Socialarbetares syn på prostitution bland kvinnor

Under genomförda intervjuer har två informanter definierat begreppet prostitution som när en kvinna blir såld eller säljer sexuella tjänster, samt att det finns en köpare. Fyra av

informanterna har definierat prostitution som betalda övergrepp. Tre informanter av dessa fyra har även utvecklat begreppet och förklarat att det handlar om sexuella tjänster mot ersättning där kvinnan befinner sig i en utsatt situation. Informanterna som vi har valt att kalla för Kim, Idun och Bonnie står enade om att det förekommer en utbredd stigmatisering gällande kvinnor som säljer sex mot ersättning. Informanter förklarar att de ser en

genomgående attityd gällande att människor i samhället delar in kvinnor som har sex mot

ersättning enbart inom kategorin “prostituerad”. Goffman (2014) menar att människor av dess natur tenderar att dela in människor i kategorier utifrån tillhörighet och egenskaper.

Gunnarsson (2011) menar att denna kategori skapar en omänsklighet vid tilldelandet.

Hulusjö (2013) menar att när utomstående delar in en kvinna inom kategorin “prostituerad”

tillskrivs denna kvinna ett underordnat maktförhållande. Hulusjö förklarar att prostitution som kategorisering innebär tillskrivelser kopplat till sexualitet och objektifiering. Dessa tillskrivelser får vidare kvinnan att utnyttjas främst inom prostitution, men även sedd som en

“prostituerad” som är tillägnad mannen.

Man är utsatt i prostitution, det är inte någonting som man är, man ÄR inte prostituerad tillexempel utan man är utsatt i prostitution. Det är en typ av våld och kanske den yttersta konsekvensen av mäns våld. Och den skeva maktobalansen vi har mellan könen, att kvinnors kroppar säljs för nästan uteslutande då, mäns njutning. - Bonnie

...jag möts av att människor som säger; “men de har ju valt de här själva” och “de är ju horor”

vilket jag aldrig tar i min mun för de är så himla negativt laddat. Jag säger kvinnor som utnyttjas i prostitution för det är de som de handlar om. - Kim

Informanter i ovanstående material uppger att det skapas en form av dubbel utsatthet i och med att kvinnan som säljer sexuella tjänster tillskrivs stigmatisering, samt att hon behandlas utifrån den. Informant Idun förklarar att det gör att kvinnan inom prostitution inte

behandlas i förhållande till den utsatthet som hon befinner sig i. Informant Kim uppger att hon upplever att det förekommer värderingar om att dessa kvinnor får “skylla sig själva” då de har “valt detta själva”. Wenneberg (2001) förklarar att människor av dess natur delar in kvinnor som säljer sex mot ersättning i kategorier som vidare är sammankopplade med stigmatiseringar. Detta gör människor för att inte riskera att hamna i en kognitiv dissonans.

Wenneberg förklarar vidare att stigman tenderar att externaliseras när människor

interagerar och kommunicerar i relation till varandra. När dessa uppfattningar sedan förts vidare i en hög utsträckning blir dessa värderingar till vanor. Med detta menar Wenneberg att när människor i tillräckligt hög utsträckning talar om kvinnor som säljer sex, kopplat till stigmatiseringar, implementeras dessa uppfattningar hos flera individer. Wenneberg menar att det genom interaktion skapas motiv för handlingar, vilka tillslut skapar roller för

samspelet. När en person genom interaktion tillskriver sig denna typ av roll, som besittande stigman om kvinnor som säljer sex, kommer detta accepteras av den andre i interaktionen om den andra inte tillskriver sig rollen som motsättare av dessa värderingar.

Informant Idun förklarar att vissa människor i dagsläget anser att kvinnor som säljer sex mot ersättning gör det för att dem tycker om sex, samt att det är självvalt. Monto (2004) för resonemang om att prostitution för vissa individer upplevs vara likställt med andra yrken.

Detta menar Monto blir problematiskt då prostitution handlar om betalda övergrepp, vilket informanter beskriver det. Dessa sociala konstruktioner uppkommer ur interaktioner där dessa värderingar accepteras som en vana och blir till verktyg för typifieringar, menar Wennberg (2001). När individer tillskriver sig dessa accepterande attityder kopplat till stigman gällande kvinnor som har sex mot ersättning så implementeras dessa roller. När

rollerna tillskrivs blir de sedan problematiska att ändra på med anledning av att dessa verkar som ett verktyg för en god kommunikation. När dessa värderingar inte längre ifrågasätts skapas tillslut sociala institutioner som gör dessa värderingar legitima. Wennberg menar att dessa sociala konstruktioner blir till objekt när de implementerats hos individer som

accepterar dessa typer av värderingar. Så länge dem inte får motstånd av andra värderingar med en förhöjd legitimitet hamnar dem tillslut utanför det påverkbara enligt Wenneberg.

Benoit m.fl. (2018) menar att de pågående övergreppen som män utsätter kvinnor för är ett bevis på att maktstrukturerna som råder befinner sig utanför det påverkbara. Benoit m.fl.

menar att det är så pass implementerat i samhället idag att individer inte uppmärksammar att de tillsätter sig dessa värderingar. Det är även detta som gör att det skapas legitimitet, som Wennberg definierar, för män att utnyttja kvinnor samt att i många situationer även se kvinnor som objekt. Det är även detta som gör att många professionella även besitter tankar och åsikter om att det är kvinnornas egen orsak till att de befinner sig i prostitution, som Kim presenterar;

Myndighetspersoner som jag känner så som poliser, från migrationsverket och så kan säga

“varför håller du på med de här det är ju bara smutsigt”. Det finns en attityd i Sverige och att det är någonting smutsigt och att de kvinnorna gör det frivilligt, då blir jag såhär “men vänta lite här om ni skulle följa med på ett arbetspass och gå ut klockan 02.00 på natten och de här flickorna är uppklädda till tänderna och är helt slut och de öppnar jätteglatt för att de tänker att de är en kund, och sen när de ser mig så blir de jätte lättade.” Och så är de helt slut, sitter som en säckpotatis, då tänker jag så att tror ni att det här är frivilligt, tror ni att de vill ha sex med 15 snubbar per dygn.” - Kim

Det som presenteras i ovanstående citat går i linje med Wennbergs yttrande om att

värderingar tillslut hamnar i det opåverkbara hos människor, vilket tillslut sker omedvetet.

Kims ifrågasättande bidrar till att individer som professionella blir ifrågasatta dess

värderingar, vilka setts som legitima för dem själva. Informant Bonnie förklarar även att det krävs en attitydförändring gällande den ojämlikhet som råder idag där män använder sin makt för att utnyttja en kvinna. Hulusjö (2013) menar att denna stigmatisering gör att kvinnan som säljer sex många gånger upplever sig själv som skamfylld och som skamsen.

Detta beskriver även informant Patricia samt Kim att de har erfarit i kontakt med kvinnor som varit utsatta för prostitution. De förklarar att kvinnorna inte vågar berätta med anledning av denna skam. Hulusjö menar även att prostitution utgår från den sociala ojämlikheten som råder i samhället. Det är till följd av både den sociala ojämlikheten samt negativa uppfattningar om kvinnor utsatta inom prostitution som gör att kvinnorna stämplas som prostituerade. Karolina förklarar att kvinnor ibland ser på sig själva som ämnade att väcka lust hos män, där de ser sig själva som ett objekt. Genom socialkonstruktivismen samt utvecklingsekologiska teorin begripliggörs sociala relationer och dess inverkan på den egna individen. Karolinas beskrivning förklarar hur kvinnor som säljer sexuella tjänster kan internalisera bilden av kvinnan som ett sexuellt objekt, och vidare göra det yttre perspektivet till sitt eget, genom självobjektifiering.