Examensarbete
Män i utsatthet
Våld i nära relationer
Författare: Moa Axelsson &
Zandra Bunnstad
Handledare: Marita Pekkanen Examinator: Mikael Dahlberg Termin: VT20
Ämne: Självständigt arbete i pedagogik
Nivå: Grund Kurskod: 2MB53E
Abstrakt
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik
Socialpedagogik med inriktning mot ungdoms och missbruksvård C-uppsatsarbete 15 hp
Titel Våld i nära relationer - Män i utsatthet
Engelsk titel Violence in close relationships - Men in vulnerability Författare Moa Axelsson och Zandra Bunnstad
Handledare Marita Pekkanen Datum 7 April 2020 Sidor 49 sidor
Nyckelord Domestic violence, men´s vulnerability, relationships, support The purpose of the study was to be able to illustrate men´s vulnerability to violence in close relationships, to see what support there is and the significance the professionals have for the vulnerable men. The methodological starting points that are central to the study are hermeneutic qualitative approaches, where semi-structured interviews have been conducted. In total, six people have been interviewed who have worked in some form with vulnerable men. The study is based on social constructionism and exit theory. The results of the study indicate that violence against men in close relationships is prevalent but that there is unrecorded. The result also shows the important role of the professionals in the treatment work and that the presence and commitment of the professionals is of great importance for an individual´s change process. It can be seen that there is a difference in which violence is most prevalent depending on what activities the professionals work on and that there is a difference in legislation depending which gender is exposed to violence in today's society. The Conclusion of the study indicates that it is an important subject to work against and lift and that the professional role of the professionals is important for the vulnerable men.
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till de verksamheter och personer som har ställt upp i intervjuer med oss till vår c-uppsats. Vi vill också tacka vår handledare Marita Pekkanen för hennes engagemang och stöd under vår uppsats.
Innehållsförteckning
1 Inledning__________________________________________________________5 1:1 Våldsdefinitioner__________________________________________________ 6 1:1:1 Psykiskt våld____________________________________________________ 6 1:1:2 Fysiskt våld_____________________________________________________ 7 1:1:3 Sexuellt våld____________________________________________________7 1:1:4 Ekonomiskt våld_________________________________________________ 7 2 Bakgrund_________________________________________________________7 2:1 Samhällets ansvar_________________________________________________ 7 2:2 Belysa männens perspektiv på utsatthet ________________________________ 8 2:3 Socialpedagogiskt perspektiv ________________________________________ 9 2:4 FREDA__________________________________________________________9 2:5 Styrdokument____________________________________________________ 10 2:5:1 Brottsbalken___________________________________________________ 10 2:5:2 Socialtjänstlagen_______________________________________________ 10 3 Tidigare forskning________________________________________________ 11 3:1 Jämförelse mellan män & kvinnor ___________________________________ 11 3:2 Våldet__________________________________________________________12 3:3 Olikkönade relationer_____________________________________________ 13 4 Teoretiska perspektiv______________________________________________ 13 4:1 Socialkonstruktionistiskt perspektiv __________________________________ 14 4:2 Exit-processen___________________________________________________ 14 5 Syfte & frågeställningar____________________________________________ 15 6 Metod___________________________________________________________15 6:1 Metodologiska utgångspunkter______________________________________ 15 6:2 Kvalitativ ansats_________________________________________________ 16 6:3 Planering & genomförande_________________________________________ 16 6:3:1 Urval_________________________________________________________ 16 6:3:2 Förberedelser__________________________________________________17 6:3:3 Genomförande_________________________________________________ 18 6:3:4 Analysmetod___________________________________________________ 19 6:3:5 Forskningsetiska överväganden ___________________________________ 19 7 Resultat__________________________________________________________ 21 7:1 Männens utsatthet_________________________________________________21 7:2 Att inleda en kontakt_______________________________________________24 7:3 Hjälp & stöd_____________________________________________________26 7:4 Resultatsammanfattning___________________________________________ 28 7:5 Teoretiskt analys_________________________________________________ 30 7:5:1 Männens utsatthet_______________________________________________ 30 7:5:2 Att inleda en kontakt_____________________________________________ 30
7:5:3 Hjälp & stöd_________________________________________________ 31 8 Avslutande diskussion____________________________________________32 8:1 Metoddiskussion________________________________________________32 8:2 Resultatdiskussion______________________________________________33 8:2:1 Männens utsatthet_____________________________________________33 8:2:2 Att inleda en kontakt __________________________________________ 34 8:2:3 Hjälp & stöd_________________________________________________ 36 9 Slutsatser och implikationer________________________________________ 38 9:1 Slutsatser_______________________________________________________38 9:2 Specialpedagogiska implikationer ___________________________________ 39 9:3 Förslag till vidare forskning _______________________________________ 41 10 Referenser______________________________________________________42 11 Bilagor_________________________________________________________45 11:1 Intervjuguide___________________________________________________45 11:2 Missiv________________________________________________________46 11:3 Statistik om anmälningar_________________________________________48
1 Inledning
Syftet med vår uppsats är att undersöka männens perspektiv när det gäller våld i nära relationer, där en man lever i en utsatthet för våld i en partnerrelation samt där han blir utsatt genom psykisk, fysiskt våld eller en annan form av våld. Våld som sker mot män idag pratar man inte lika mycket om i jämförelse med kvinnors utsatthet och de män som utsätts för våld väljer ofta att inte söka vård samt att de har ett lågt förtroende för rättsväsendet samt polisen. Att leva i en våldsutsatthet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan på ett negativt sätt (Nybergh, 2013). Helmersson (2017) nämner att ett behandlingsarbete med en kvinna har behandlaren inte fokus vid att behandla många gånger under det handlar om att stärka kvinnorna för att kunna stå upp för sig själva gentemot partnern. I ett behandlingsarbete med kvinnor finns det ett större fokus då vid att stärka kvinna och det är för att kvinnan ska kunna stå upp emot mannen. Helmersson (2017) menar att det är viktigt i ett arbete med kvinnor att stärka dem att stå upp för sig själva och därför hamnar fokuset mer åt det hållet när det kommer till behandlingsarbete med en kvinna.
I Brås rapport (2014) genomfördes telefonintervjuer med hjälp av frågeformulär i Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Våld i nära relationer har alltid förekommit och enligt Brås rapport (2014) handlar det om var sjätte man som någon gång under sitt liv blivit utsatt för våld i en nära relation. I Brås rapport (2014) framkommer det också att andelen män som väljer att anmäla är mindre än andelen kvinnor som anmäler. Ett skäl som nämns handlar om att man vill reda ut det på egen hand. Samtidigt kan det handla om att en individ inte vill eller orkar genomgå en rättsprocess samt att det kan finnas skäl att man inte vågar ta upp det till en rättsprocess. Om man skulle jämföra detta med kvinnorna kan man se att i Brås rapport (2014) kom man fram till att majoriteten av kvinnorna anmäler och i deras fall handlar det om att de vill visa för våldsutövaren att det inte är ett accepterat beteende.
Det finns människor som är dubbelt utsatta men främst är det unga som är utsatta av bland annat ekonomiska villkor, familje villkor, samhällsvillkor samt hälsovillkor.
Enligt Trondmans (2008) studie för ungdomsstyrelsen av unga som är dubbelt utsatta ungefär 2 procent av de som blev studerade i åldern mellan 16-25 år. De som är dubbelt utsatta är få när man tittar på procentandelar. Trondman menar att det innebär att antalet unga som är dubbelt utsatta i studiens urval är få och varierar från 20 till 40 personer. I en tabell som visas i studien tyder på att det är 15 procent av unga som lever med utsatthet i de ekonomiska villkoren har även utsatthet i villkoren bland familjen.
Våld i nära relation är ett problem som inte är lika synligt i samhället och där menar Meeuwisse och Swärd (2017) att det krävs en viss synlighet i samhället för att företeelser ska räknas som sociala problem. Alltså behövs det någon som visar på att det finns ett problem och på olika sätt uppmärksamma detta. Problem som syns och hörs på offentliga platser väcker ett större samtalsämne samt mer uppmärksamhet än andra. Det så kallade gatuvåldet väcker främst större uppmärksamhet än det mer omfattande våldet som äger rum i hemmen och där av till våldet i nära relation.
Meeuwisse och Swärd (2017) fokuserar bland annat på skamkänsla, då de anser att skam och kopplingen till de sociala banden mellan människor är central för både förståelsen och lösningen av sociala problem. Skam är något som vi tänker är en stor del inom detta ämnet och varför männen inte anmäler de våldsutövande som de utsätts för och därför tycker vi det är intressant att se vad ett interaktionistiskt perspektiv på skam. Skam påverkar en individs självkänsla och den sociala interaktionen. Dock så trängs ofta denna känslan bort eller döljs i dagens samhälle.
Som individ förväntas det att att man ska utveckla saklighet och oberoende i relationer, snarare än emotionalitet och beroende, dock så döljer individualismen det nät av relationer som finns kring varje enskild individ. Föreställningen om den självständiga individen både återspeglar och medverkar till att skam och stolthet undertrycks och döljs (Meeuwisse & Swärd, 2017).
Våld i nära relation kan ge mer skada än vad det ger den utsatta genom familj och omgivning. Om den utsatta individen har barn så kommer även barnet att beröras och kommer att behöva stöd i behov. Enligt Socialtjänstlagen, är det viktigt att se till att barn växer upp under trygga och goda relationer till sina föräldrar och få en social utveckling samt att förebygga arbete för att förhindra att barn far illa (SFS 2001:453).
Om barnet ser sin pappa bli nedtryckt av den andra föräldern kan det komma att påverka uppväxten och synen i samhället.
Männens utsatthet för våld i nära relationer blir ett ämne som väcker intresset inom det socialpedagogiska perspektivet. Våld i nära relation är ett viktigt ämne att som socialpedagog ha kunskap om för att kunna ge de utsatta rätt stöd och hjälp. Det är ett relevant ämne då våld i nära relationer förekommer i samhället och det är ett viktigt ämne att lyfta och då ha kunskapen kring hur man som professionell ska arbeta med detta. Ur de socialpedagogiska perspektivet blir det viktigt så att fler individer vet hur ett behandlingsarbete kan se ut med en utsatt individ samt att de professionella vet hur de kan hantera en situation med en utsatt individ. Många väljer att se på våldet som en småsak som inte ska anmälas samt att man då kan reda ut konflikten på egen hand (Brå, 2014). Att i ett sådant läge som socialpedagog kunna påminna individen vad som kan se ut som en liten sak samt när det går över till ett allvarligt tillstånd. Hur individerna ser på en liten sak kan komma att påverka samt förändras beroende på individ (Brå, 2014).
Ekström (2016) skriver om vilka tolkningar den professionella har blir en central och viktig aspekt för hur en våldsutsatt kvinna ska kunna få hjälp och de stöd som ho behöver. Den professionellas syn och tankar är en viktig del för hur samhället ska hjälpa och stötta en våldsutsatt. Inom de socialpedagogiska arbetet blir det en bra erfarenhet att ha med sig, att det kan handla om allt ifrån ett grövre till ett mindre våldsbrott. Att då som socialpedagog ha kunskap kring vilken variation det kan vara på våldet är bra och därav kunna agera olika beroende på situation och våld.
Samverkan är en viktig del för de professionella som arbetar med individer i utsatthet att då kunna ha ett gott samarbete med både socialtjänst, polis samt sjukvård för att snabbt kunna hjälpa en individ till den vård som behövs (Ekström, 2016). Kullberg, Skillmark m.fl. (2015) skriver om vikten hos den professionella att kunna skapa en trygg och stabil relation och en avslappnad känsla. Man kan använda sig utav en manual för att kunna få en större flexibilitet som professionell.
1:1 Våldsdefinitioner
1:1:1 Psykiskt våld: Det är våld i olika former av isolering, verbala kränkningar, känslomässig utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen. Hot kan även riktas mot barn, husdjur eller nära vänner. Stalkning och andra trakasserier är också psykiskt våld (Nck, 2019).
1:1:2 Fysiskt våld: Det är våld som uttrycks av allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användandet av olika vapen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av omgivningen. Våldet kan även ge skador som inte går att dölja till exempel frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår (Nck, 2019).
1:1:3 Sexuellt våld: Sexuellt våld kan beskrivas genom kränkningar samt övergrepp med sexuella tecken. Det handlar om allt ifrån förnedring till våldtäkt samt att tvinga en annan person att utföra olika sexuella handlingar (Nck, 2019).
1:1:4 Ekonomiskt våld: Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Förövaren tar kontroll över ekonomin och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och göra det svårare att lämna relationen. Efter en separation kan skulder eller en dålig position på arbetsmarknaden som ett resultat av våldet påverka offret under lång tid (Nck, 2019).
2 Bakgrund
2:1 Samhällets ansvar
Meeuwisse och Swärd (2017) menar att det är samhällets ansvar att göra något åt de företeelser som definieras som sociala problem. Samhällsansvaret anknyts i regel med det offentliga systemet, men även åtaganden och insatser som görs av familjer, frivilliga och privata organisationer eller överstatliga instanser. Diskussionen om sociala problem har alltid varit ett viktigt ämne i samhället, om det är individens problem eller om det är samhällets problem. Enligt Meeuwisse och Swärd (2017) har konflikterna kring detta ämne varit vad som orsakat sociala problem och hur dessa ska lösas lättast och enklast.
I en relationer där mannen är 18 år eller äldre har följande statistik över anmälningar framkommit: År 2018 var det 2314 stycken anmälningar och 2019 var det 1551 stycken anmälningar. Målsägande är en vuxen man och den misstänkta gärningen har begåtts inom en pågående eller avslutad relation. Statistiken ger inte ut genus på den som misstänks för brottet, varför de för brotten misstänkta kan vara både män och kvinnor med anledning av att det förekommer samkönade parrelationer i anmälningarna. Sökningarna gjordes på misshandel, grov misshandel och synnerlig misshandel, bilaga 3. Brå (2020) tar upp en undersökning som gjordes år 2018 där det var 7160 personer som misstänktes för misshandel mot en kvinna som var 18 år eller äldre. Detta var fall där kvinnan tidigare eller har en nära relation till, 96 procent av de misstänkta var män. I samma undersökning kunde man se att fallen där en person
misstänktes för misshandel mot en man var 1530 personer där det var 85 procent kvinnor som var misstänkta för våldet.
De professionellas roll i ett behandlingsarbete kan man se i Björktomtas (2007) rapport att socialarbetarens tid och erfarenhet inom området har en stor betydelse för den utsatta individen. Det finns några socialarbetare som är yngre och har mindre erfarenhet av det sociala arbetet. Därför kan det vara bra att ha blandade åldrar på en verksamhet för att kunna ge en bättre behandling. Björktomta (2007) nämner vikten av vilket arbetsmaterial som socialarbetare har till hands inför sina behandlingssamtal. Kunskapen blir en viktig del som exempelvis checklistor utav olika slag för kunna få en bra grund för bedömningar och handläggningar.
Björktomta (2007) väljer att nämna sex olika faktorer som kan vara påverkande inom de sociala arbetena. Fem av dessa faktorerna handlar om följande: profession, placering längs med pilens sträckning, uppdrag och mandat, lagar och regelverk, definition av begreppet, personalens förhållningssätt/inställning till målgruppen.
Dessa fem faktorerna kan få en stor betydelse av de sociala arbetet med våldsutsatta män.
2:2 Belysa männens perspektiv på utsatthet
Enligt Brås rapport (2014) var det 15 procent av männen som någon gång upplevt psykiskt våld. Enligt samma rapport uppgav 8 procent av männen att de någon gång blivit utsatta för fysiskt våld. Det kan vara samma man som upplevt psykiskt våld någon gång men man ser att det psykiska våldet är vanligare än det fysiska våldet bland de utfrågade männen. Att utsättas för systematiska förödmjukelser samt misshandel är det vanligaste vid våld i nära relationer. Om man ser till åldersmässig utsatthet bland män är utsattheten som högst mellan 35-44 år (Brå, 2014). Att kunna belysa männens perspektiv kring hur de upplever våldet är en viktig aspekt. Nybergh (2013) nämner resultatet av en studie som har gjorts kring de psykologiska konsekvenserna som kan uppstå av fysiskt våld mot män. Där kan man se att av de utsatta männen blev 75 procent blev arga, 30 procent hämndlystna, 15 procent kände skam samt rädsla, 23 procent kände att de behövde skydda sig själva samt 10 procent kände sig oälskade av sin partner. Samtidigt som man kan se på dessa procent kan man se att det finns studier som visar på att de män som har känt en rädsla sällan väljer att rapportera detta utan istället förminska våldet.
Drijber, Reijnders & Ceelen (2013) nämner att i allmänt slå, sparka, bita, strypgrepp eller knivstick är några av de vanligaste formerna av fysiskt våld som männen upplever. Männen upplevde att de psykiska våldet handlar om mobbning, ignorering, ekonomisk skada eller hot. Ett vanligt maktmedel som används vid en våldsutsatthet kan vara att ta upp barnen för att mannen ska känna en rädsla av att förlora kontakten med sina barn.
Kullbergs studie (2015) bygger på tre olika delstudier där första delen bygger på Stödcentrum för unga brottsoffer i Sverige om det ger olika många insatser till de utsatta. Den andra bygger på hur svenska socialarbetare arbetar stödjande mot de utsatta brottsoffren och den sista bygger på att fördjupa förståelse för följande
områden:den manliga positionen i könsordning, kontextuella faktorer samt relationen mellan offer och gärningsperson. De använde sig utav fokusgruppsintervjuer.
Anledningarna till varför en man blir utsatt för våld i en nära relation kan variera och detta är någonting som Kullberg (2015) nämner i en studie om hur verksamma männen har varit samt om de har en aktiv roll i de våld de utsätts för. I studien beskrivs männen som “motvilliga” offer för våldet genom att de försöker hantera sin situation på egen hand utan att blanda in myndigheter eller professionella. Det finns olika sätt att se på samt undersöka hur våld uppstår.
2:3 Socialpedagogiskt perspektiv
Att öppna nya verksamheter för alla som berörs i en våldsrelation kan innebära fördelar menar Mattsson (2016). Det gör det möjligt att arbeta med alla individer i en våldsrelation och syftet är att man når målgrupper som inte skulle söka sig till könsseparerade verksamheter. Forskning har visat att de verksamheter som gör en tydlig gruppering mellan våldsutsatta och våldsutövare, det kan få kvinnor och män att känna sig definierade som offer respektive förövare och detta kan medföra att de inte vill söka hjälp. Det är också möjligt att könsintegrerade verksamheter framstår som ett alternativ för de som upplevt våld i samkönade relationer. Samkönat våld har en tendens att osynliggöras i könsseparerade verksamheter där gränsen mellan våldsutsatt och våldsutövare och mellan män och kvinnor ofta är tydliga.
Könsintegrerade verksamheter innebär utmaningar eftersom behov och erfarenheter hos den som utövar våld respektive blir utsatt för våld ofta är olika. Mattsson (2016) hänvisar till två författare som därefter visar de skillnader som finns i kvinnors och mäns beskrivningar av mäns våld. Kvinnor beskriver ofta våldet detaljerat, vad som orsakat våldet, hur det sett ut och vilka skador som tillkommit. Män har svårare för att berätta och förminska oftast graden av det våld som förekommit. De konstaterar exempelvis att bland män som söker sig till traditionella mansjourer på grund av att de genomgår separation så har hälften av dom använt våld i relationen.
Varför männen söker hjälp är främst för att de ska separera och inte för våldet (Mattsson, 2016).
2:4 FREDA
Standardiserad bedömningsmetod innebär att bedöma en situation, funktion eller behov med hjälp av ett vetenskapligt prövat bedömningsinstrument så som exempelvis en checklista eller ett index, samt en manual som beskriver hur instrumentet ska användas (Socialstyrelsen, 2012). Standardiserade bedömningsmetoder bidrar till att en del av utredningen blir strukturerad och enhetlig.
De ska användas tillsammans med andra beslutsunderlag i utredningen för att identifiera problem, kartlägga risker och välja relevanta insatser. Det viktigaste användningsområdet för standardiserade bedömningsmetoder är i klientarbetet, i bedömningen av behov av insatser, stöd och skydd (Socialstyrelsen, 2014).
Enligt Socialstyrelsen (2014) är FREDA en standardiserad bedömningsmetod som är tänkt att användas i arbete gällande våld i nära relationer som i sig består av tre instrument och en manual om hur instrumenten ska användas. Utvecklingen av denna bedömningsmetod är ett uppdrag från regeringen till Socialstyrelsen. Målgruppen för denna metod är vuxna som är utsatta för våld i nära relation men det går också att
använda instrumenten för personer under 18 år som utsätts, eller misstänks utsättas, för våld inom en parrelation (5 kap.1 § SOSFS 2014:4). Under framtagningen av instrumenten i FREDA var målgruppen våldutsatta kvinnor men när instrumenten i FREDA skulle göras tillgängliga för verksamheter hade Socialstyrelsen beslutat att föreskriften (SOSFS 2014:4) och den reviderade handboken om våld i nära relation skulle utformas könsneutralt. Orsaken var föreskriftens koppling till 5 kap 11 § SoL som tydliggör socialnämndens ansvar för och skyldigheter gentemot alla brottsoffer oavsett kön. Manualen och instrumenten utformades könsneutralt för att anpassas till Socialstyrelsens övriga kontexter samt tiden som behövs för att göra en bedömning är beroende på vilken metod som används även poängsättning och återkoppling (Socialstyrelsen, 2014).
Målgrupperna skiljer sig åt i varje metod. De tre olika instrumenten består av:
● FREDA-kortfrågor, vilket är ett stöd för att fråga om våld i enskilda ärenden och att identifiera våldsutsatthet (Socialstyrelsen, 2014).
● FREDA-beskrivning, vilket är en hjälp att få en uppfattning om karaktären på det våld som förekommit eller förekommer, att beskriva våldet (Socialstyrelsen, 2014).
● FREDA-farlighetsbedömning, vilket hjälper socialtjänsten att bedöma risken för fortsatt utsatthet eller ökat/dödligt våld och utgör en del i utredningen om behov av skydd (Socialstyrelsen, 2014).
2:5 Styrdokument
I kommande avsnitt presenteras två av de styrdokument som finns att bekämpa våld, brottsbalken och socialtjänstlagen. Brottsbalken var ett av de styrdokument som kom upp under intervjuerna i studien samt att socialtjänstlagen har sina paragrafer som har sin del i lagstiftningen kring våld i nära relationer.
2:5:1 Brottsbalken
3 kap 5§. Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader (SFS 1962:700 ).
3 kap 6§. Är brott som avses i 5§ att anses som grovt, döms för grov misshandel till fängelse i lägst ett år och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var livsfarlig eller om gärningsmannen har tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Är brottet att anse som synnerligen grovt döms dock till fängelse i lägst fyra år och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om kroppsskada är bestående eller om gärningen har orsakat synnerligt lidande eller om gärningsmannen har visat synnerlig hänsynslöshet (SFS 1962:700 ).
2:5:2 Socialtjänstlagen
1 kap 1§ Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla
enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (SFS 2001:453).
5 kap 1§ Socialnämnden skall: - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete, med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, - bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdom far illa, - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel, - tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och ungdom inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen för barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts, - i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört (SFS 2001:453).
3 Tidigare forskning
3:1 Jämförelse mellan män & kvinnor
Boethius (2015) menar att män och kvinnor under en längre period har kämpat för att göra våldet synligt i samhället. I Sverige ser man främst det våld som männen utövar än det våld som männen utsätts för men detta är något som har förändrats över tid. År 1938 kom det ett förslag till riksdagen om mer skydd till kvinnor som utsatts för misshandel i hemmet men detta fick blandade reaktioner, bland annat att förslaget endast riktades mot kvinnorna (Boethius, 2015).
Boethius (2015) menar att USA och Storbritannien var de första inom forskningen som hittat ett intresse för mannen som utsatt. År 1975 presenterade två engelska familjevåldsforskare Murray Straus och Richard Gelles ett frågeformulär som kunde mäta olika kontrollerade och våldsamma handlingar, som skedde i nära relationer, The Conflict Tactics Scale (CTS). Detta frågeformulär kritiserades och tycktes vara förvirrande, för att det inte ansågs se vilken situation som våldet förekom i. Männen uppgav att våldet skedde med trakasserier, isolering, förstörelse av egendom samt hot om skilsmässa, mer psykiskt våld och kvinnor menade på att våldet sker av händelser exempelvis misshandel som syftar till mer fysiskt våld (Boethius, 2015).
Nybergh (2013) nämner att både kvinnor och män utsätts för våld i nära relationer.
Män utsätts i både sam- och olikkönade relationer. Den kunskapen som finns inom detta område kommer ifrån kvantitativa studier, då man använder statistiska metoder och kartlägger den våldsutsatthet som män själv rapporterat. Det har även gjorts ett mindre antal av kvalitativa djupintervjuer som kompletterat den kunskap man fått genom kartläggningarna. Studierna som finns är oftast gjorda med tonåringar, unga
vuxna och vuxna män som lever i olikkönade relationer. Det finns enbart ett fåtal studier om utsatthet bland äldre män, över 65 år. Det framgår heller inte att målgruppen för de olika studierna är olikkönade relationer, där kan man reflektera starkt att det finns en norm inom våldsforskningen då studierna utgår från ett heteronormativt antagande (Nybergh, 2013).
3:2 Våldet
Enligt Murray (2005) visas det att kvinnor utför fysiska övergrepp mot sina partners lika ofta som män. Murray (2005) nämner också att kvinnor har en betydande andel av skador och dödsfall inom partnervåld, även sannolikheten att fysisk skada är mycket mindre. Murray (2005) fokuserar på fysiska övergrepp, även om det inte nödvändigtvis är den mest skadliga typen av övergrepp. Verbal aggression kan vara mer skadligt än de fysiska attackerna.
Nybergh (2013) nämner Michael Johnson, han har studerat olika våldsmönster och särskiljer fyra stycken olika:
1. situationsbetingat våld (innebär att båda parter i förhållandet använder våld men ingen har kontroll samt att våldet eskalerar sällan),
2. intim terrorism (innebär att våld enbart används av en partner som en del av kontroll och förtryck samt att våldet eskalerar och den utsatta lider i både skada och rädsla),
3. våldsamt motstånd (innebär att en partner använder våld som motstrategi och försvar men har inte kontroll)
4. ömsesidig våld och kontroll (innebär att bägge parter använder och utsätter den andra för våld och kontroll i en kombination).
Nybergh (2013) skriver att kritik har riktats mot Johnsons modell om de olika våldsmönstrena då en del anser att den glömmer att det alltid finns ett offer och en förövare och att man ska se en gräns mellan dem. Samtidigt som andra tycker att den är användbar då gränsen inte behöver vara skarp och kan förändras (Nyberg, 2013).
Enligt Nybergh (2013) har psykologiska, fysiska och sexuella våldshandlingar fått många olika konsekvenser och att det sker i ett sammanhang. Forskningen säger att det finns ett samband mellan mäns utsatthet och att de utsätter sin partner för våld.
En av de största skillnaderna i forskning mellan våld mot män är vad som kan kallas för "familjekonflikt". Familjekonfliktstudier fokuserar på problem och konflikter i sin familj, medan brottsstudier fokuserar på att granska polisrapporter eller fråga respondenter om de har varit offer för ett brott. Studier av familjekonflikt och brottslighet ger olika svar på frågor om den övergripande förekomsten av övergrepp mot partner. Övergrepp som uppfattas som brott snarare än som familjebråk förekommer relativt sällan och involverar män mycket mer än kvinnor (Murray, 2005).
Studier som kretsar kring misshandlade kvinnor i skyddsrum görs för att visa att det enbart är manliga partners som är våldsamma, vilket kan ses som en norm i vissa perspektiv. Studierna rapporterar sällan information om kvinnors övergrepp och när studien visar information om övergrepp är det enbart det våld som kvinnor gör i
självförsvar mot partnern. Ett av de få undantagen är Walker (1984), som såg att en av fyra kvinnor i svåra relationer svarade bekräftande på frågan om hon hade använt fysisk våld enbart för att få något som hon ville ha. Giles-Sims (1983) såg att året innan kvinnorna kom till skydd rapporterade 50 procent av kvinnorna att de attackerade sin partner och under de sex månaderna efter att de lämnat skydd så var det fortfarande 41,7 procent som rapporterade att man försökt använda våld mot sin partner. Giles-Sims data från sin fallstudie tyder på att våldet inte enbart var i självförsvar (Murray, 2005).
Sugarman och Hotaling (1989) sammanfattade resultaten från 21 olika studier av våld i förhållanden. De fann en genomsnittlig attackfrekvens på 329 stycken av 1 000 för män och 393 stycken av 1 000 för kvinnor, alltså en högre andel kvinnor än män självrapporterade att de har använt våld mot sin partner. Den mest omfattande studien är International Dating Violence Study preliminära resultat som är baserat på 8000 par vid 33 olika universitet i 16 olika länder som visar att lika eller högre våld hos kvinnor är en självklarhet i världen (Murray, 2005).
3:3 Olikkönade relationer
Nybergh (2013) lyfter fram att män i olikkönade relationer blir utsatta för psykiskt men även ibland för fysiskt våld. Dock är det fysiska våldet förhållandevis mindre allvarligt. Uttrycket “mindre” allvarligt varierar i varje studie, men oftast handlar det om att kasta någon mindre sak på sin partner, till exempel en bok. Män blir sällan utsatta för sexuella handlingar i form av våldtäkt. En svensk befolkningsstudie som baseras på 173 män mellan åldern 18-65 visades att 11 procent av männen angav utsatthet för fysiskt och 0,5 procent för sexuellt våld under det senaste året samt att 37 procent av männen i samma studie var utsatt för minst en handling av kontrollerande beteende av sin partner under en tid i deras förhållande. Det visades även att 64 procent av de män som blivit utsatta för våld sägs också att de själva har använt våld mot sin partner (Nybergh, 2013).
Enligt Mattsson (2016) utgår forskningen om våld från olika perspektiv och åsikter är delade i frågan om hur våld ska förstås. Detta kan Mattsson (2016) ange då personal som arbetar vid könsintegrerade verksamheter behöver förhålla sig till kvinnors och mäns olika upplevelser av våld. Deras utgångspunkter tolkas olika när det gäller våldsrelationer samt på kvinnors och mäns behov.
4 Teoretiskt perspektiv
Denna studie bygger på det socialkonstruktivistiska perspektivet samt exit-processen.
Genom det socialkonstruktivistiska perspektivet kan vi se till samspelet mellan männens möten och samspel till den professionelle. Exit-processen ger oss en möjlighet att se på de utsatta männen genom ett annat perspektiv eftersom den visar hur en process kan se ut då en person lämnar en relation och byter identitet.
4:1 Socialkonstruktionistiskt perspektiv
Vi har valt att vår uppsats ska grundas bland annat på de socialkonstruktionistiska perspektivet (Storø, 2013). Denna teori är viktig i socialpedagogik. Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är traditionell psykologi. Den brittiska författaren
Vivien Burr som Storø (2013) nämner förklarar tydligt att socialkonstruktionismen är tvärvetenskaplig, att den omfattar många olika tillvägagångssätt inom samhällsvetenskapen. Burr nämner några viktiga grundläggande antagande inom socialkonstruktionism som innebär att man inte tar kunskap för givet och att man inte uppfattar verkligheten som objektiv (Storø, 2013).
Lärande och identitetsutveckling är två sammanflätade processer som aldrig sker i tomma rum i ett socialpedagogiskt perspektiv enligt Cederlund och Berglund (2017).
I de sociala sammanhangen, omgivningen, villkoren och alla människor formar många förväntningar på anpassning men också på avvikelser. Att individer blir till i möten med andra i samspel med omgivningen lär man sig världsbild och en självbild, att människans kunskap ges genom den språkliga kontakten med andra människor och med omgivningen som kan både vara i samhället men också vänner. Denna betydelse människan tilldelar något är grundat i en social konstruktion då språket värderar och styr upp samspelet med andra människor i omgivningen. Kommunikation och socialt samspel är nödvändiga för att man ska kunna utveckla sig själv och sin personlighet och även sin egna berättelse. Att genom sociala konstruktioner skapa struktur och konkret mening i livet. Genom att en människa handla och konstruera värderingar så blir man till den människan man är (Cederlund och Berglund, 2017).
Utifrån denna teori blir vissa personer med betydelse inom utvecklingen i människors identitet, det är dessa personer som ser människan, bryr sig, visa respekt och tar viktiga saker på allvar och det är genom sina starka sociala band och sina vardagliga interaktioner. Det är dessa personer som påverka utvecklingen av självkänsla och självförtroende hos andra människor som kan jämföras med när en professionell blir viktig för sin klient. Det är viktigt för den professionelle att ha som målsättning att utifrån förutsättningar göra sitt bäst för att motverka negativa bekräftelser och förstärka det positiva hos klienten. Samtalet mellan klient och den professionelle sker på många olika plan samtidigt enligt Cederlund och Berglund (2017).
4:2 Exit-processen
Vi har valt att använda exit-processen (Ebaugh, 1988) som ett komplement till de socialkonstionistiskt perspektivet. Exit-processen är en teori som bygger på att de flesta människor i dagens samhälle väljer någon gång under livet att lämna en identitet bakom sig på grund av olika anledningar eller händelser som sker i livet.
Detta görs för att sedan kunna utveckla en ny identitet. Lämna en identitet innefattar fyra olika faser som individen kommer att gå igenom under perioden. Den första fasen är någonting som man märker och kan se det är när en individ börjar ifrågasätta sin identitet som hen alltid tagit förgivet, “De första tvivlen”. Den andra handlar om att man ser sig omkring för att kunna se nya möjliga roller. I vissa fall är individen redan medveten om andra identiteter i den första fasen men i den andra fasen jämför man de olika identiteterna som man hittar med varandra för att kunna se för och nackdelar med dem, “Sökandet av alternativ”. Tredje fasen kommer först när individen har vägt sina olika alternativ samt börjat se sig själv med den nya identiteten och det blir i denna fasen dags att bestämma vilken identitet som man ska byta till. En vändpunkt i livet är ofta en orsak till att en individ bestämmer sig för vilken identitet han eller hon ska ha, det kan exempelvis handla om ett dödsfall, en
partner som varit otrogen eller ett överfall, ”Vändpunkten”. Den sista fasen,
”Skapande av ex-rollen” är ett slutsede i exit-processen och det är vid denna tidpunkt som individen ska anpassa sig till sin nya identitet. De förväntningar, normer och tankar som individens omgivning har kring honom eller henne har inte mycket att göra med den nya identiteten som individen valt. Men det kan göra det svårt för individen genom att det kan skapa spänningar mellan det förflutna, nuvarande och det kommande (Ebaugh, 1988).
5 Syfte & Frågeställningar
Syftet med studien är att belysa hur professionella erfarenheter av arbetet med män som utsätts för eller har utsatts för våld i nära relationer.
Våra frågeställningar är:
1. Vilka olika former av våld kan män som lever i nära relation utsättas för?
2. Hur beskriver och hanterar de professionella den inledande kontakten med männen?
3. Hur beskriver de professionella hjälpprocessen för män som utsätts för våld i nära relation?
6 Metod
I denna del beskrivs de metodologiska utgångspunkterna. Studien bygger på en hermeneutisk kunskapsteori, kvalitativ ansats samt semistrukturerade intervjuer. I denna del diskuterar vi och går igenom kvalitetskriterier samt vårt förhållningssätt till dessa.
6:1 Metodologiska utgångspunkter
I vår studie utgår vi ifrån hermeneutiken som har fokus mot att förstå människors beteende eller på förstående av människors beteende. Hermeneutiken fokuserar mot en empatisk förståelse (Bryman, 2018). Hermeneutiken har ett centralt tema som kretsar kring hur man tolkar en mening och detta ser vi kunna ha nytta av i studien (Kvale & Brinkmann, 2017). Inom hermeneutiken väljer man att se texterna som unika och genom det kan man jämföra mellan olika texter. Samtidigt som de ser på texter som någonting som blir en förnyelse samt att det handlar om kreativitet (Kvale
& Brinkmann, 2017). Vi kommer genom detta kunna se på våra texter och den fakta som vi får genom intervjuerna, kunna se varje intervju som speciell. Detta gör att vi kan genom vår analys ställa olika intervjuer emot varandra för att kunna visa tydligare på en specifik central del. Vi ser detta som en stor hjälp i vår studie då det blir ett bra och organiserande sätt att se på varje text för att i sin tur sedan kunna ta ut det som är viktigt att nämna.
Vi valde att söka efter avhandlingar och artiklar på Onesearch, vi sökte via engelska och svenska sökord och detta gjordes för att kunna få en bra bakgrund och tidigare forskning för vårt arbete. Vi valde att kritiskt granska de olika publikationerna för att hitta de mest relevanta för vårt arbete.
6:2 Kvalitativ ansats
Kvalitetskriterier i en kvalitativ studie, som är relevanta för oss är trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet. Vi som undersöker ska ha förförståelse samt hur meningsfullhet/användbarhet det finns i våra resultat samt konfirmering om vi som gör studien har haft kontroll på våra värderingar så att dom inte påverkar undersökningen (Bryman, 2011). Dessa fyra kriterier är delkriterier i det grundläggande kriteriet tillförlitlighet. Trovärdighet innebär för oss att skapa ett resultat som inbegriper både att man säkerställt att forskningen genomförts i enlighet med de regler som finns och att man rapportera resultaten till de personer som är en del av forskningen för att vi som gör studien ska ha tolkat verkligheten på rätt sätt, det gör vi för att vi vill ha en bekräftelse av de personer som deltagit i undersökningen (Bryman, 2011). Överförbarhet innebär att se om resultatet kan tillämpas i andra kontexter. Man ska ha fokus på det unika och på meningen hos eller betydelsen av den aspekt som studeras och att man ska ha bra och detaljerade beskrivningar av de detaljer som ingår i studien. Bryman (2011) nämner Guba och Lincoln som menar att med hjälp av täta beskrivningar är något de kallar för en databas med denna hjälp kan man bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö. Resultaten ska alltså stämma överens med data. (Bryman, 2011). Vi kommer att förhålla oss till de ovannämnda kriterierna genom att genomföra en studie där man kan göra en liknande i annan miljö med en tydlighet kring hur arbetet är genomfört.
6:3 Planering & genomförande
I följande avsnitt kommer vi gå igenom vårt urval, förberedelser, material och datainsamling, bearbetning och analys samt forskningsetiska övervägande.
6:3:1 Urval
I ett arbete där man utgår ifrån intervjuer så blir det en viktig del att man får tag i rätt intervjupersoner som är välmotiverade och samarbetsvilliga, detta menar Kvale och Brinkmann (2017) som en viktig del. Att intervjupersonerna håller sig sanningsenliga samt att de är konsekventa i sitt sätt att förmedla sin kunskap.
Det finns olika sätt att genomföra urvalet på och ett av dessa är snöbollsurvalet.
Bryman (2018) beskriver detta arbetssätt som ett kedjeurval som bygger på att forskaren tar ut några intervjupersoner som sedan blir en väg för forskaren att få kontakt med ytterligare intervjupersoner. Detta är en metod för att välja sitt urval som passar en kvalitativ forskning. Bryman (2018) nämner även de målstyrda urvalet som handlar om att forskarna ser till de mål som finns med studien när urvalet bestäms.
Genom detta sättet blir det en större möjlighet för forskarna att kunna uppfylla de kriterier som finns för att kunna besvara forskningsfrågorna i efterhand.
I uppsatsen valde vi att ta kontakt via mail eller telefon där vi skickade med ett missiv (bilaga 1). Vi valde att kontakta de olika verksamheterna genom att i första hand ta kontakt med chefen på verksamheten. Vi valde att använda oss av denna metod för att kunna få en stor bredd på vår förfrågan angående intervjupersoner. Genom detta arbetssätt kunde chefen sedan skicka missivet till sina anställda. Vid enstaka fall valde vi att kontakta det numret eller den mailadressen som fanns bunden till verksamheten. Några av de verksamheter som vi kontaktat har inte haft någon
utskriven chef eller utskriven personal med yrkestitel och det har gjort att vi valt att ta kontakt genom den kontaktinformationen som finns.
Genom vårt sätt att få kontakt med våra intervjupersoner genomförde vi ett snöbollsurval genom att vi valde att ta kontakt med chefen på verksamheten som sedan kunde ge ut våra kontaktuppgifter till de berörda personerna. På så sätt kunde vi få kontakt med flera på samma verksamhet genom ett effektivt arbetssätt då det dels sparade vår tid samt att det gav oss en inblick i vilka tankar olika professionella hade på samma verksamhet. De verksamheter som vi kontaktade hade vi valt med ett målstyrt fokus för att kunna i slutendan kunna uppfylla de mål vi hade med studien och besvara vårt syfte samt frågeställningar.
6:3:2 Förberedelser
Inom en kvalitativ metod kan det bli svårt att veta vid start hur många intervjuer som behövs göras eftersom detta i sin tur styr den teoretiska mättnaden. Detta är någonting som Bryman (2018) nämner att en tumregel för detta kan vara att se till hur brett omfånget är samt hur många jämförelser mellan olika grupper som krävs för studien.
Kvaliteten på de intervjuer som genomförs i en kvalitativ forskning är avgörande för den kvaliteten som blir på analysen, rapporteringen samt verifieringen (Kvale &
Brinkmann, 2017). Några av de kvalitetskraven som finns för intervjuer är omfattningen av olika svar från intervjupersonen både rika som mer specifika, intervjun blir en historia i sig, hur intervjun tolkas samt i vilken grad intervjuaren följer upp samt klargör de svar som intervjupersonen ger.
Vi har genomfört intervjuer med personer som arbetar på olika verksamheter i Sverige som möter de män som blir utsatta för våld i en nära relation. Att genomföra intervjuer bidrar till att det kommer att kunna bli en verklighetsbild kring de professionellas erfarenheter. Vid intervjuer kan man se reaktioner samt individers personliga svar till intervjufrågorna, se bilagor (Kvale & Brinkmann, 2017).
Då vi inte fick intervjua eller träffa de män som har blivit utsatta av våld så valde vi att genomföra intervjuer med personal på olika verksamheter och intervjuerna kommer ske via telefon samt på plats hos verksamheterna. Vi väljer att ha möte via telefon om det blir långa avstånd till personen som vi ska intervjua, det blir lättare samt mer anonymt för intervjupersonen i fråga att bli intervjuad via telefon (Bryman, 2011).
Att genomföra intervjuer via telefon är vanligt förekommande men de flesta intervjuer genomförs i direkta möten. Detta nämner Bryman (2018) och ser en del fördelar med att genomföra intervjuer via telefon i jämförelse med direkta intervjuer.
Att genomföra intervjuer via telefon är billigare, de sparar tid, det är lättare att ha kontroll samt att respondenten påverkas inte av några yttre faktorer hos intervjuaren så som ålder eller kön i sina svar. Bryman (2018) lyfter även fram vissa nackdelar som finns med telefonintervjuer exempelvis som intervjupersonen har skyddat nummer eller av annan anledning inte kan genomföra en telefonintervju, hörselnedsättning, direkta intervjuer kan vara längre samt att känsliga frågor kan bli ett problem vid telefonintervjuer. Den där personliga kontakten som är viktig för att
kunna tolka ett svar samt att personerna som vill svara är rädda för att inte vara anonyma eller för konfidentialitet. Via telefon kan det även upplevas som att intervjupersonen vill få intervjun klar så fort som möjligt. (Bryman, 2011). När vi genomförde intervjuerna valde vi att beskriva studiens syfte för att intervjupersonerna skulle få en trovärdig anledning till sitt deltagande, vi skapade en tillitsfull relation till personerna som skulle svara på våra frågor (Bryman, 2011).
I vår studie har vi intervjuat sex personer från olika verksamheter runt om i Sverige som på ett eller annat sätt möter de utsatta männen. De verksamheter som har medverkat i vår studie är polismyndigheten, brottsofferjour i två olika städer i Sverige, socialtjänsten samt en verksamhet som enbart arbetar med våld i nära relation som kostnadsfritt erbjuder stöd och behandling till vuxna personer som blir utsatta för våld i nära relation men också för de vuxna som har vålds- och aggressionsproblem, sista verksamheten är ett kriscentrum i Sverige.
6:3:3 Genomförande
Att genomföra intervjuer där det är fler än en person som intervjuar kan medföra att det blir dålig struktur i intervjun men det kan också medföra fördelar för forskarna.
Bryman (2018) menar att det är sällan det är fler än en som ska intervjua eftersom det då kan uppstå en ostrukturerade inslag i intervjun. Närvaron av att det är två som ska intervjua när det är en strukturerad intervjuform, gör inte intervjun sannolikt bättre eller mer säker.
Vid intervjusammanhang är det viktigt att skapa en bra och tillitsfull relation till respondenten. Bryman (2018) nämner vikten av att kunna skapa en bra relation i ett tidigt stadie för att minska risken att respondenten skulle välja att avbryta intervjun i ett senare skede. Det är viktigt att intervjuaren försöker förmedla en trygghet samt avslappnad känsla men att kunna hålla det på en bra nivå är viktigt för att inte intervjun ska ta allt för lång tid att genomföra. Det kan även medföra att respondenten väljer att ge de svar som hen tänker att intervjuaren vill ha. Det handlar om att kunna hålla en bra balans inom relation som byggs upp.
Förberedelserna för vår studie tog sin början med ett utforma en intervjuguide. Vi valde att dela in frågorna i tre olika kategorier: våldet, verksamheten och personliga tankar, se bilaga 1. Innan vi började med intervjuerna skickade vi ut ett missiv för att förtydliga vetenskapsrådets etiska krav (bilaga 2). Vi valde att genomföra en pilotintervju för att kunna säkerställa frågor samt intervjutid. Vi gjorde en tidsplanering som inte var för optimistisk och vi valde ut delar av ämnet som är undersökningsbara. Vi tänkte igenom vårt valda ämne för att kunna försäkra oss innan start att det skulle vara ett möjligt ämne att genomföra (Bryman, 2011).
Våra intervjuer genomfördes med en intervjuare och en respondent utom vid ett tillfälle där vi var två intervjuare och en respondent. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer under vår studie, de semistrukturerade intervjuerna bygger på att man har specifika teman som sk beröras genom en intervjuguide.
Intervjupersonerna har stor variation i att utforma sina svar (Bryman, 2018). Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att vi skulle genom det få svar på samma frågor från de olika intervjupersonerna. Vårt intervjumaterialet gjorde att vi i
efterhand kunde jämföra de olika intervjuerna med varandra och kunna ta ut de centrala och viktiga delarna som de olika intervjuerna innefattade. Fördelen genom att använda sig utav semistrukturerade intervjuer gjorde att vi kunde sedan ha en större flexibilitet i följdfrågor och reflektioner. Intervjuformen gör så att det blir en struktur i frågorna för intervjupersonen att följa medan det samtidigt finns utrymme för intervjupersonen att lägga till specifika ämnen eller synpunkter som hen har och ser som viktiga (Bryman, 2018). Det gav intervjupersonerna utrymme för reflektion och eftertanke i sina svar samt att vi kunde välja att ställa följdfrågor för att få en bredare tydlighet under intervjun. Genom våra intervjuer fick vi tydliga svar av alla respondenter då vi var med och kunde förklara våra frågor, vad vi var ute efter vid otydligheter.
6:3:4 Analysmetod
När alla planerade intervjuer var genomförda, transkriberades allt material.
Transkriberingen är noggrant utförda och är avskrivna ordagrant för att inte missa någon viktig och relevant information. Ord som inte är relevanta har valts att uteslutas som exempelvis “Eh” “Asså” och “Mhm”. Bryman (2018) nämner vikten att att transkriberingarna blir rätt för att det inte ska uppstå några felaktigheter.
Transkriberingarna behöver vara väl utförda eftersom tolkningar på samtalen kan bli fel om vad intervjupersonerna har sagt som då kan bli något annat i studien. Detta är någonting som kan komma att påverka analysen samt resultatet.
När vi bearbetade vår data av intervjuerna så kom det att skilja sig åt då vi var två intervjuare som intervjuade på olika sätt och det kallas för interindividuell variation när det gäller frågande och registreringen av respondenternas svar (Bryman, 2011).
Detta var då vi valde att genomföra alla utom en intervju själva.
Analysen av arbetet är utfört genom en tematisk analys. Bryman (2018, s.702) ser den tematiska analysen som den vanligaste bland den kvalitativa datan. Vid en tematisk analys blir det viktigt vad som sägs under intervjuerna mer än hur det sägs. Efter transkriberingarna lästes materialet igenom för att kunna delas in i olika teman.
Materialet blir noga genomgående för att kunna se återkommande nyckelord som skulle kunna bli underrubriker. De olika temana kategoriseras genom färger för att lättare kunna skilja på de olika kategorierna. Vid skrivning av resultatet finns det då ett tydligt underlag genom olika kategorier samt att citaten kan tas ut genom de olika färgerna på ett effektivt sätt under arbetsgång. Vi ser att denna analysmetod passar till vår studie genom att vi är ute efter vad de professionella har att dela med sig utav till oss samt genom att delat in materialet i olika kategorier blir det en större tydlighet över vilket material som passar in under vilken underrubrik.
6:3:5 Forskningsetiska överväganden
Insamling av material och data har följt Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed. Personalen vid de olika verksamheterna har informerats om studiens syfte, om konfidentialitet, att det är frivilligt att delta och att de även kan avsluta en intervju om de vill.
De första kravet är informationskravet som syftar emot hur informationen ges till de involverade individerna samt att man ger korrekt och övergripande information kring
uppsatsen. Bryman (2018) nämner vikten att informera kring att det finns möjlighet för individerna att avbryta om de önskar samt att allt sker på frivillig bas. Vi att i ett tidigt stadium, vid första kontakten att informera de involverade individerna genom att vi skrev om vårt syfte med studien i vårt missiv som skickades ut till de involverade individerna. Vid varje start av våra intervjutillfällen var vi tydliga med att intervjupersonen genomför denna intervju på en frivillig bas och kunde därför hoppa över en fråga samt kunna avbryta vid behov. Vid intervjutillfället ville vi även vara försäkrade om att intervjupersonen visste vårt syfte med studie samt att vi på plats informerade kring detta vid otydligheter.
De andra kravet är samtyckeskravet som ser till att medverkan bland de involverade individerna är deras rätt att bestämma (Bryman, 2018). Bryman (2018) nämner att intervjupersonerna ska få en fullständig information kring vad som är studien syfte samt vad som ska undersökas. Vi valde att vara tydliga vid första kontakten att våra intervjuer sker på intervjupersonernas krav, på så sätt att de kan välja att avbryta en intervju. Vid start av varje intervju började vi med att fråga om intervjupersonerna hade någon fråga kring vårt upplägg samt om de var medvetna kring vårt syfte med genomförandet av studien. Under våra intervjuer valde vi att spela in samtalet och detta var någonting som vi frågade vid varje start av intervjuerna för att få ett samtycke till inspelning.
Konfidentialitetskravet ser till att alla uppgifter kring de intervjuade personerna ska förvaras så att ingen kan hitta dessa. Att alla uppgifter som de intervjuade delade med sig utav skulle vi bevara på ett säkert ställe (Bryman, 2018). Under intervjuerna valde vi att spela in materialet för att genom det kunna få en så konkret fakta som möjligt.
Vi valde att spela in våra intervjuer med en ipad eller liknande material som vi sedan förvarade hemma. Vi valde under vår studie att ha allt material från intervjuerna på ett säkert ställe. Under studiens gång bevarade vi dessa på ett USB-minne som vi förvarade hemma. Efter studien raderades allt material från datorn samt att datorns sökhistorik och papperskorg tömdes. Detta gjordes för att ingen skulle kunna få åtkomst till materialet. Vi tog kontakt med verksamheterna genom mail eller telefon genom chefen på verksamheten för att hen sedan skulle kunna ge ut uppgiften i arbetsgruppen för att på så sätt inte välja ut någon specifik och för att personalen inte skulle få reda på om det var flera som ville ställa upp i intervjun. Genom detta arbetssättet får våra intervjuer en större sekretess då ingen på arbetsplatsen vet vem som kommer att ta kontakt med oss för en intervju. Vi ringde eller mailade till chefen där vårt missiv fanns med sedan fick de individer som var intresserade ta kontakt med oss. I enstaka fall hittade vi inget nummer till chefen och det gjorde att vi kontaktade den offentliga mailadressen eller telefonnumret som fanns ute på verksamhetens hemsida. Vi ser detta som ett tillvägagångssätt då det ger en stor sekretess genom att vi inte vet vem mailadressen går till. Några av intervjuerna genomfördes via telefon då det av olika anledningar inte gick att få till en träff med den berörda individen. Att ta det via telefon gör att konfidentialitetskravet uppfylls till hög grad genom att sekretessen blir mer strikt då endast namn och verksamheten blir sagd under samtalet.
Det gör att ingen kan se vem den andra är.
Bryman (2018) nämner nyttjandekravet som är det sista kravet. Detta ser till hur man använder sig utav de uppgifter som man samlat in under studiens gång. Vid varje
intervju har vi valt att vara tydliga med att det är anonymt samt att vi endast kommer att använda materialet från intervjuerna i samband med vår uppsats. Vi har valt att efter ett slutfört arbete med en intervju att ta bort allt material som kopplas till den intervjun för att ingen ska kunna använda material till något annat utan att det endast används för uppsatsens ändamål.
Vi lever i den sociala världen som innefattar att vi lever med andra individer samt att samvaron kan ändras vid olika sammanhang (Eriksson & Hultman, 2018). De etiska kraven var någonting som vi har haft fokus vid och därav kunna hålla oss till dessa genom vår studies gång. Det handlar exempelvis om att vi var korrekta vid avskrivningar för att ge så säker fakta som möjligt, vi har respekterat den personliga integriteten, varit objektiva samt att vi inte har med några namn eller liknande som kan vara en igenkänningsfaktor för omgivningen. Att vara objektiv och lyfta fram olika synvinklar samt åsikter. I vår studie hade vi fokus vid de grundläggande etiska kraven som rör frivillighet, integritet, konfidentialitet samt anonymitet (Bryman, 2018).
7 Resultat
Vi valde att dela in resultatet i tre teman som är: männens utsatthet, att inleda en kontakt samt hjälp och stöd. Vi valde även att ha med en resultatsammanfattning där vi sammanfattade det viktigaste och mest centrala delarna i vårt resultat. Vårt resultat bygger på sex intervjuer.
Under vår datainsamling av materialet besökte vi sex olika verksamheter i Sverige som har gemensamt att jobba mot männens utsatthet för våld i nära relationer. För att kunna säkerställa vår avidentifiering av intervjupersonerna har vi valt att byta ut namnen på våra intervjupersoner. Vi har valt att byta namn på intervjupersonerna till en alfabetisk ordning, A-F. Intervjupersonerna har arbetat inom området under allt ifrån 2-30 år och samtliga har en utbildning som socialpedagog, socionom eller utbildning genom en rad olika utbildningar som klassificeras in i de sociala yrket. En av intervjupersonerna arbetar som polis.
7:1 Männens utsatthet
Intervjupersonerna beskriver att det många gånger förekommer mer våld i en problematisk relation än vad “man kan tro”. Längden på relationerna kan variera.
Inom våld i nära relationer handlar det till slut om den kraftmätningen som finns mellan parterna. Mäns muskelmassa är ungefär 50% mer än vad en kvinnas är. Den som har kapaciteten till att döda har oftast makten inom relationen när relationen kommer till sin spets. Intervjupersonerna menade på att våldet kan förekomma på olika sätt.
“Jag tror att det finns relationer där båda går i varandras våld eller kraftmätning så kan det vara bra långa perioder så händer det något och de kommer in i en dålig period.” IP-A
“Långt är svårt att säga ibland kan det vara en 10 årig relation men det kan vara 20 år men samtidigt kan det också vara en som varit i 8 månader det finns en stor variation det kan vara flera relationer som man söker för.” IP-E
En mans självbild kan förändras vid en utsatthet för våld på det sättet att mannen inte uppfattar sig själv som samma person längre efter att ha blivit utsatt för våld. Ett perspektiv som framkom vid samtalen handlar om våldet i helhet, detta var någonting som samtliga intervjupersoner nämnde mer eller mindre. Intervjupersonerna menade på att det handlar inte alltid till största del om att mannen är rädd för själva våldet utan det kan handla om det som händer efteråt, omgivningens tankar. Att kunna komma till den punkten där man väljer att berätta det för sin omgivning kan vara ett stort steg. Frågor som kan uppstå från sin omgivning om man skulle gå ut med att man blivit utsatt för våld i en relation man levt i, kan vara en av de anledningar till att det blir svårt att berätta.
“Kan vara att man lyckas med sitt våld för han vet att nästa gång slår han näven i bordet eller räcker sig fram man vet att det är ett mönster man använder sitt våld för att pressa en person. Kasta grejer eller trycker ner den andres sätt att vara som person” IP-A
“Anledningen är ofta om det är yngre män att man inte är bekväm med rättsväsendet. Vart går jag och sådana saker.” IP-B
“Främst så tror jag det är de här med att vad man ska säga till andra om man vill framträda med att man varit utsatt för våld i nära, till omgivningen. Beroende på hur omfattande våldet är, de kan ju vara så att man behöver skydd till exempelvis, och då blir det ju mer frågor från omgivningen.” IP-C
Skilsmässa var ett av de perspektiven som lyftes vid intervjuerna där intervjupersonerna ansåg att en mans beslut med att vilja skiljas tas inte emot på samma sätt som om det skulle vara en kvinna som vill skilja sig. Samhället visar en synvinkel där man inte ska befinna sig i en relation där det förekommer våld men från en mans utsatthet ändras bilden ofta och det läggs en större skam hos männen för att genom det visa att man inte lämnar en kvinna. Skilsmässa är någonting som de utsatta männen är rädda för att genomgå och det kan därför bli ett av de psykiska hoten från en partners aspekt genom att använda detta som argument för att kunna få det som hen vill ha. En man är oftast inte lika öppen när det kommer till våld och det kan handla om den skam och tabu känslan som finns hos männen.
“Det är mer en personlig erfarenhet som ja har genom mitt arbete och min blick att kvinnor promotas hon får samhällets stöd att lämna en man, man ska inte vara i en relation där man inte fungerar medans mannen inte kan gå därifrån man skammar mannen mer. Där finns också ett våldskapital ifrån kvinnan som jag hör i våra samtal, hon använder mycket. I hans berättelser hur hon hotade med skilsmässa... Det är han livrädd för och är han det så är han i hennes våld”
IP-A
“Mäns våld mot kvinnor är vanligare, men sen tror jag också det är lite tabubelagt att man kanske inte är lika benägen att anmäla eller kanske tar ett tag att man tänker att man klarar det ändå eller så.” “Det inte är lika okej att bli slagen av en tjej eller sådär.” IP-D
Under intervjuerna kom det upp vilka förändringar som har skett under de senaste åren och här var alla utom en av intervjupersoner eniga om att det har skett förändringar de senaste decennierna. Man kan se att samhällets syn på hur en man och en kvinna ska vara enligt normerna har förändrats. De är överens om att till en viss del så har verksamheterna försökt att neutralisera sitt arbete med de våldsutsatta samt förövarna. Samtidigt har synligheten av våldet förändrats under senare tid för att man idag har ökat genom mer mångfaldigat, man ser flera olika grupper samt att en generellt syn ifrån samhället har blivit annorlunda. Det är ett långsamt arbete som kräver sin tid samt att samhället gör sitt och att det blir allt mer öppna samtal samt att normerna flyttas mer. Intervjuperson A väljer att jämföra med 30-talet för att kunna skapa en konkret bild och jämförelse med då och idag.
“30 talet, en bra man då var en som jobbade, kom hem och la pengarna på bordet, han var snäll mot barnen, han var snäll emot frun, det var en bra man.
En bra kvinna höll koll på barnen, såg till att maten var klar och hushållet i ordningen. Hur är en bra man idag? Hur är en bra kvinna idag det är väldigt svårt med de enkla måtten som fanns på 30 talet. En bra man från 30 talet det är en kristen familj idag. Du har svårare att hitta en roll som man kan landa in i och det tror jag gör att sökande av våldet blir yvigare på något sätt. Kampen.” IP-A
“Jag tror inte att det har ändrat sig så mycket, det är mer att lagstiftningen har skärpts, i och med dom här utredningarna, så, går man igenom mer, de olika våldsområdena och att man då som utsatt får berätta mer. Nu i och med dom här skärpta lagkraven så går man mer på djupet, vad är det för våld. För vi har ju fysiskt, psykiskt, hot om våld och sen att materiellt våld, att man kastar saker till exempel och sen ekonomiskt våld.” IP-C
“Om våldet har förändrats specifikt våldet, jag tror att bilden av våldet har ändrats, många kommer och tänker att våldet är det här slaget eller det är de som är våldet idag har vi ett bredare spann på hur våldet kan se ut.” IP-E
“Det är ingen speciell skillnad på hur våldet ser ut idag än när jag började jobba. Våldet varierar med handgripliga som örfilar, knytnävar, rivmärken till knivar/skärsår och vapenhot.” IP-F
Vid frågan om vilket våld som var främst förekommande när det handlar om fysiskt, psykisk eller verbalt, kunde vi se att det fanns delade meningar kring vilket som är främst förekommande. Samtliga av intervjupersonerna hade olika åsikter samt resonemang kring vilket våld som förekommer.
“Det tror jag är beroende på lite våldsoffret, beroende på kön är det mot pojkar är det fysiskt beroende på ålder och vad det gäller flickor är det nog mer att man
