/juridifiering-i-skolan-mojligheter-och-risker/

Skolinspektionen. (2012). Rektors ledarskap. https://skolinspektionen.se/beslut-rapporter-sta- tistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2012/rektors-ledarskap/

Skolinspektionen. (2013). Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring - Skolinspekt- ionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/regeringsrappor- ter/arsrapport/arsrapport-2012/01-slutrapport-regeringsrapporten.pdf

Skolinspektionen. (2014). Särskilt stöd i enskild undervisning eller undervisningsgrupp (Rap- port 2014:06). https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2014/sarskilt-stod-grupp/k06-sarskilt-stod-enskilt-o-grupp-rapport.pdf

Skolinspektionen. (2019). Huvudmannens arbete för kontinuitet på skolor med många rektors- byten – Utan spaning ingen aning. https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2019/huvudmannen-och-rektorsbyten/overgripande-rapport-rektors-rorlighet-slutversion_tillg_webb.pdf

Skollag (SFS: 2010:800). Utbildningsdepartementet. http://rkrattsba- ser.gov.se/sfst?bet=2010:800

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultat i svensk grundskola? En kunskapsöversikt om bety-

delsen av olika faktorer. https://www.skolverket.se/down-

load/18.6bfaca41169863e6a65874a/1553961956522/pdf2260.pdf

Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpass- ningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. https://www.skolverket.se/getFile?file=3299

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. (5 uppl.).

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolverket. (2020a). Skolverkets lägesbedömning 2020 (RAPPORT 2020:1). https://www.skol-

verket.se/getFile?file=6436

Skolverket. (2020b). Omsättning bland rektorer i grund- och gymnasieskolan (PM 2020-09- 30, Dnr 5.1.1–2019:1485, 1-14). https://www.skolverket.se/getFile?file=7326

Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. http://www.une-

sco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf

Svensson, Peter & Ahrne, Göran. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Göran Ahrne och Peter Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 17-31). Liber. Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Barnrättsperspektiv – vad innebär det?

https://skr.se/skr/tjanster/rapporterochskrifter/publikationer/barnrattsperspektiv.27577.html

Thomassen, Magdalene. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilo- sofi. Gleerups.

Thornberg, Robert & Fejes, Andreas. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I And- reas Fejes och Robert Thornbergs. (Red). Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., s. 16-42). Liber. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Quennerstedt, Ann. (2015). Mänskliga rättigheter som värdefundament, kunskapsobjekt och inflytande: en läroplansanalys. Utbildning & Demokrati, 24(1), 5-27.https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2015/nr- 1/ann-quennerstedt---manskliga-rattigheter-som-vardefundament-kunskapsobjekt-coh-inflytande--en-laroplansanalys.pdf

Ödman, Per-Johan. (2017). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik (3 uppl.). Studentlitteratur.

Bilaga 1

Hej! 2020-02-03

Vi är två studenter som läser sista terminen på Specialpedagogprogrammet vid Örebro Univer- sitet och vi har påbörjat vårt examensarbete som handlar om inkludering ur ett barnrättsper- spektiv. Av den anledningen är vi intresserade av hur du som rektor förstår och tolkar det upp- draget.

I vår intervjustudie önskar vi komma i kontakt med rektorer med rektorsutbildning. Undersök- ningen har på intet sätt intensionen att vara kritiskt granskande av specifik verksamhet eller enskild rektors arbete.

Intervjuerna kommer genomföras enskilt, digitalt via Zoom och beräknas ta cirka 35-45 minu- ter. Intervjufrågorna kommer utgå från utvalda teman som belyser uppsatsen syfte. För att un- derlätta analysarbetet, kommer intervjuerna att spelas in på ljudfil och lagras på externt minne. Ljudfiler kommer raderas efter examination, i enlighet med Örebro Universitets policy. Delta- gandet är helt frivilligt och kan avbrytas av den intervjuade när som helst. Vid rapportering av vårt färdiga arbete kommer inte några enskilda deltagare eller skolor framgå.

Vid intresse av att delta i studien önskar vi att du meddelar oss via mail så snart som möjligt dock senast fredag den 19 februari. Vi tar sedan kontakt med er för att boka in tid för intervju.

Med vänliga hälsningar,

Bilaga 2

Intervjufrågor

1. Hur skulle du kort beskriva vad “inkludering” innebär för dig?

2. Hur skulle du i korthet beskriva vad barn som rättighetsbärare till inkludering inne- bär för dig?

3. Hur skulle du i korthet beskriva rektorsuppdraget vad gäller elevers rätt till inklude- ring?

a. Vilka styrdokument vill du lyfta fram som särskilt viktiga för rektorsrollen vad gäller elevers rätt till inkludering?

b. I din rektorsroll, vad upplever du som utmanande vad gäller att verka för elevers rätt till inkludering i förhållande till styrdokument, lagar och förordningar?

4. I din rektorsroll, vad anser du vara viktiga rutiner och processer i din organisation för att säkerställa elevers rätt till inkludering (hur styrs/regleras organisationen?

a. Vilka möjliggörande rutiner och processer (styrning) upplever du i din rektors- roll vad gäller elever i behov av särskilt stöds rätt till inkludering?