Den första delstudiens (Borgfeldt & Lyngfelt, 2014) syfte är att skapa förståelse för vad som konstituerar de multimodala elevtexter där studiens elever visar vad de lärt sig efter ett ämnesintegrerat arbete om stenåldern. Inledningsvis studeras vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion som står att finna i elevernas texter. Vidare undersöks hur de skilda uttrycken bildar mening, på vilka sätt de utgör svar på lärarens uppgiftsformulering samt vilka samband som står att finna mellan de multimodala uttrycken i text-produktionerna och elevernas en- eller flerspråkiga bakgrund.
Elevernas textproduktioner analyseras och kategoriseras med hjälp av begreppen komposition, rytm och multimodal kohesion (Jewitt & Kress, 2003; Kress, 2003; Kress & van Leeuwen, 2006; Van Leeuwen, 2005), som utgör de analyskategorier vilka används för att få syn på det meningsskapande som står att finna i deras framställningar. Komposition används för att förklara och förstå hur eleverna organiserar innehållet i sina framställningar medan rytm har till syfte att förklara varför eleverna väljer vissa semiotiska resurser framför andra och hur de placerar dem i relation till varandra. Multimodal kohesion används för att beskriva hur komposition och rytm skapar sammanhang i elevernas texter. Genom att åskådliggöra hur de olika semiotiska resurserna tillsammans utgör en helhet visas dels hur den multimodala textens mening skapas och dels hur samspelet dem emellan tydliggörs. För att ytterligare diskutera textproduk-tionernas utformning och elevernas val av uttryckssätt och semiotiska resurser används begreppen svarjakt och tekstskaping (Løvland, 2011).
Enligt Løvland innebär svarjakt att elever redovisar delar istället för att återge helheter. I den här studien betyder det att eleverna relaterar till de frågor läraren ställer i sina redovisningar; de försöker pricka in rätt svar på lärarens frågor. Løvlands definition av tekstskaping innebär att elever själv-ständigt producerar texter som präglas av förståelse och helhet. Tekstskaping avser i den här studien textproduktion där eleverna (utifrån funktionella läs- och skrivstrategier) utvecklar förmåga att tolka text och reflektera över textinnehåll.
Resultaten visar att de semiotiska resurserna bild och färg dominerar elevernas textproduktioner när de redovisar vad de lärt sig om stenåldern medan skrift, symboler, pratbubblor och rutor är betydligt mindre frekventa.
RESULTAT AV TRE DELSTUDIER – SAMMANFATTNING
Uppgiften tycks ge eleverna möjlighet att skapa helhet och sammanhang –
multimodal kohesion – genom en kombination av olika uttryckssätt och
semiotiska resurser. Eleverna väljer, oavsett språklig bakgrund, i första hand att redovisa uppgiften genom att rita och färglägga. Intrycket är att eleverna väljer skrift främst när de vill komplettera sina illustrationer, möjligen också för att det förväntas av dem att de ska skriva. I det avseendet tycks lärarens uppgiftsformulering stödja elevernas sociosemiotiska positionering.
Att skapa multimodala framställningar tycks alltså innebära både möjlig-heter och svårigmöjlig-heter för eleverna. Uppgiften verkar å ena sidan ha inspirerat eleverna till tekstskaping och har därmed uppmuntrat dem till att utveckla sitt fria och kreativa meningsskapande. Å andra sidan tycks den uppmuntra dem till svarjakt genom kravet att utförligt och noga svara på vad de lärt sig om stenåldern utifrån de instruktioner de fått av läraren.
Slutsatsen är att val av uttryckssätt och möjligheten att kombinera olika semiotiska resurser tycks ha lett till att eleverna, oavsett om de är en- eller fler-språkiga, både kan utveckla och kanske också fördjupa sitt meningsskapande. Möjligheten att få välja mellan att rita, skriva eller både rita och skriva har troligen gynnat de elever som uttrycker att det är svårt eller jobbigt att skriva. Det kan också vara så att elevernas motivation för språk- och kunskaps-utvecklande arbete ökar när de på det här viset ges möjlighet att välja uttryckssätt.
Resultaten i den här studien ligger till grund för den andra studien där eleverna själva får komma till tals och berätta om vilka uttryckssätt de föredrar när de redovisar vad de lärt sig i sina textproduktioner.
Delstudie II. ”Jag ritade först sen skrev jag”.
Elevperspektiv på multimodal textproduktion i
årskurs 3
Den andra delstudien (Borgfeldt & Lyngfelt, 2017) syftar till att undersöka vad elever i årskurs 3 själva uppfattar som betydelsefullt i sina multimodala texter när de genomför en uppgift som uppmuntrar till redovisning i multimodal form. Här uppmärksammas hur eleverna resonerar när de får välja mellan att rita, skriva eller både rita och skriva då de i den aktuella uppgiften redovisar vad de lärt sig om stenåldern. Uppmärksamhet riktas även i den här studien mot eventuella skillnader mellan elever med svenska som förstaspråk och
flerspråkiga elever. I den första delstudien fokuseras vilka uttryckssätt och semiotiska resurser som konstituerar elevernas multimodala texter. I den här studien undersöks vilka uttryckssätt och semiotiska resurser eleverna fram-håller när de muntligt får uttrycka sig om sina texter och samtidigt vet om att läraren ska bedöma texterna. Här uppmärksammas också vilka uttryckssätt och semiotiska resurser eleverna själva säger sig vilja använda om de själva får välja form för sin kunskapsredovisning.
För att beskriva elevernas textproduktioner görs en analys av de transkriberade elevintervjuerna utifrån begreppen multimodal kohesion och
meningsskapande (Jewitt & Kress, 2003; Kress, 2003; Kress & van Leeuwen,
2006; Van Leeuwen, 2005)61. För att diskutera deras uttalanden om menings-skapandet i relation till såväl val av uttryckssätt och semiotiska resurser som bedömning kombineras begreppen svarjakt och tekstskaping (Løvland, 2011) med begreppen agency och conceptualization (Cope & Kalantzis, 2010). Svarjakt och tekstskaping används för att beskriva vad eleverna ägnar sig åt när de producerar sina texter och begreppen agency och conceptualization används för att diskutera de rolltaganden som eleverna uppvisar i sina intervjusvar, när de kommenterar sina textproduktioner. Agency definieras här som elevers förmåga att relativt självständigt förklara hur olika uttryckssätt använts i den aktuella textproduktionen medan conceptualization innebär att elever inte enbart beskriver hur uttryckssätten använts i den aktuella textproduktionen utan också talar om varför dessa använts.
Resultaten visar att bild och färg tycks ha något större betydelse för de flerspråkiga eleverna än för eleverna med svenska som förstaspråk även om skillnaderna är marginella (tre av de flerspråkiga eleverna väljer att enbart rita jämfört med en elev som har svenska som förstaspråk). Det är också något fler av de flerspråkiga eleverna som uttalar att det är arbetsamt och svårare att skriva än att rita.
Å ena sidan tyder elevernas uttalanden på att de är medvetna om att läraren är mottagare av deras texter och att hon kommer att uttala sig om resultatet (eleverna anpassar uppgiftslösningen till hur läraren formulerat uppgiften). Å andra sidan visar analysen att de har svårt både att förstå intervjufrågorna om bedömning och att verbalisera vad bedömning innebär. Eleverna blir påfallan-de tysta och endast en av påfallan-dem – Hanna – resonerar i termer av betyg och kan
61 I kapitel 4 redogör jag för intervjuernas genomförande under rubriken Intervjuer - andra och
RESULTAT AV TRE DELSTUDIER – SAMMANFATTNING
förklara varför det är viktigt att visa vad man lärt sig (läraren ska ju bedöma och betygsätta redovisningen av uppgiften).
Analys och tolkning av elevernas uttalanden blottlägger därmed en problematik som tycks finnas i själva uppgiftsformuleringen. Elevernas tolkning av uppgiften innebär att deras redovisningar i flera fall präglas både av svarjakt och tekstskaping och att deras rolltagande kännetecknas av såväl
agency som conceptualization. Mustafa kan till exempel åstadkomma en komplex
framställning präglad av tekstskaping utan att kunna förklara varken hur han gjort – agency – eller varför han har gjort som han gjort – conceptualization. Hanna, däremot, kan redogöra både för hur och varför hon valt att redovisa som hon gjort och ändå tycks det som om hon har fastnat i svarjakt.
Vidare uppger eleverna att de skulle vilja redovisa genom att använda andra uttryckssätt än de som har erbjudits. De flerspråkiga eleverna säger att de skulle vilja uttrycka sig muntligt, dansa eller dramatisera medan eleverna med svenska som förstaspråk säger att de skulle vilja uttrycka sig med hjälp av dator eller göra film.
Erbjudandet om att uttrycka sig multimodalt får alltså betydelse för elever-nas meningsskapande i den specifika stenåldersuppgiften. Sannolikt skulle deras möjligheter att visa vad de lärt sig öka ytterligare om de hade erbjudits att uttrycka sig med vilka resurser de vill.
I den tredje delstudien presenteras analys och resultat av lärarens uttalanden.