Det vi har fått fram i vår studie stämmer överens till den utbildning vi går samt hur männens utsatthet faktiskt inte är lika synligt som för kvinnor. De ord som ofta upprepas är: lyssna, lyhörd, respekt, våga ta steget och det är ord som en socialpedagog ska ha i åtanke när man jobbar med ett socialt arbete om vård och stöd. Inom det sociala arbetet kan denna studien få konsekvenser genom att få fler att inse att män behöver stöd som insats och att denna frågan måste lyftas mer på arbetsplatser. Vad vi har förstått utifrån vissa av våra intervjuer så riskerar våldsutsatta män att hamna i depression och få ångest över omgivningens tankar och åsikter och det är viktigt att uppmärksamma och bemöta som socialpedagog i behandling. Det är ytterst viktigt av pedagogen att ställa frågor om utsattheten och vad för stöd och hjälp det finns att erbjuda männen. Som vi även nämnt så anmäler männen inte sin utsatthet och därav söker dom inte heller någon hjälp då männen känner skuld, skam och förnekar det våld som dom upplevt. Vi har även nämnt
normer om det manliga beteende som kan bli ett hinder för de män som egentligen
vill söka hjälp och få stöd då de anser att det är fel att bli utsatt för våld som man. I dagens samhälle finns det ett system som hjälper kvinnor och står på deras sida när
de blir utsatta för våld i nära relationer medan det inte finns samma möjligheter eller
samma stöd för en man som blir utsatt. Man kan se förändringar som har skett genom
att samhället börjat förändra sin syn och blivit mer uppmärksammade på de våldsutsatta männen i samhället. Normerna som männen har emot sig kan man se har
förändrats med tiden och det är en skillnad jämfört med idag och för 40 år sedan men
det krävs mer forskning kring männens utsatthet för att kunna ta bort en större del av
de normer som än idag kvarstår. För att kunna ändra dessa normer menar vi att de
professionella kan få mer kunskap samt bli mer öppna för båda könen när det kommer
till våld i nära relationer. Att samhället blir mer öppet för att då kunna upptäcka ännu
mer att problematiken finns hos båda könen. En verksamhet är HBTQ certifierade och vill jobba med alla olika personer oavsett
kön och identitet och att alla verksamheter bör lyckas bättre med detta och att det kan
bli bättre i framtiden. Vi tror att vår studie kan få andra verksamheter till att tänka om
på nytt och få viljan till att bli HBTQ certifierade och finna möjligheten till att visa
sig mer så att samhället vet om att det är okej att få hjälp oavsett vem man är och vad
man har råkat ut för. Ämnet måste pratas mer om i personalrummet och att varje
individ ska känna sig välkommen och sedd. En stor roll inom socialpedagogiken och socialpedagogens yrkesroll är att förstå och få människor att kunna ingå i olika den
samhälleliga gemenskapen. Arbetet innebär att se människan i ett större sammanhang
och inte enbart ifrån en utgångspunkt. Genom att då kunna bredda sitt synsätt inom de
verksamheter som finns för de utsatta männen i alla möjliga aspekter som finns ger
det en större inkludering för dessa individer i samhället. Att kunna lyfta olika
relationer där det förekommer våld oavsett kön bidrar till en större inkludering för de
berörda individerna i samhället. Ämnet är idag en tabubelagd känsla och många väljer
att inte anmäla det våld de blir utsatta för då det finns en skam och en norm kring hur
män ska hantera en situation där det förekommer våld. Det som visas i vår studie är att de är okunskap kring rättsväsendet när de gäller unga
män och vi tycker att sådant ska pratas om och redovisas mer i skolan, samhället
behöver mer kunskap kring våld i nära relationer där män är utsatta och tala om vad
man ska göra om man utsätts för våld. Att ha föreläsning i de olika klasserna om hur
det fungerar och hur det ser ut om man blir häktad samt hur en rättegång fungerar kan
ungdomar har funderingar över. Att verksamheter som arbetar med våld i nära
relation börja med att komma ut mer eller oftare i skolan och prata om vad som sker
under våldet och efter våldet och att man anmält sin partner och att faktiskt nämna att
män också kan bli utsatta och att det då är viktigt att våga ta steget till att be om hjälp
för att det finns hjälp och få mer eller mindre. Vad vi även tror att vår studie kan ha
för betydelse är att fler får upp ögonen för ämnet och att eventuellt journalister ska
kunna skriva om det i tidningen om att det är vanligare än vad man tror och att man
aldrig är ensam och ha tips på verksamheter som finns för stöd och hjälp till utsatta.
Vi tänker att ämnet inte ska hållas “hemligt”, att inte vara ensam kan vara en stor
hjälp till att inse att man själv är utsatt och att man våga börja prata om det med i alla
skämmas över. Det är ett brott oavsett om det är mot en man eller kvinna. Vi tror
också att män inte blir tagna på allvar i dagens samhälle men att nu när vi lyft ämnet
att det ska förändra bilden av det manliga idealet. Vi lever fortfarande i en viss
utsträckning i det gamla tänkandet, att män ska vara stora, starka, försörjande och
kunna ta motgångar, inte vara så känslosamma. Vi hoppas på att studien kan
synliggöra våldet som finns mot män och att det måste bedrivas ett större och mer engagerat arbete kring våldet och mäns utsatthet.
9:3 Förslag till vidare forskning
Till vidare forskning kan en möjlig utgångspunkt vara att se till hur behandlingarnapåverkar männen senare i livet. Att se till vilket resultat behandlingarna ger samt hur
detta har påverkat männen senare. Genom att forska kring vilka effekter de olika stöd
och hjälp verksamheterna som finns kan erbjuda männen. Att kunna genomföra en
forskning kring de efterarbetet som finns hos männen när kontakten mellan den utsatta mannen och den professionella har brutits. Genom att kunna se vilka positiva
respektive negativa resultat som behandlingarna ger kan man senare utveckla dessa. Genom att genomföra forskning kring vilket resultat som det blir av en behandling
kan de verksamheter som arbetar med de utsatta männen utveckla och arbeta vidare
med sitt arbete för att kunna ge den bästa behandlingen. Genom en intervju fick vi tillgång till statistik över anmälningar år 2018 och år 2019
där man ser att antalet anmälningar minskat år 2019 och detta tror vi kan innebära
skam och ännu mer mörkertal, skamkänslor gör att man drar tillbaka sin anmälan på
sin partner och därav mindre anmälningar. Men varför det är så vet man inte och det
hade varit intressant att forska mer om. En annan möjlig utgångspunkt till vidare forskning kan även vara att lägga sitt fokus
vid skolorna och deras information som ges ut till ungdomarna idag. Det är en viktig
del att ungdomarna får ta del av den informationen som finns kring våld i nära
relationer eftersom de kan då senare i livet få en större förståelse samt kunna själva
anmäla vid behov. Att nämna våld i nära relationer som en del i skolundervisningen
kan vara ett sätt för att göra ungdomarna medvetna om problematiken som finns. Till
vidare forskning kring detta kan det vara en bra utgångspunkt att se hur undervisning
kring detta ser ut samt hur skolpersonalen ser på detta. Genom att lägga in detta i
undervisningen i skolan idag gör det att man samtidigt synliggör våld i nära relationer
oavsett kön. Att lägga in det som en översiktlig kunskap för ungdomarna gör även att normerna som finns i dagens samhälle ändras.
10 Referenser
Litteratur
Bryman, Alan. (2011 & 2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi
Boethius, Susanne. (2015). Män, våld och moralarbete. Rapporter från män
som sökt behandling för våld i nära relationer. Lund: Lunds universitet
Cederlund, Christer, Berglund, Stig-Arne (2017). Socialpedagogik.
Pedagogiskt socialt arbete. Uppl 2. Stockholm: Liber
Ebaugh Fuchs. H R. (1988). Becoming an EX. The Process of Role Exit.
Chicago: The University of Chicago Press.
Ekström, Veronica. (2016) Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till
kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Linköping: Liu-tryck
Eriksson, Lars Torsten & Hultman, Jens. (2018). Kritiskt tänkande.Stockholm: Liber
Helmersson, Sara. (2017). Mellan systerskap och behandling. Omförhandlingar inom ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor. Lunds universitet: Media-Tryck.
Kullberg, Christian, Skillmark, Mikael, Nord, Carina, Pers, Anna, Fäldt, Johannes (2015). Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser: Socialarbetares
arbete med män som våldsoffer. Högskolan Dalarna: Författarna
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2017). Den kvalitativa
forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans. (2017). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Författar och Natur & Kultur
StorØ, Jan (2013). Practical social pedagogy. Theories, values and tools for
working with children and young people. USA: The Policy Press
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Elektronisk information
Björktomta, Siv-Britt. (2007). Personalens möte med utsatta flickor. Arbetet
med hedersrelaterat våld. Hämtad 2020-03-11. Stockholm: Ersta Sköndal
högskola. Tillgänglig:
=IwAR3hXCR-5s6EVzPolN2nGXv7p5xvUpLT4ndxVbHUJSRSl0rx0cpeWY Z7jlE
Brottsförebyggande rådet. (2020). Våld i nära relationer. Hämtad: 2020-03-26
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer. html
Drijber, Babette, C. Reijnders och Udo Ceelen. "Manliga offer för våld i hemmet." Journal of Family Violence 28.2 (2013): 173-78. Webb. Hämtad
2020-02-20. Tillgänglig:
https://link-springer-com.proxy.lnu.se/article/10.1007/s10896-012-9482-9
Frenzel, Anna och Brottsförebyggande Rådet. Brott I Nära Relationer: En Nationell Kartläggning . Stockholm: Brottsförebyggande Rådet (BRÅ); Fritze [distributör], 2014. Tryck. BRÅ-rapport, 2014: 8. Hämtad 2020-02-20.
Stockholm: Lenanders Grafiska AB. Tillgänglig:
https://www.bra.se/download/18.9eaaede145606cc8651ff/1399015861526/201 4_8_Brott_i_nara_relationer.pdf
Mattsson, Tina. (2016). Motstånd och neutralisering. Kön, makt och
professionalitet i arbetet med våld i nära relationer. Hämtad 2020-02-20.
Lunds Universitet. Tillgänglig:
https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15748/14231
Murray A, Struas (2005). Women's violence toward men is a serious social problem. In D R . Loseke, R. J. Gelles & M. M Cavanaugh (Eds.), Current controversies on family violence, 2nd Edltlon. Hämtad 2020-02-21. Newbury
Park: Sage Publications. Tillgänglig:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.730.5676&rep=rep1 &type=pdf
Nationellt centrum för kvinnofrid (Nck). (2019). Våldets uttryck och
mekanismer. Hämtad 2020-02-27. Uppsalas Universitet. Tillgänglig:
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-u ttryck-och-mekanismer/
Nybergh, Lotta. (2013). Genväg till forskning. När män utsätts för våld i en nära relation - hur ser det ut då? En genomgång av internationell forskning.
Hämtad 2020-01-30. Göteborg: Västra götalandsregionen. Tillgänglig:
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspac e/SpacesStore/152f9296-2c48-4df9-be5d-e2f1282ef21e/GTF5.pdf?a=false&gu est=true#__utma=1.53293333.1576838647.1576838647.1576838647.1&__ut mb=1.2.10.1576838647&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1576838647.1.1.ut mcsr=l.facebook.com%7Cutmccn=(referral)%7Cutmcmd=referral%7Cutmcct =/&__utmv=-&__utmk=25384509
Socialstyrelsen (2014). Manual för FREDA - Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Hämtad 2020-02-29. Tillgänglig:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalo g/ovrigt/2014-6-15.pdf
Socialstyrelsen (2012). Om standardiserade bedömningsmetoder. Hämtad
2020-02-29. Tillgänglig:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalo g/ovrigt/2012-12-9.pdf
Socialdepartementet (2001). Socialtjänstlagen (2001:453). Hämtad
2020-02-29. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssam ling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Trondman, Mats, och Sverige. Ungdomsstyrelsen. (2008).Att förstå utsatthet : En studie om utsatthetens villkor, erfaren utsatthet och fritid i ungas liv
(Ungdomsstyrelsens skrifter, 2008:6). Stockholm: Fritze : Ungdomsstyrelsen.
Hämtad 2020-03-26. Tillgänglig: https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/utsatta-ungdoma r.pdf Lagstiftning SFS 1962:700 Brottsbalken. SFS 2001:453 Socialtjänstlagen.