Utifrån den givna analysen blir det tydligt att det finns två läger i debatten som antingen skulle komma att förkasta eller godkänna studiens tes. Det blir emellertid tydligt att det oförändrade perspektivet i en stor grad är präglat av det Gustavsson (2014, s.63) benämner som en romantiserad form av liberalism. När minoriteter skall genomgå de officiella kanalerna som idag erbjuds och nyttja yttrandefriheten i samma utsträckning erbjuds de inte samma förutsättningar som den priviligierade gruppen i samhället. Att tro och argumentera för att de har det skulle nästan kunna anses vara naivt och den demokratiska processen som Dahl och Shapiro (2015, s.37–38) beskriver måste i en viss utsträckning bli bättre på att inkludera de utsatta minoriteterna. Samhället är inte idag detsamma som det en gång var, vi lever i ett allt mer pluralistiskt samhälle och det som en gång tolkades som rasism eller diskriminering är inte lika lätt att avgöra. Det blir således av stor vikt att vi tolkar varje fall kontextuellt, men också
historia av utsatthet är något vi bör ta i beaktande på grund av den långvariga diskrimineringen de har utsatts för. Det blir först när vi når den politiska jämlikheten som är vital för demokratin som de mer fria och liberala tankarna kan legitimeras. Yttrandefriheten är central och precis som Dahl och Shapiro (2015. s.97) åter uttrycker så vore det förödande för demokratin om vi inte värnade hårt om den. Samtidigt får yttrandefriheten inte komma att utövas på bekostnad av en annan individs värdighet, utan måste värna om samtliga och kanske även lite mer om vissa än andra.
Att säga huruvida vi kan rättfärdiga en inskränkning eller inte inom yttrandefriheten är väldigt svårt. Det blir ännu svårare med tanke på att svaret på frågan ofta ligger i en subjektiv moralisk ställning. Vidare bör argumentet om att majoriteten av studierna gjorda inom ämnet är utförda av den priviligierade gruppen från västerländska, utbildade, industrialiserade, rika och liberala demokratier framlyftas. Att säga att en individ bör få stå och skriva vad den vill och att ingen har rätten att inte utsättas för en form av kränkning eller liknade är i sig ett ganska priviligierat argument. Problematiken som blir svår att förstå är vad en hatisk yttring som enbart attackerar en person bidrar med till demokratin. Yttrandefriheten har tidigare redan begränsats och ändå ansetts förhålla sig enligt liberaldemokratiska värderingar, med anledning att främja andra mänskliga rättigheter. En fortsatt begränsning eller att stater börjar tillämpa rättvisa tolkningar av de klausuler som redan finns i lagstiftning kan också ligga inom demokratins ramar och urholka den cirkulära process genom vilken den skadar sig själv.
Studien finner ett stöd för studiens tes utifrån den givna analysen. Det finns en risk med att minoriteter i samhället blir förtyckta och utstötta på grund av den liberala tolkningen av yttrandefriheten. En inskränkning eller bara tillämpning av redan givna klausuler skulle således kunna bidra till en mer främjande demokrati för alla. Det skulle kunna komma på bekostnad av att andra individer inte tillåts att yttra hatiska åsikter, det skulle dock kunna komma att främja den inkluderingen i samhället demokratin strävar efter och minimera risken att minoriteter exkluderas. Huruvida vi kan hävda att förhållningen till yttrandefriheten idag är en form av dogmatism eller inte är emellertid svårt att avgöra, men att den ändå lider av en grad naiv realism med en moralisk arrogans är inte långsökt. Detta är något den priviligierade gruppen bör komma till insikt med och studien har förhoppningsvis problematiserat och upplyst om denna priviligierade hållningen. Samhället vi lever i förändras och med den förändringen bör staten och lagen följa med. Det blir vetenskapens uppgift att upplysa, problematisera och försöka förklara den förändringen och vilka konsekvenser den bär med sig.
Fortsatt forskning
För de framtida studierna inom ämnet blir det av stor relevans att analysera vilka potentiella lösningar det finns för problematiken. Hur skall vi dra balansgången mellan restriktionerna och människans rätt till autonomi? Hur har samhällsförändringarna påverkat debatten och finns det idag aspekter som debatten missar med den alltmer nya formen av rasism? Det blir även av både stor relevans och nytta att analysera hur en nation som Sverige har agerat i relation till de orosrapporterna CERD har utfört. Vilka typer av åtgärder görs och vilka effekter får dem? Fältet för studien är stort och möjligheterna likaså. För att dra det ytterligare till det praktiska och göra fenomenet mätbart skulle det vara av intresse att fortsätta studien med att analysera hur valdeltagandet ser ut inom olika utsatta minoritetsgrupper utifrån den statistiken som finns tillgänglig idag. En sådan studie skulle kunna påvisa huruvida minoriteter blir förtryckta och om det finns en risk med att hatiska yttringar formar politisk apati.
REFERENSER
Arias, A., & Gurses, M. (2012). The complexities of minority rights in the European Union. The International Journal of Human Rights, 16(2), 321–336.
https://doi.org/10.1080/13642987.2011.560839
Badersten, B. (2006). Normativ metod: att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur. Bergström, G., & Boréus, K. (2018). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.
I Bergström, G., & Boréus, K. (Red.), Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Boréus, K. (2018). Argumentationsanalys. I Bergström, G., & Boréus, K. (Red.),
Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur
Brottsförebyggande rådet. (2020-04-08). Hatbrottsstatistik. Hämtad: 2020-04-17
från: https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/hatbrottsstatistik.html Brottsförebyggande rådet. (2019). Hatbrott 2018 Statistik över polisanmälda brott
med identifierade hatbrottsmotiv Rapport 2019:13. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Dahl, R., & Shapiro, I. (2015). On democracy (Second edition.). New Haven, Connecticut: Yale University Press.
Dahlin, G. (2005, 8 november). Detta har hänt i fallet Åke Green. SVT Nyheter.
Hämtad: 2020-04-11 från: https://www.svt.se/nyheter/detta-har-hant-i-fallet-ake-green Davids, N. (2018). On the (in)tolerance of hate speech: does it have legitimacy in
a democracy? Ethics and Education, 13(3), 296–308.
https://doi.org/10.1080/17449642.2018.1477036
Dworkin, R. (2013). Taking Rights Seriously. London, New York, Oxford, New Delhi, Sydney: Bloomsbury Academic.
Dworkin, R. (2006). The right to ridicule. The New York Review of Books, 53(5), 44. Ehrenkrona, C. H. (2016). Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
Eklund, H. (2019, 28 mars). NMR i Finland förbjuds i väntan på HD-dom. Svenska Dagbladet. Hämtad: 2020-04-11 från: https://www.svd.se/finlandska-hd-forbjuder- nazistiska-nmr
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte
upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Fox, J. (2015). EMPIRICAL EVIDENCE ON THE INFLUENCE OF FREE SPEECH AND
RELIGIOUS FREEDOM ON PUBLIC ORDER AND PUBLIC MORALITY. The
Review of Faith & International Affairs: Public Order and Public Morality: Uses and Abuses of the Legal Limits on Free Speech and Religious Liberty, 13(1), 59–68. https://doi.org/10.1080/15570274.2015.1005915
Förenta Nationerna (u.å.) International Covenant on Civil and Political Rights Hämtad: 2020-04-10 från: https://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/ccpr.aspx Giddens, A., Ekerwald, H., & Sutton, P. (2014). Sociologi (5., rev. och uppdaterade uppl).
Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, G. (2014). Romantic Liberalism: An Alternative Perspective on Liberal
Disrespect in the Muhammad Cartoons Controversy. Political Studies, 62(1), 53–69.
https://doi.org/10.1111/1467-9248.12022
Hoffman, J., & Graham, P. (2015). Introduction to political theory (Third edition.). Abingdon, Oxon: Routledge.
Holmberg, C. (2019, 29 april). Kungälvspolitiker kräver förbud av NMR. Sveriges radio. Hämtad: 2020-04-11 från:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7206629
Kim, N. (2018). Judgment and decision-making in the lab and the world. London: Macmillan Education
Kluver, J., Frazier, R., & Haidt, J. (2014). Behavioral ethics for Homo economicus, Homo
heuristicus, and Homo duplex. Organizational Behavior and Human Decision
Lewis, D. (2011). Direct democracy and minority rights: same-sex marriage bans in the U.S. Social Science Quarterly, 92(2), 364–383. https://doi.org/10.1111/j.1540-
6237.2011.00773.x
Marmor, A. (2018). Two Rights of Free Speech. Ratio Juris, 31(2), 139–159. https://doi.org/10.1111/raju.12201
Namli, E. (2014). Human rights as ethics politics and law. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
P4 Gotland. (13 juni 2017). RFSL ställer in aktiviteter i Almedalen. Hämtad: 2020-04-19 från: https://sverigesradio.se/artikel/6716474
Parens, H. (2016). Free Speech: A Right for Good – and for Trouble‐Making? International Journal of Applied Psychoanalytic Studies, 13(3), 200–212.
https://doi.org/10.1002/aps.1498
Regeringen. (2018). Vad är mänskliga rättigheter? Hämtad: 2020-04-10 från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga- rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/vad-ar-manskliga-rattigheter/ Reid, A. (2020). Does Regulating Hate Speech Undermine Democratic Legitimacy? A
Cautious “No.” Res Publica, 26(2), 181–199. https://doi.org/10.1007/s11158-019-
09431-6
Stein, L. (2004). Understanding Speech Rights: Defensive and Empowering Approaches to
the First Amendment. Media, Culture & Society, 26(1), 102–120.
https://doi.org/10.1177/0163443704039495
SVT nyheter. (2 juli 2018). RFSL Ungdom ställer in i Almedalen – efter NMR:s nya
polistillstånd. Hämtad: 2020-04-19 från: https://www.svt.se/kultur/rfsl-ungdom-
staller-in-i-almedalen-efter-nmr-s-nya-polistillstand
SVT nyheter. (29 maj 2019). RFSL ställer in i Almedalen – efter nazisthot. Hämtad: 2020-04- 19 från: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rfsl-staller-in-i-almedalen-efter-nazisthot Svenska FN-förbundet. (u.å.). Sverige i förhör med FN:s kommitté mot rasism, maj 2018.
Hämtad: 2020-04-17 från: https://fn.se/vi-gor/vi-granskar-och-paverkar/sveriges- forhor-med-fns-kommitte-mot-rasism/
United Nations Human Rights Office of the high commissioner. (u.å.). International
Covenant on Civil and Political Rights. Hämtad: 2020-04-10 från:
https://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/ccpr.aspx
Vatter, A., Stadelmann-Steffen, I., & Danaci, D. (2014). Who supports minority rights in
popular votes? Empirical evidence from Switzerland. Electoral Studies, 36, 1–14.
https://doi.org/10.1016/j.electstud.2014.06.008
Verkuyten, M., & Slooter, L. (2008). Muslim and Non‐Muslim Adolescents’ Reasoning About
Freedom of Speech and Minority Rights. Child Development, 79(3), 514–528.
https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2008.01140.x
Waldron, J. (2012). The harm in hate speech. Cambridge, Mass: Harvard University Press. Yong, C. (2011). Does Freedom of Speech Include Hate Speech? Res Publica, 17(4), 385–
403. https://doi.org/10.1007/s11158-011-9158-y