I denna del redovisas och analyseras de olika arbetsmarknadsinsatser som kommunen erbjuder. Verksamheterna har olika uppdrag och vänder sig delvis till olika målgrupper.
Målgrupperna förändras också över tid och så gör också verksamheterna, vilket också tas upp i följande del. Utifrån redovisningen och analysen förs en diskussion om verksamheterna och utbudet är ändamålsenligt i förhållande till de behov som finns hos de olika grupper, som idag uppbär ekonomiskt bistånd.
Bakgrund till dagens arbetsmarknadsenhet (AME)
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bildas
1 januari 2011 bildades Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN). Dessförinnan hade nämndens verksamhet varit en del av barn- och utbildningskontoret. Den nya politiska
organisationen har sin bakgrund i kommunens ambition att skapa ytterligare förutsättningar för människor som varken studerar eller arbetar att så snart som möjligt komma i egen försörjning.37
Den nya nämnden fick under våren 2011 i uppdrag av kommunstyrelsens att utreda hur en konkurrensutsättning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skulle kunna genomföras.
Avsikten var att skapa förutsättningar för en ny organisering och nya arbetssätt från 1 juli 2012 och där effekter kunde avläsas fram till mandatperiodens slut, 2014.
Förstudie Arbetslinjen
Ett konsultbolag fick därefter i uppdrag att genomföra en studie med nulägesanalys och samt förslag till mål och indikatorer. Genom att analysera dokument, statistik och intervjuer med olika funktioner i kommunen kunde konsulterna konstatera att det fanns ett behov av ett förändrat arbetssätt för att fånga in en bredare målgrupp. Det saknades insatser för många grupper som med relativt lite stöd skulle kunna komma i egen försörjning. Vid den här tidpunkten fanns redan Arbetscenter (AC) och Kunskapsparken (vuxenutbildningen) I
rapporten föreslås att det skulle vara av stort värde om man samlade Sollentunas kompetenser inom detta på ett ställe, ett ”Möjligheternas Kontor” dit man som medborgare kan vända sig för vägledning och kartläggning oavsett skäl till behovet av detta stöd.38
Konsulten rekommenderade också Sollentuna kommun att starta ett projekt med uppdrag att beskriva strategier för hur målsättning och inriktning för ett nytt arbetssätt med start 1 juli 2012.39 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade därför beslut om en övergripande målbild för arbetsmarknadsfrågorna: ”att andelen i egen försörjning i arbetsför ålder i kommunen ökar”. Barn- och utbildningskontoret fick i uppdrag att starta ett projekt som skulle syfta till att föreslå strategier för hur den övergripande målsättningen skulle nås.
Projektet ”En väg in” startade i december 2011.40 Direktiven för projektet ”En väg in” var att:
föreslå hur ”Möjligheternas kontor” bör byggas upp
37 Mementor 2011., Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2012
38 Mementor 2011.
39 Mementor 2011.
40 Wentzell Y./Sollentuna kommun 2012.
18
komma med förslag på åtgärder som underlättar för sociala företag att etablera sig i kommunen
ge förslag på hur kommunen på ett bättre sätt ska kunna ta sitt ansvar för unga som varken arbetar eller studerar
föreslå en organisation och budget för utbildnings- och arbetsmarknadskontoret (UAK).
En väg in
I rapporten föreslås bland annat att MK inom kommunen ska har det främsta ansvaret för att under kartläggningstiden remittera individer till AC eller annan lämplig aktör som är
upphandlad enligt LOV. Innebörden är att remitteringar från SOK direkt till AC ska minska.
Det är MK som ska vara kommunens ”En väg in”, framkommer av rapporten. Efter kartläggningsprocessen ska individen själv kunna välja utförare av tjänst.
Tanken med MK, som det skrivs fram i rapporten, är att individerna ska ha en ingång till kommunen genom att resurser samlas från SOK, AC och Vuxenutbildningen, som rör individens hjälp till egen försörjning. Genom detta förutspås att risken för långvarigt utanförskap minskar och likaså kostnaderna för ekonomiskt bistånd.
I rapporten poängteras att MK inte ska bli ett nytt socialkontor eller en arbetsförmedling. Man skriver fram en önskan om samarbete med nämnda aktörer och eventuellt en samlokalisering, vilket Försäkringskassan och AF avvisade vid tidpunkten.
Rapporten pekar också ut vikten av att en kartläggning av individerna snabbt initieras och att MK slussar vidare individer till rätt insats för erforderlig hjälp (psykolog, Försäkringskassan, sjukvård eller till studievägledning). Rapporten pekar också ut vikten av att en handlingsplan upprättas för alla deltagare. Planen ska innehålla mål och hur vägen till målen ska se ut.
Insatserna kan vara av olika slag (hjälp med att skriva CV, kvalificerade psykologiska tester, arbetsträning, studiebesök, utbildningar, lärlingsplatser, praktik, social träning). Eftersom behoven är olika föreslås att det ska finnas en uppsjö av utförare av tjänsterna (varav AC alltså anses vara en).
I rapporten betonas också vikten av uppföljning. Förutom att följa upp resultaten för individerna och de olika utförarna, pekas på vikten att följa utvecklingen av ekonomiskt bistånd. Hur påverkas ekonomiskt bistånd av att MK har kommit igång med sin verksamhet?
Ny förvaltningsorganisation
Utifrån genomförda utredningar fattades våren 2012 beslut om en ny förvaltningsorganisation, vilket ledde till att UAK bildades 1 juli 2012, för UAN:s förvaltningsområde.41
Möjligheternas kontor (MK) statar sin verksamhet 1 april 2013. Under 2015 slogs MK:s och AC:s verksamheter ihop till en enhet; arbetsmarknadsenheten (AME), vilket ligger lite i linje med det förslag som presenterade i rapporten ”En väg in”. Inom AME ingår också det kommunala aktivitetsansvaret.
Åtaganden för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Som en bakgrund till kommande redovisning av de olika verksamheternas uppdrag och resultat nedan är det bra att känna till vilka övergripande mål (åtaganden) Utbildnings- och
41 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 2012.
19
arbetsmarknadsnämnden har. Under 2015 och 2016 finns ett antal åtaganden i strävan mot de kommunövergripande målen, med relevans för detta uppdrag:
Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar
Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser
Sfi ger Sollentunabor kunskaper i svenska språket kopplat till arbetslivets behov
Studerande inom vuxenutbildningen (inkl. sfi) ska nå målen och vara nöjda med sin utbildning
Ett nytt åtagande, under kommunmålet om att vara en aktiv aktör mot näringslivet, är att i samverkan med kommunens näringslivschef ska bidra till ett gott samarbete med näringslivet.
20
Möjligheternas kontor
Möjlighetens kontor (MK) startade sin verksamhet 1 april 2013 i syfte att kunna erbjuda en samlad verksamhet för en bredare målgrupp, i enlighet med de förslag som presenterats i förstudierna.42 MK:s målgrupper beskrivs vara deltagare som hänvisas från socialkontoret, arbetslösa ungdomar, nyanlända, personer med funktionsnedsättning, men också andra som behöver stöd för att komma i arbete. I dagsläget finns cirka 25 upphandlade coachföretag som erbjuder deltagarna olika former av individuella insatser.43
MK är avsett att fylla en funktion för de personer som behöver extra stöd utöver de insatser som arbetsförmedlingen (AF) erbjuder.44 Det innebär att MK ska vara ett komplement till AF, men inte ta över om AF kan erbjuda lämplig insats. I praktiken inträffar det emellanåt ändå att MK arbetar med individer som är har haft en aktiv insats genom AF, men där insatsen inte lett till önskat resultat.
Deltagare i Möjlighetens kontors verksamhet
MK hade 300 deltagare under de nio månader verksamheten drevs 2013. År 2014 var antalet inskrivna deltagare 349 och motsvarande siffra för 2015 är cirka 340.45
MK tar emot personer mellan 16 och 65 år. År 2015 var 28 procent i åldern 16-25 år, vilket är en ökning jämfört med föregående år. 67 procent var inom ålderspannet 26-55 år och fem procent var mellan 56 och 65 år.46
Fördelningen mellan könen bland de som kommer till MK är jämn och detsamma gäller för de som sedan faktiskt får en coachinsats.
Deltagarna på MK kommer antingen på eget initiativ eller genom
hänvisning/rekommendation av andra, oftast myndigheter. Oavsett anledning till kontakt med MK, sker deltagande på frivillig basis. Det innebär att t.ex. EEB inte remitterar individer till MK. Figur 2.1 visar andelen som kom till MK på eget initiativ alternativt genom hänvisning från andra.
42 Mementor 2011., Wentzell. Y./Sollentuna kommun 2012.
43 Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2015.
44 Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2015.
45 Statistik från AME., Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2015c. Observera att uppgifterna över t.ex.
antalet inskrivna och antalet med handlingsplan varierar något mellan olika källor. Det beror på att uppgifter kan ha tagits ut ur datasystemen vid olika tidpunkter och att efterregistreringar skett. Därtill används inte alltid samma terminologi för olika statistikproduktion (att vara inskriven, aktuell, ha en handlingsplan kan behandlas och tolkas olika).
46 Statistik från AME.
21
Figur 2.1 Andel som kom till MK 2015 på eget initiativ alternativt genom hänvisning från annan
Totalt sett kom år 2015, 62 procent på eget initiativ, vilken är 9 procentenheter mer än föregående år. 21 procent kom genom hänvisning från Arbetsförmedlingen, och det är 12 procentenheter färre än 2014. Från socialkontoret kom år 2015, 9 procent, vilket är detsamma som år 2014. Sex procent hänvisades till MK från Försäkringskassan och två procent från kommunens gymnasiesamordnare år 2015.47
Vad händer när en individ kommer till MK?
Handläggare på MK tar emot nya deltagare som kommer på eget initiativ till öppet hus två gånger per vecka. Då får individen berätta om sin situation och beskriva vad hen vill ha stöd i och på vilket sätt en coach kan vara till hjälp. Om handläggaren och individen tror att det kan vara värdefullt, och om individen vill ha coachning, beslutas om coachinsats, vanligtvis på tre månader. Sen väljer individen något av de cirka 25 coachföretag som dagsläget är
upphandlade enligt LOV.48
Alla som kommer till MK får inte en insats beviljad. Det kan i sådana fall röra sig om t.ex.
individer som varit arbetslösa en mycket kort tid eller som efterfrågar tjänster som MK inte kan bistå med. En sådan skulle kunna vara att man vill utöka sitt kontaktnätverk. Under de åtta första månaderna 2015 kom 262 personer till MK. Av dessa fick 221 hjälp av en jobbcoach (vilket motsvarar 84 procent).49
Deltagarna har olika förutsättningar och står olika nära arbetsmarknaden, vilket beaktas när personerna kartläggs och beslut om nivå fattas. En annan viktig faktor är vilka andra
samhälleliga insatser som finns tillgängliga för personen. I praktiken handlar detta framförallt om AF-insatser. En aktiv AF-insats kan vara en arbetsmarknadsutbildning, en praktik,
jobbcoach (många gånger av samma coachföretag som MK har avtal med – tilläggas ska dock att MK arbetar på ett annorlunda sätt med sina coacher än vad AF har möjlighet att göra).50 När AF går in med en aktiv insats för en person så får personen aktivitetsstöd under tiden. En coachinsats genom MK berättigar inte till någon ersättning för personen. Detta har betydelse för personen själv, men också för kommunens utgifter när det gäller personer som uppbär ekonomiskt bistånd. MK går alltså inte in med en sexmånadersinsats när de har vetskap om att
47 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014., Statistik från AME.
48 Arbetsmarknadsenheten 2015.
49 Statistik från AME.
50 Statistik från AME., Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2016a.
62%
21%
9%
6% 2%
På eget initiativ
Från Arbetsförmedlingen Från Socialkontoret Från Försäkringskassan Från gymnasiesamordnare
22
personen har rätt till aktiv hjälp från AF om tre månader – oavsett hur långt ifrån
arbetsmarknaden personen står. Någon enstaka gång kan det finnas särskilda skäl att ändå gå in med en insats via MK trots att AF skulle kunna bevilja en coachinsats, menar personal på AME.
Personal på AME menar att det förekommer personer som anser att de inte får hjälp av AF eller har dåliga erfarenheter av myndigheten. I dessa fall kan MK gå in med en insats. AF menar själva att de kan uppfattas som kravfyllda och att det är en hög tröskel innan en person kommer i insats. Förtroendet är ibland också lågt och vissa kan säkert vara rädda för
myndigheten, menar en chef på AF.
För alla individer som fått en coachinsats beviljad upprättas en handlingsplan. Innehållet i handlingsplanen formuleras framförallt av den enskilde deltagaren i samråd med handläggare på MK, utifrån den kartläggning som gjorts, berättar personal på AME. Handlingsplanen följer sedan med deltagaren till den coach som valts. Coachföretaget ska sedan upprätta en genomförandeplan med tidsplan som ska godkännas av MK.
Hur följs coacherna och deltagarna upp?
En gång i månaden ska coachföretagen återrapportera till MK, mer frekvent om problem uppstår. Rapporteringen sker på individnivå och sköts överlag på ett bra sätt, menar MK. Ett av coachföretagen, som är det med flest deltagare från MK, berättar att de, utöver
månadsrapportering, har uppföljningssamtal med MK en gång årligen, samt återrapporterar statistik. Därtill initierar såväl företaget som MK trepartssamtal vid behov.
Under 2015 har MK haft årliga uppföljningssamtal med samtliga coachföretag utom ett. 51 Under besöken förs en diskussion kring resultat, kvalitet och rutiner. Varje deltagare följs också upp under en insatsperiod.52
De enskilda deltagarnas nöjdhet följs upp med en enkät direkt efter avslutad insats. Under 2015 började MK också följa upp individer sex månader efter avslutad insats. Nedan visas några resultat från den uppföljning som genomförs.
Resultat 2013-2015
MK följer upp sina resultat utifrån andel nöjda deltagare samt hur stor andel deltagare som gått vidare till arbete eller studier (mål: 55 procent).53
Resultat enligt statistik
Beviljade insatser och handlingsplaner
En del resultat går att finna i den s.k. Resultat- och indikatorpaletten, verksamhetens sätt att fram t.o.m. 2014 återrapportera till nämnden.54 Notera att MK startade sin verksamhet en bit in på 2013 varför jämförelser med det året bli haltande.55
Under 2013 beviljades 204 personer en coachinsats. Under 2014 och 2015 fick 305 respektive 282 personer en insats beviljad.56
51 Arbetsmarknadsenheten 2015.
52 Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2016a.
53 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2015b.
54 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014
55 Data finns fram till 150423 i Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2015.
56 Notera att antalet deltagare med beviljade handlingsplaner inte är identiskt med antalet inskrivna deltagare som redovisats ovan.
23 Figur 2.2 Antalet beviljade coachinsatser 2013-2015
Att antalet deltagare med handlingsplan är något färre under 2015 än under 2014, bedömer MK vara en konsekvens av den förbättrade arbetsmarknaden. Det har medfört att MK, enligt egen uppgift, har kunnat ägna mer tid åt individer med mer omfattande behov. Under 2015 har bokade besök från andra myndigheter, exempelvis Försäkringskassan och Landstinget, ökat.57
Den initiala bedömningen av vilken nivå på insats som är lämplig för en individ brukar i regel vara korrekt visar statistik över antalet förlängningar. Den bedömningen delar en av
kommunens upphandlade coachföretag, som lämnar underlag för denna rapport.
Efter avslutad insats
Direkt efter avslutad insats följer MK upp deltagarna genom en digital enkät. År 2014 avslutades 371 deltagare – en del med insatser från 201358 - och 2015 avslutades 257 deltagare.59 Figuren nedan visar hur stor andel av deltagarna som går vidare till studier eller arbete efter avslutad coachinsats.60
57 Arbetsmarknadsenheten 2015.
58 Statistik från AME.
59 Arbetsmarknadsenheten 2015., Statistik från AME. Observera att siffrorna vad gäller antalet avslutade deltagare varierar något för ett och samma år beroende på källa
60 Statistik från AME.
204
305 282
0 50 100 150 200 250 300 350
2013 2014 2015
Antal
År
24
Figur 2.3 Till arbete eller studier efter avslutad coachinsats 2013-2015 (procent)
Enligt statistik från MK:s två första år (fram till april månad 2015) hade 39 procent av de avslutade deltagarna gått till arbete och 11 procent till studier. Övriga 50 procent fördelades på: aktiva insatser via AF eller fortsatt jobbsökande på egen hand (29 procent) och avbrutit pga. sjukdom eller annan anledning (21 procent).61
Under åren 2014 och 2015 är andelarna som går vidare till arbete eller studier snarlika, cirka 55 procent. Cirka fyra av tio får ett arbete och en person av tio börjar studera efter avslutad insats hos MK. Cirka hälften av deltagarna som inte går vidare till arbete eller studier fördelar sig år 2015 enligt följande: 13 procent gick över till aktiv insats via AF, 20 procent fortsätter vara arbetssökande på egen hand och 14 procent av deltagarna avbröt insatsen på grund av sjukdom eller annat.62 Enligt en av coacherna är det ovanligt att deltagare avbryter pågående insats. I de fall det inträffar kan det bero på att AF har en lämplig insats eller att deltagaren behöver t.ex. psykologstöd.
Sexmånadersuppföljning
Från juli 2015 började MK, genom en enkät, följa upp deltagarna också efter sex månader. En redovisning finns för de individer som avslutande mellan januari och oktober 2015 och baseras på 111 svar. Resultaten fördelas på fyra kategorier enligt tabellen nedan.
61 Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2015.
62 Statistik från AME.
12 11 11
27
44 42
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2013 2014 2015
Procent
År
Studier Arbete
25
Tabell 2.1 Sexmånadersuppföljning av avslutade deltagare 2015-2016 (procent)
Gick inte ut i arbete/studier vid avslut - fortfarande inte arbete/studier vid uppföljning 25 Gick ut i arbete/studier vid avslut - inte kvar i arbete/studier vid uppföljning 6 Gick inte ut i arbete/studier vid avslut - i arbete/studier vid uppföljning 17 Gick ut i arbete/studier vid avslut - kvar i arbete/studier vid uppföljning 52
Resultaten är positiva i meningen att utfallet är bättre efter sex månader jämfört med direkt efter avslutad insats. Efter ett halvår är upp mot 70 procent av deltagarna i arbete eller
studier.63 Andelen motsvarar resultaten som Solna och Nacka kommuner har, vilket redovisas i kapitel 4.64
Deltagarnas uppfattningar
MK skickar ut en enkät till deltagarna efter avslutad insats. Enkäten innehåller frågor om bemötande, stödet och kvaliteten på insatserna. Resultaten för 2014 och 2015 visas i tabellen nedan.65
Tabell 2.2 Deltagarnas nöjdhet med MK 2014-2015 (procent) 2015 2014
Nöjda med bemötandet från handläggarna på MK 94 94
Nöjda med bemötandet från coach 92 92
Nöjda med hjälpen och stödet från coach 89 86 Skapat eller reviderat CV med coach 90 89 Haft kontakt en eller fler ggr/v med coach 91 92
Enligt enkätsvaren 2015 är 94 procent nöjda eller mycket nöjda med det bemötande de får av handläggarna på MK och på samma fråga gällande coachen svarar 92 procent att de är nöjda eller mycket nöjda. Vidare är 89 procent nöjda eller mycket nöjda med den hjälp och det stöd de fått av sin coach. 90 procent av deltagarna har tillsammans med sin coach skapat eller uppdaterat sin CV (meritförteckning och personligt brev).
60 procent av deltagarna har träffat sin coach en gång per vecka och 31 procent har träffat sin coach mer än en gång per vecka. 10 procent har träffat coachen mindre än en gång per vecka.
De som besvarat enkäten ger uttryck för att vara förhållandevis nöjda med det bemötande och den insats de fått. Problemet är att svarsfrekvensen är låg (33 procent), vilket gör att resultat inte är helt tillförlitligt.
Översyn av Möjligheternas kontor och jobbcoachsystemet 2015
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade 2015 beslut om en översyn av
Möjligheternas kontors verksamhet sedan dess start 1 april 2013. Rapporten bildar underlag för beslut om eventuella förändringar av verksamheten.66
63 Statistik från AME.
64 De tre kommunerna gör dock inte samma bedömningar av vad som är ett positivt utfall av genomförda insatser. Av den anledningen måste jämförelser göras med försiktighet.
65 Statistik från AME.
26
I rapporten har man tittat på hur coachföretagen har lyckats i sitt uppdrag samt samlat in reflektioner från personal på coachföretagen och MK.
Sammanfattningsvis ges följande synpunkter från jobbcoachföretagen på förbättringsområden:
regelbundna nätverksträffar mellan MK och jobbcoacherna (som i Nacka)
se över utformningen av handlingsplanen eller arbetssättet kring vilken information jobbcoacherna får från handlingsplanen
nivåbedömning, behov av att tydliggöra resonemanget gentemot jobbcoacherna kring hur bedömningar görs
Vad gäller den första punkten uppger viss personal på AME att kontakterna med
coachföretagen är mycket goda. Ett av coachföretagen, som intervjuats för denna rapport, delar den bedömningen.
Peronalen på MK upplever följande som förbättringsområden:
ta bort insatsnivå 3
se över möjligheter till att erbjuda korta arbetsmarknadsinriktade utbildningar för ungdomar
förändrade uppdrag i upphandlingen gällande kortare riktade uppdrag till coachföretag som hjälp med CV-skrivning och att träna på anställningsintervju
Den första punkten handlar om insatser som varar upp till ett år. Ingen deltagare har hittills fått insatsnivå 3 och av den anledningen upplevs den vara överflödig.
De andra punkterna handlar om att anpassa utbudet efter behoven. Handläggarna på MK bedömer att målgruppen till viss del har förändrats under de åren verksamheten funnits.
Inledningsvis stod deltagarna i regel relativt nära arbetsmarknaden, medan man på senare tid tagit emot fler sökanden som uppbär aktivitetsersättning67 från Försäkringskassan.68 Det innebär att deltagarnas behov har förändrats. UAN betonar också den förändrade målgruppen för Arbetsmarknadsenheten i verksamhetsberättelsen för 2015. Antalet personer med
omfattande problematik som står långt från arbetsmarknaden bedöms ha ökat.69
Av den anledningen förslår handläggarna vid MK att coachföretagen får ett förändrat uppdrag
Av den anledningen förslår handläggarna vid MK att coachföretagen får ett förändrat uppdrag