Socialarbetares behjälplighet till kvinnor utsatta inom prostitution

I studien uppger sex av sex deltagare att det främsta sättet för socialarbetare att kunna vara behjälpliga kvinnor som säljer sex mot ersättning är att ställa frågor. Sex av sex informanter uppger att det finns en brist på kunskap vilket resulterar i att frågan inte ställs, vilket kan bero på att socialarbetare inte har kunskap om hur de ska bemöta svaret. Bjønness (2012) framställer i studien att socialarbetare inte tar sig an ansvaret att tala om problematiken då de besitter för lite kunskap om det. Vidare är detta ett resultat av den okunskap som finns kring sex mot ersättning, men även utifrån aspekten av rädsla och brist på resurser hos myndigheter. Bjønness menar att det skapas en dubbel problematik med detta i de fall där varken socialarbetare eller klienten vågar uppmärksamma prostitution och utsattheten som det innebär. Åkerman och Svedin (2012) betonar vikten av att socialarbetare bör erhålla en

god kunskap kring ämnet, samt en förståelse för att det finns en komplexitet gällande socialarbetares arbete för kvinnor utsatta inom prostitution. Bronfenbrenners (1979) teori bygger på system, där alla delar i samhället har en betydelse för den enskilde individen.

Informant Kim uppger att det finns generella brister samhället i att kunna ge den utsatta kvinnan en möjlighet till stöd och hjälp. Utifrån Bronfenbrenners teori blir kvinnan som säljer sex mot ersättning utelämnad och får i stora drag själv ansvara för att kunna ta sig ur situationen som hon befinner sig i. Detta då socialarbetare brister i att kunna tillgodose det stöd som behövs, menar Kim.

Ställ frågan, man kan ställa öppna frågor utan att peka ut. Vi vet om ekonomiskt våld, fysiskt våld, psykiskt våld, men sexuellt våld är man inte så noga med att fråga om. - Kim

Jag skulle säga att nästan alla kvinnor som vi möter som säljer sex beskriver att de hade önskat att någon hade frågat tidigare, kring deras situation och kunnat ta emot och lyssna på svaren. -Idun

Som ovan nämnt behövs i första hand mer kunskap tillföras till verksamheter som arbetar med kvinnor för att kunna erbjuda mer stöd till utsatta kvinnor. Detta behov finns inte endast inom socialtjänst utan även hos HVB-boenden, skolor och liknande, uppger Doris.

Brückner (2008) beskriver att kvinnor som säljer sex mot ersättning är i behov av ett

omfattande och långsiktigt stöd från myndigheter. Detta inkluderar ett ekonomiskt, psykiskt och fysiskt stöd för att kunna sluta sälja sex mot ersättning. Tre av sex informanter uppger att det är svårt att exempelvis söka ekonomiskt bistånd då kvinnan inte kan redovisa vart hon tidigare har fått sin inkomst ifrån. För att vara berättigad ekonomiskt bistånd krävs även att kvinnan slutar sälja sex mot ersättning. Detta med anledning av att det inte finns utrymme för att få swish betalningar som inte kan redovisas, uppger Doris. I dessa fall bör

socialarbetare ha kunskap och kännedom om kvinnor utsatta inom prostitution för att då tillsätta stöd och hjälp från annat håll, så att kvinnan sedan kan berättigas ekonomiskt bistånd. Brückner menar att myndigheter och professionella måste samarbeta för att kunna erbjuda rätt stöd till den enskilda kvinnan. Kim beskriver att den rådande okunskapen som finns bland socialarbetare innebär att man som verksam inom ämnet finner kompetenta socialarbetare som har en unik förmåga till att hjälpa och stötta dessa kvinnor. Kim menar vidare att verksamma över tid skapar sig en förståelse för vilka socialarbetare som kontaktas då det behövs hjälp och stöd från exempelvis socialtjänsten, och som då finns tillgängliga för att vara behjälpliga för dessa kvinnor. Bonnie menar även att socialarbetare som skapar sig erfarenhet gällande prostitution också har skaffat sig egna arbetsmetoder för att hantera denna problematik. Bjønness (2012) framför vikten av att det finns strukturer för olika problem och inriktade insatser för exempelvis missbruk eller våld. Men att det inte finns specificerade verksamheter som är inriktade mot prostitution, vilket leder till att denna grupp tenderar att falla mellan stolarna. Kim förklarade även att ekonomin har en stor inverkan i behjälpligheten som erbjuds för dessa kvinnor. Kim menar att;

När man pratar med kommunen så blir de en helt annan grej för då vet dem att de får återsöka alla pengar från migrationsverket, det kommer inte kosta kommunen någonting. Det är ofta de

här vi jiddrar om jag och min kollega ute i landet. Kommunerna behöver ta ansvar över individer som inte är svenska medborgare. Så de är ekonomin som sätter käppar i hjulen helt klart, sen också att man har en syn på att de här är inte våra svenska medborgare. Folk tänker

“varför ska vi hålla på och blanda oss i deras grejer lixom”. Jag skulle inte säga att det är rasism de kan jag inte säga men de blir att man tenderar att bolla bort de här individerna. Det är kontroversiellt men jag står för det. - Kim

Behjälpligheten beror därav inte enbart på socialarbetares kunskaper om prostitution bland kvinnor utan, även om kommunala satsningar och den ekonomiska frågan. Åkerman och Svedin (2012) menar vidare att det är av högsta vikt att stödet som erbjuds är

individanpassat, detta utifrån att alla kvinnor har olika behov utifrån deras egna upplevelser.

Wennerberg (2001) talar om kognitiv dissonans, vilket uppstår när en person hamnar utanför ramen av vad som är tryggt och bekant. Kvinnor som ska sluta sälja sex mot ersättning hamnar i denna kognitiva dissonans. Doris menar att kvinnan ger upp det hon gjort för att dämpa sin ångest, tjäna pengar eller blivit tvingad till. Det, menar Doris,

innefattas av att ge upp den utsatta situationen men det betyder inte att den nya situationen är trygg. Kvinnan ska nu lyckats få en annan inkomst och en säker tillvaro men detta medför i sig en obekant, otrygg miljö. Doris uppger att det kan vara en omställning ekonomiskt, men också psykiskt.

Dels är det en jättestor ekonomisk omställning att gå från att man kanske har dragit in väldigt mycket pengar till att okej nu måste jag sluta med det om jag ska kunna göra en förändring till att kunna syssla med något annat. Men också alla de här psykologiska faktorerna bakom till att erbjudas de stödet. Att de här praktiska stödet och det mer liksom emotionella och mentala stödet, det måste samverka på något sätt. Det måste finnas en förståelse till att båda delarna behövs. - Doris

Som ovan nämnt är det av vikt att det finns en samverkan mellan olika verksamheter och olika typer av stöd. Idun förklarar att det inte finns tillräckligt med verksamheter i Sverige som arbetar med prostitutionsfrågan. Idun förklarar vidare att det finns olika mottagningar för de som säljer sex mot ersättning, men att det således främst är i de större städerna som detta återfinns. Idun uppger sedermera att det är positivt att verksamheterna blir fler hela tiden och att det behövs fler verksamheter med fokus på prostitution i de mindre städerna.

Patricia uppger även det saknas verksamheter speciellt inriktade på prostitution. Patricia menar att det finns olika typer av våldsmottagning som arbetar med mäns våld mot kvinnor där prostitution ingår, men inget enskilt riktat enbart mot prostitution. Åkerman och Svedin (2012) betonar vikten av att det finns verksamheter som bedriver ett förebyggande arbete, detta i form av råd, stöd och behandling. Behandlingen avser samtalsterapi och en ytterligare förebyggande åtgärd som studien förespråkar gäller att specialiserade verksamheter för kvinnor som säljer sexuella tjänster utökas på fler platser i landet. Alternativt att

socialarbetare med kompetens inom ämnet föreläser för andra verksamma i landet för att sprida kunskapen vidare. Informanterna Patricia och Idun uppgav båda att arbetet mot prostitution behöver utökas.

Karolina, Bonnie och Patricia tar upp ytterligare en aspekt gällande behjälplighet för kvinnor som säljer sex mot ersättning, och dess behov av boende och en trygg miljö. Brückner (2008) uppger att det behöver finnas boenden för kvinnor som säljer sex mot ersättning för att kunna erbjuda en plats fritt från våld och övergrepp. Detta för att kunna erbjuda en trygg plats där det finns möjlighet för kvinnan att kunna bearbeta det som hon genomgått och blivit utsatt för. Jonsson m.fl. (2015b) menar att det är av vikt att kvinnor erbjuds både skydd samt någon form av terapi eller behandling. Patricia och Idun uppger att det finns en

avsaknad kring verksamheter specialiserade eller inriktade på prostitution i Sverige.

Informanterna uppgav att det finns verksamheter på de större orterna, men att dessa behöver bli fler och finnas tillgängliga i alla delar av landet. Bronfenbrenners (1979)

systemteori påvisar hur alla nivåer samspelar i samhället. Dock finns det inte verksamheter i alla delar av landet vilket gör att kvinnor som behöver stöd har olika förutsättningar utifrån var de bor eller befinner sig, enligt Idun och Patricia. Under studien ställdes frågan; “Vad kan socialarbetare göra bättre gällande behjälpligheten?” Detta svarar informant;

Det finns många saker som jag önskar och det är inte svar på den frågan egentligen men de är att det måste sluta finnas en efterfrågan. Har vi ingen efterfrågan så har vi inte de här

individerna. Och där ser jag att skolan och föräldrar har en jättestor del i att uppfostra sina barn. - Kim

Denna studie har fokuserat på de utsatta kvinnorna, men Karolina uppger att efterfrågan gällande köp av sexuella tjänster är den huvudsakliga faktorn till varför prostitution finns i en så pass hög utsträckning idag. Som ovan citat, har Kim detta i beaktning. Kim menar att efterfrågan kan minskas men att det krävs ett enormt arbete på olika nivåer med de individer som faktiskt är villiga att köpa sig ifrån ett samtycke. Bjønness (2012) skriver hur media har en del i att framställa kvinnor som säljer mot ersättning som “den andre”. Bjønness menar att detta speglar hur socialarbetare tenderar att bemöta kvinnorna, de blir objekt framför individer som är i behov av stöd. Vidare skapas en problematik som resulterar i en utsatthet då kvinnorna blir objektifierade av både de professionella aktörerna men även i högsta grad från sexköparna, menar Kim.

6 DISKUSSION

I detta diskussionsavsnitt kommer resultatet från verksamma socialarbetare inom

prostitution och deras syn på socialarbetares kunskaper om prostitution bland kvinnor att diskuteras. Socialarbetares upplevelser kommer att diskuteras i kombination med studiens föreliggande teorier. Vidare kommer valda metoder samt studiens etiska aspekter att diskuteras.