Gänget erbjuder för många medlemmar en helhetslösning på livet, där gängtillvaron präglar den dagliga livsföringen. Det är i gänget man har sina vänner, och det är med andra medlemmar man tillbringar sin vardag. Även om många också kan ha vänner vid sidan av detta, och att de kan umgås med familj och andra anhöriga, kan gänget ändå vara en central faktor i livet. Att lämna gänget innebär därför att finna nya sammanhang att umgås i. Det kan också handla om att finna mer konstruktiva sätt att fungera i nära relationer, i kontakt med sina anhöriga och inte minst i relation till sina barn.
20 15 10 5 0
Fungera i nära Kontakt med Nytt socialt nätverk Relationer till egna
relationer anhöriga barn
Stor betydelse Betydelse: vet ej/ej relevant Fungerat positivt Fungerat: vet ej/ej relevant
Figur 4 Passus funktion och betydelse för att skapa fungerande sociala sammanhang.
a
Enligt handläggarna har Passus bidragit på ett väl fungerande sätt till förändringar som varit betydelsefulla för klienterna för att få till stånd fungerande sociala sammanhang. En något större osäkerhet, alternativt att det saknades behov, finns inom dimensionerna att fungera i nära relationer samt att bearbeta kontakten med anhöriga. Att många uppgett att det ej varit relevant, eller inte visste hur relationen till egna barn har förändrats förklaras sannolikt av att många i gruppen inte hade egna barn vid tillfället då enkäten fylldes i.
När det gäller att bygga upp ett nytt socialt nätverk verkar Passus såväl ha fungerat väl, och denna dimension anses också ha haft stor betydelse för processen. Med beaktande av resultatet från klientintervjuerna som redovisas på annan plats i denna rapport, är det troligt att en del av svaren rörande områdena nära relationer och anhöriga hänger samman med att det inte uppfattades finnas några avgörande problem här att bearbeta.
Vardagsliv
Det sista frågeområdet rör klienternas vardagsliv med hänsyn tagen till att ha någon form av sysselsättning, vanligen under dagtid samt en fungerande fritid.
Till detta område har vi även infogat behovet av skuldreglering. Att leva ett liv där kriminalitet ingår, innebär stora risker att hamna i skulder, till trots vad drömmen om den individuella framgången säger. En del av dessa är mer hanterbara än andra på formella vägar. Dessa kan handla om skatteskulder, böter, underhållsbidrag, bankskulder och kortfristiga lån. De informella skulderna härrörande direkt från den kriminella verksamheten är mer svårhanterliga där hot om olika former av mer hårdhänt indrivning kan förekomma. I vilket fall är ett liv som skuldsatt mer begränsat än om skulderna regleras på något sätt. En sådan kan också reducera den stress som uppkommer
30 25
0 5 10 15 20
Reglera skulder Daglig sysselsättning Fungerande fritid Stor betydelse Betydelse: vet ej/ej relevant Fungerat positivt Fungerat: vet ej/ej relev nt Figur 5 Passus funktion och betydelse för att stödja ett fungerande vardagsliv.
om ekonomin är osäker, även i de fall man är tvungen att leva under relativt små omständigheter under en tid.
Särskilt positiva är handläggarnas skattningar om Passus förmåga att ge stöd till en daglig sysselsättning och att få till stånd en fungerande fritid. Här kan man tänka sig att de så kallade coacherna har en stor betydelse. Det visar sig också finnas en klart mindre grupp som saknar kunskap om områdena eller som anser dessa som mindre relevanta. Man kan tänka sig att detta att skapa en struktur i vardagen framstår som en kärna i verksamheten, så som handläggarna uppfattat den. Något mindre entydigt svar finns rörande skuldreglering. Man kan dock tänka sig att detta behov inte omfattat gruppen generellt, och det verkar allmänt sett ha varit något mindre betydelsefullt inslag. Detta behöver såklart inte vara av mindre betydelse i det enskilda fallet, utan där kan sådant som skuldreglering vara mycket centralt, även om färre totalt sett varit i en skuldsatt situation. Det kan också vara så att handläggare saknat kunskap om en del skulder, och ytterligare att klienterna innan de ens försöker att påbörja en behandling hos Passus först sett till att på egen hand försöka reglera sådana skulder som varit mer problematiska för dem.
Sammanfattning
Sammantaget ger uppdragsgivarna som i första hand arbetade som handläggare inom socialtjänsten en klart positiv bild av Passus. Med undantag för någon klart negativ röst, och någon annan tveksam över något moment, ges en samstämmig bild av nöjdhet med vad verksamheten bidragit till. Ett problem som lyfts av flera är samtidigt att det kan vara svårt att placera personer i Passus och liknande behandlingsalternativ av ekonomiska skäl i en ansträngd kommunal budget. Detta gäller även då de aktuella kommunerna faktiskt är sådana som har valt en sådan placering. Handläggarna menar också att den egna kompetensen rörande arbetet med gäng är relativt outvecklat, och även att kunskapen om gäng är tämligen låg generellt. Något bättre kunskap verkar man ha personligen, och detta kan dels hänga samman med deras personliga intresse och deras erfarenheter av arbete med gruppen. Man kan också tänka sig att den personliga kompetensen ytterligare förstärks genom att gängrelaterade ärenden i högre grad ges till dem som uppfattas ha större kompetens.
I vilken mån som det finns mer gedigen kompetens i dessa frågor generellt i Sveriges socialtjänster går av naturliga skäl inte att säga med stöd av denna undersökning. Man kan emellertid peka på att det i stödarbetet kan finnas behov för vissa att såväl byta bostadsort som umgänge, och att detta inte är någon enkel eller snabb process. Att skapa sådana lösningar kan vara för omfattande för en enskild kommun, och det kan vara särskilt svårt att finna lösningar för ett behandlingsarbete på distans. Att den lokala kompetensen i att stödja exit-processer skattas högre bland handläggarna är å ena sidan mycket positivt, men det kan å andra sidan kräva ett samarbete i en längre vårdkedja.
Passus verkar också ha funnit former för samverkan med socialtjänsten på ett välfungerande sätt. Samarbetet kring klienten framstår som tydligt, med klar information och kompletterande roller. Passus framstår från svaren som en proaktiv verksamhet som verkar ha införlivat de förväntningar och krav som socialtjänsten har för ett samarbete med en extern vårdgivare. Detta oaktat att Passus kan ha en positiv ingång i att de löser för socialtjänsten svåra dilemman där de kanske inte vet vilket sätt de ska agera på, och där multipla områden måste adresseras.
När det gäller värderingarna av vad Passus bidragit till i relation till de enskilda behandlingsuppdragen är resultatet i det närmaste genomgående klart positivt. Passus uppfattas ha varit en betydelsefaktor i vägen att lämna gäng, återbygga sin person och identitet, få till stånd mer välfungerande sociala sammanhang och även en strukturerad vardag.
Alla dessa resultat måste samtidigt förstås som värderingar från handläggare som, även om de följer utvecklingen för aktuella personer, saknar möjlighet att göra helt säkra bedömningar. Resultatet täcker inte heller samtliga klienter som Passus arbetat med, utan det finns ett bortfall. Betraktat som en indikation på hur väl Passus lyckats med sina uppdrag är resultatet ändå ett bidrag, och sett som uttryck för hur väl Passus lyckats i sina direkta kundrelationer kan man vara mer säker i att säga att detta arbete har en synnerligen god bas att stå på.