Ytterligare ett tema som återkommer i informanternas berättelser handlar om hur ungdomarna genom aktivism, event, utbildning eller genom volontärarbete/projektarbete motverkar den stigmatiserande diskursen som media upprätthåller om dem och deras levnadsmiljöer. Detta motverkar även de stereotypiska bilderna som cirkulerar om dem, deras levnadsmiljöer och den rasism och diskriminering som drabbar dem. Informanter påpekar följande:
Medina: Jag gick till ortens bästa poet. Det är ett bra projekt som gör ungdomarna sysselsatta och kan få ner sina känslor på papper. Det är en poesitävling för förortens ungdomar. Det drar mycket publik och det är typ ett ”fint initiativ”. Istället för att rapportera om detta kom Polisen på eventet av någon anledning. Polisen grep människor vid “Ortens bästa poet”. Det är därför vi har tagit saker med egna händer för att visa den positiva bilden om förorten genom Youtube, Facebook eller Instagram. Det finns ett Instagram konto som arbetar för att visa de positiva bilderna om Sveriges förorter och för att förmedla det viktiga.
Mohamed: Jag har tidigare gått till en organisation som heter BACK UP och som jobbar med brottsförebyggande och trygghet. Den organisationen är helt frivillig att gå på. Det är en utbildning som gör att man blir färdigutbildad ledare. Jag har varit en del av BACK UP i snart 4 år. Vi fångar upp ungdomar som går fel väg så att säga. Det finns några medlemmar från Navestad som också är BACKUPPARE. Vi vill förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet.
Informanterna berättar att de har tagit saken i egna händer och pushar utåt för att motverka den stigmatiserande diskursen som finns om dem och deras bostadsområde. Det är därför ungdomarna tar på sig uppdraget att förmedla något positivt genom plattformar på sociala medier så som Facebook, Youtube och Instagram. Medina berättar att genom ett Instagram konto för unga i förorten av människor från förorten förmedlas de positiva bilderna som inte annars visas i media men också delar förorten med sig av berättelser och upplevelser om polisen, event och andra händelser. Medina påpekar vidare att hon deltar i event/tävlingar så som Ortens bästa poet, en poesitävling som arrangerats i förorter runt om i Sverige sedan 2015 och som förenar svenska förorter och ger en plattform för unga från förorten att visa sina talanger. Tävlingen organiseras av föreningen Förenade Förorter och består av ett nätverk som arbetar för unga från förorten med målet att stärka självförtroendet för boende i förorterna (Natur & Kultur). Mohamed berättar också att han och andra ungdomar som bor i Navestad går på en utbildning som heter BACK UP. Det är
en utbildning som jobbar för brottsförebyggande och trygghet för unga i staden Norrköping. Han beskriver att de skapar relationer med andra unga för ett tryggare stad. Mohamed berättar att de jobbar för att fånga upp och hjälpa ungdomar som är på fel väg och även för att förebygga att de hamnar i kriminalitet. Det går att tolka att dessa aktiviteter utövar betydande inflytande på ungdomarna för att motverka denna stigmatiserande bilden om dem och förorten. Det är som en kamp för motstånd mot stigmatisering, diskriminering och rasism som dem upplever men även för att förebygga att ungdomarna hamnar på fel väg.
I ungdomarnas berättelser finner jag återkommande berättelser om brottsförebyggande aktiviteter de deltar i eller volontärarbete och fotbollsturneringar som är till för att sysselsätta unga och för att jobba mot kriminalitet. De påpekar följande:
Medina: Vår fritidsgård hade ett projekt i Navestad där de hade organiserat en festival som kallades för "Navestad mot våld". Det var för barn och ungdomar som jag har volontärarbetat med. Det var god mat, sockervadd och artister som Labyrint kom och uppträdde och sjöng låtar om icke våld.
Iman: Vi brukar ha aktiviteter för barn och vi har två fritidsgårdar för barnen. Alla dra sig till fritidsgårdar. Det finns gräsfotboll där alla har möjligheterna att spela fotboll. Vi gör så mycket positivt här men ingen uppmärksammar det. Är man från Lindö och läser sådana beskrivningar så tänker man nog att “är verkligen så?”
Ahmed: Vi har stora cuper tillsammans med killarna från Navestad. Sen hade vi även något som hette vintercupen. De flesta aktiviteterna har för det mesta med fotboll och göra. Hela världen fungerar så att människor bara läser om dåliga saker. Om man skriver något bra är det färre människor som uppmärksammar det.
Återigen berättar informanterna om att de engagerar sig i aktiviteter, projekt som är brottsförebyggande och mot våld och kriminalitet för unga i bostadsområdet. Detta för att förebygga att ungdomarna inte ska gå fel väg. Som till exempel projektet ”Navestad mot våld” som Medina beskriver som organiseras av fritidsgården i Navestad, Norrköping. Ungdomarna organiserar även andra aktiviteter för barnen i bostadsområdet samt fotbollsturneringar tillsammans. Detta är också något de upplever inte visas eller uppmärksammas i media. Iman påpekar ” Vi gör mycket positivt men ingen uppmärksammar det.” Till skillnad från omgivningens bild visar ungdomarna en annan mer positiv bild av sig själva och deras bostadsområde som inte uppmärksammas i media. Dessa aktiviteter, volontärarbete, fotbollsturneringar och projekt uttrycker ett motstånd mot den stigmatiserande bilden som finns om dem och deras levnadsmiljöer och den sociala exkluderingen som de upplever. Det skulle kunna tolkas att det är en kamp mot stigmatiseringen men också ett sätt för att förmedla en annan bild om unga från förorten och deras levnadsmiljöer. Informanterna skapar ett nätverk tillsammans för att samarbeta
för att kämpa mot stigmatiseringen och visa en annan bild av förorten och de unga i förorten. Detta genom olika aktiviteter så som event, fotbollsturneringar, projekt mot våld och kriminalitet och att gå på utbildningar som är brottsförebyggande eller genom att förmedla en positiv bild av förorten på sociala medier om hur det verkligen är i förorten och hur unga i förorten har det. Denna typ av nätverk mellan ungdomarna från förorten kan också kopplas med Bourdieu (1986) och Putnams (2000) teori om socialt kapital. Enligt Bourdieu (1986) innebär socialt kapital alla institutionaliserade nätverk och kontakter som individen skapar som är etablerade i en grupp för att mobilisera sig. Enligt Putnam (2000) skapas socialt kapital genom att tillhöra sociala nätverk där medlemmarna i nätverket består av starka band, skapar solidaritet och har gemensamma mål. Om jag utgår från Bourdieus och Putnams teori om socialt kapital går det att tolka informanternas utsagor om deras aktiva deltagande i projekt, event, utbildning, organisationer, och annan aktivitet som arbetar mot stigmatisering skapar ett socialt kapital. Inom dessa aktiviteter uppstår kontakter och grupptillhörigheter och sociala nätverk. Dessa aktiviteter består av starka band, gemensamma mål och skapar en grund för solidaritet mellan ungdomarna. Därmed skapas sammanbindande socialt kapital genom t.ex. att ge stort socialt stöd och solidaritet för att därmed samarbeta och arbeta mot stigmatiseringen om dem och deras levnadsmiljöer genom att visa ett positiv bild om förorten och unga i förorten.