Insatser för fler Sollentunabor i arbete
Rapport
2016-08-23 Fredrik Lind, kommunstrateg, KLK
Innehåll
Uppdraget ... 2
Disposition och metod ... 3
1. Ekonomiskt bistånd och kompetenshöjande åtgärder ... 5
Lagar och riktlinjer för ekonomiskt bistånd ... 5
Försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt ... 5
Grundkrav för den som söker ekonomiskt bistånd ... 5
Biståndshushållen i Sollentuna ... 6
Antal hushåll och kostnader per hushåll ... 6
Hushållstyper ... 9
Kompetenshöjande åtgärder ... 12
Vilka krav kan kommunen ställa? ... 12
Typ av verksamhet ... 12
Vägran eller nedsättning av bistånd ... 13
Vilka omfattas av lagen? ... 14
Grupperna som uppbär ekonomiskt bistånd i Sollentuna ... 15
Sammanfattning ... 16
2. Sollentuna kommuns arbetsmarknadsinsatser ... 17
Bakgrund till dagens arbetsmarknadsenhet (AME) ... 17
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bildas ... 17
Förstudie Arbetslinjen ... 17
En väg in ... 18
Ny förvaltningsorganisation ... 18
Åtaganden för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 18
Möjligheternas kontor ... 20
Deltagare i Möjlighetens kontors verksamhet ... 20
Vad händer när en individ kommer till MK? ... 21
Hur följs coacherna och deltagarna upp? ... 22
Resultat 2013-2015 ... 22
Arbetscenter ... 29
Deltagare i Arbetscenters verksamhet ... 29
Arbetscenters olika verksamheter ... 30
Resultat 2012-2015 ... 31
Kunskapsparken ... 36
Uppdraget ... 36
Deltagare ... 36
Mål ... 36
Uppföljning ... 37
Resultat ... 37
Kommunala aktivitetsansvaret ... 40
Uppdraget ... 40
Åtagande ... 40
Gruppen unga ... 40
Arbetssätt ... 40
Utvecklingsområden ... 41
Resultat ... 41
Sammanfattning ... 42
3. Bedömning av ekonomiskt bistånd och genomförande av insatser ... 44
Ansökan och kartläggning ... 44
Hänvisningar och remitteringar ... 44
Klientgrupper med större utmaningar ... 46
Sjukskrivna ... 46
Ny modell för intern samverkan ... 49
Kostnader ... 50
Vad går det ekonomiska biståndet till? ... 50
Tillfälliga boenden... 53
Orsaker till att ekonomiskt bistånd upphör ... 54
Hembesök som del av utredning av ekonomiskt bistånd ... 54
Utrymme för att genomföra hembesök ... 55
Hembesök i Sollentuna och andra kommuner ... 55
Kan hembesöksverksamheten utvecklas? ... 56
Sammanfattning ... 56
4. Andra kommuners arbete med ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser 58 Solna stad – Kompetensförvaltningen ... 58
Solna stad – Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten ... 59
Nacka kommun – Arbets- och företagsenheten ... 60
Sammanfattning ... 62
5. Sammanfattning och förslag till åtgärder ... 63
Förfina metoderna för uppföljning och fördjupa resultatanalyser ... 63
Utveckla samverkan med externa parter för en helhetssyn ... 64
Stärk samverkan inom den kommunala organisationen ... 67
Inventera utbudet av insatser för att matcha mot behoven ... 68
Stärk samverkan med näringslivet... 71
Jämför bedömningspraktik med andra kommuner ... 73
Källor ... 74
2
Uppdraget
Insatser för fler Sollentunabor i arbete
Att ha ett arbete att gå till innebär att man kan försörja sig och att man känner sig behövd. I Sollentuna har arbetslösheten stadigt minskat och är låg i förhållande till snittet i Sverige.
Detta är positivt och mycket görs redan för att främja förutsättningarna för fler i arbete. Vi har bland annat ett kontinuerligt näringslivsarbete med en näringslivsstrategi som utgår från målet att vi ska ha Sveriges bästa företagsklimat.
Vi erbjuder även stödinsatser genom Arbetscenter och Möjligheternas kontor på kommunens arbetsmarknadsenhet. En skola där alla elever ges möjligheten att lyckas är ytterligare en förutsättning och här ligger Sollentuna i framkant med höga meritvärden och betyg.
Samtidigt står vi inför ett antal utmaningar. En av dessa är flyktingsituationen som nu råder, där nyanlända som kommer till Sollentuna ska integreras och komma i sysselsättning. Detta är centralt för att de inte ska hamna i ett utanförskap som kan bli svårt att ta sig ur. Det är dock fler är de nyanlända som har utmaningar att ta sig in på arbetsmarknaden, ett exempel är de med funktionsnedsättning. Det är en självklarhet att vi i Sollentuna ska göra vårt yttersta för att alla som kan ska ha ett arbete att gå till.
En annan utmaning är att Sollentuna idag redovisar den näst högsta kostnaden för utbetalt försörjningsstöd per hushåll i Sverige. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har glädjande nog minskat men de som har bistånd har det under en längre tid.
Försörjningsstödet är ett skyddsnät som alltid ska finnas för de som behöver det. Samtidigt är det viktigt att stöd finns för att ta sig ur det, eftersom att vägen tillbaka blir svårare ju längre tiden går. Genom att som arbetssökande praktisera eller ägna sig åt andra kompetenshöjande aktiviteter på heltid ökar förutsättningarna att komma i egen försörjning.
Slutligen är det viktigt att de som får försörjningsstöd är de som behöver det allra mest.
Genom att göra hembesök kan vi säkerställa att det verkligen blir så. Hembesök innebär också en möjlighet att upptäcka eventuella missförhållanden i hemmet som socialtjänsten kan hjälpa till att lösa.
Med hänvisning till ovanstående föreslår Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att ge
kommunledningskontoret i uppdrag:
Att redovisa samt analysera uppnådda resultat av de arbetsmarknadsåtgärder som Sollentuna kommun genomför idag
Att utreda formerna för att införa en aktivitetsgaranti för de med försörjningsstöd Att utreda hur vi utvecklar hembesöksverksamheten hos de med försörjningsstöd Att se över nuvarande riktlinjer för bedömning av försörjningsstöd
Att en återrapportering av uppdraget ges vid KS sammanträde 2016-09-05.
För majoriteten i kommunstyrelsens arbetsutskott Henrik Thunes (M)
Anna-Lena Johansson (L) Magnus Ramstrand (KD)
3
Disposition och metod
Rapportens upplägg
Föreliggande rapport inleds med en beskrivande del. Först redogörs för de regleringar som finns i Socialtjänstlagen kring ekonomiskt bistånd samt de krav som Sollentuna kommun har ställt upp. Därefter presenteras översiktligt de kostnader kommunen och andra kommuner har för ekonomiskt bistånd, samt biståndhushållens karakteristika. Den första delen behandlar också vilka krav kommunen kan ställa på kompetenshöjande åtgärder samt vilka som omfattas av dessa krav.
I rapportens andra del beskrivs först bakgrunden till dagens arbetsmarknadsinsatser i kommunen. Därefter beskrivs syfte, mål, verksamhet, uppföljning och resultat för Arbetscenter, Möjligheternas kontor, Kunskapsparken (vuxenutbildningen) samt det kommunala aktivitetsansvaret.
I kapitel tre beskrivs processen för den som söker ekonomiskt bistånd – hur klienterna kommer i kontakt med socialtjänsten samt arbetsmarknadsenheten. Här finns en redogörelse hur klienter hänvisas och remitteras till arbetsmarknadsinsatser samt vilka individer eller grupper som inte kan eller får ta del av en arbetsmarknadsåtgärd. Här beskrivs också mer detaljerat hur det ekonomiska biståndet fördelas utifrån olika ändamål och till kategorier av personer.
I tredje delen beskrivs också hur samverkan fungerar idag och de planer som finns på att stärka densamma. Därtill diskuteras hembesök som en metod i en del av en utredning av ekonomiskt bistånd.
Kapitel fyra beskriver hur två andra kommuner – Solna och Nacka – har organiserat sina verksamheter gällande arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd.
Den femte och sista delen summerar rapporten och presenterar förslag till åtgärder för att effektivisera organisationen och nå målet om att personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska kunna erhålla relevanta åtgärder, i syfte att få ett arbete eller komma närmare
arbetsmarknaden.
Efter kapitel 1-4 ger kortfattade summeringar av det huvudsakliga innehåller i respektive kapitel
Underlag och tillvägagångssätt
I genomförandet av utvärderingen av verksamheterna och utredningen för att ge förslag för kommande förändringar, har en rad olika underlag använts. Verksamhetsplaner och
verksamhetsrapporter för socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt andra utvärderingar och uppföljningar som gjorts inom eller av verksamheterna. Därtill har Arbetsmarknadsenheten och Möjligheternas kontor bidragit med statistisk ur sina respektive datasystem.
En stor del av underlaget utgörs av intervjuer med personal, såväl inom som utanför
Sollentuna kommun. På socialkontoret i Sollentuna har förvaltningschef, chef för avdelningen för vuxna samt chef för enheten för ekonomiskt bistånd intervjuats en eller flera gånger.
Därtill har socialsekreterare, inklusive gruppledare på enheten för ekonomiskt bistånd intervjuats. På utbildnings- och arbetsmarknadskontoret i Sollentuna har förvaltningschef, verksamhetschef, enhetschef på arbetsmarknadsenheten samt rektor och studie- och
yrkesvägledare vid Kunskapsparken intervjuats vid ett eller flera tillfällen. Annan personal på kontoret, såsom handläggare, samordnare, arbetskonsulenter och ungdomscoacher, har också intervjuats.
4
Intervjuer har också genomförts med chefer och personal vid kompetensförvaltningen och ekonomi- och arbetsmarknadsenheten i Solna stad samt arbets- och företagsenheten i Nacka kommun. Chefen för Arbetsförmedlingens Arlandaregionen samt en representant för ett av kommunens coachföretag har också intervjuats.
Underlagens tillförlitlighet
I intervjuerna beskriver respondenterna bland annat sin egen verksamhet och förutsättningarna för densamma. Samtalen har också fokuserat på organisatoriska
omständigheter som skapar mer eller mindre goda förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer som är involverade kring målgruppen i fråga: personer som uppbär ekonomiskt bistånd. De uppfattningar och beskrivningar som framförs är många gånger personliga och subjektiva. Det innebär att när en person eller personalgrupp beskriver sin egen eller annans verksamhet, är det nödvändigtvis inte en sann och objektiv bild, utan uppfattningar om
sakernas tillstånd. Det betyder också det nödvändigtvis inte råder konsensus bland all personal på en enhet eller avdelning när det i rapporten formuleras ”enligt personelen på…” Sådana skrivningar ska istället läsas som att det är en allmän uppfattning bland de personer som har intervjuats för denna studie.
På samma sätt som åsikter och omdömen som uttrycks i intervjuer kan vara tendentiösa, kan också verksamhetsrapporter och -beskrivningar av olika slag ge en bild av verksamheten, präglad av författarnas värderingar. Statistiken som används i denna rapport är hämtad från nämnda verksamhetsrapporter, men framförallt från särskilda beställningar från socialkontoret och utbildning- och arbetsmarknadskontoret. Då de statistiska redovisningarna använder olika källor stämmer inte alltid siffrorna överens. De beror på att data tas ut vid olika tidpunkter och att olika statistikförare inte använder samma begrepp för samma fenomen. I de fall det finns olika statistiska uppgifter för samma sak, noteras detta i rapporten.
Jämförbarhet
Ett syfte med rapporten är att jämföra Sollentuna kommuns värden och resultat med andra kommuner. I tabeller visas t.ex. hur mycket pengar Sollentuna lägger på ekonomiskt bistånd fördelat på olika kategorier, i jämförelse med andra kommuner. Det bör dock noteras att det utifrån sådana tabeller inte går att dra slutsatsen att vissa kommuner är bättre än andra. Därtill behöver olika omständigheter och förutsättningar tas i beaktande. Detsamma gäller för de två kommuner – Solna och Nacka – som redovisas mer i detalj i rapporten. Dessa kommuner har t.ex. en annan historik och kultur, socioekonomisk sammansättning och organisatorisk struktur, vilket gör att lösningar och praktik ser annorlunda ut, jämfört med Sollentuna. De andra kommunerna som redovisas i rapporten bör därför ses som referenspunkter från vilka det går att finna inspiration och uppslag för förändringar, snarare än att de är goda exempel.
Därtill behövs en fördjupad analys av respektive kommun. Det ska dock poängteras att det i utvecklingssyfte är av godo att göra mer fördjupade benchmarking-insatser på flera områden, för att belysa den egna praktiken, som många gånger tenderar att tas för given.
Förkortningar
I rapporten kommer ett antal olika förkorningar att användas genomgående, framförallt för de aktörer som beskrivs och analyseras. Eftersom dessa aktörer återkommer frekvent har jag valt att inte skriva ut organisationernas fullständiga namn utan använder förkortningar i enlighet med följande: AC: Arbetscenter, AF: Arbetsförmedlingen, AME: Arbetsmarknadsenheten, EEB: Enheten för ekonomiskt bistånd, MK: Möjligheternas kontor, SOK: Socialkontoret, SON: Socialnämnden, UAK: Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret, UAN: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.
5
1. Ekonomiskt bistånd och kompetenshöjande åtgärder
Lagar och riktlinjer för ekonomiskt bistånd
Försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt
I första paragrafen i socialtjänstlagens fjärde kapitel står att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.1
I socialtjänstlagen beskrivs också vad som ingår i försörjningsstödet och att det ska finnas en riksnorm för en del av kostnaderna. Riksnormen täcker kostnader för bland annat livsmedel, kläder och telefon och är lika för alla. Socialtjänsten kan dock beräkna beloppen i riksnormen till en högre eller lägre nivå om det finns särskilda skäl. Ett hushåll kan ha en högre kostnad än normalt för exempelvis mat, eller sakna en kostnad som ingår i riksnormen.
Det övriga försörjningsstödet täcker skäliga kostnader för bland annat boende, hushållsel och hemförsäkring. Kostnader för boende och en del andra behov ligger utanför riksnormen, eftersom behoven kan variera beroende på var och hur man bor. Därför kan det som bedöms skäligt, inte fastslås på nationell nivå. Om en sökande har en kostnad för boendet som inte anses skälig, rekommenderar Socialstyrelsen att socialtjänsten ger den biståndssökande tid på sig för att sänka kostnaden.
Enligt lagen kan en individ också få bistånd till annat som den behöver.2 Grundkrav för den som söker ekonomiskt bistånd
Innan en individ söker ekonomiskt bistånd ska hen se till att alla andra insatser eller vägar till egen försörjning är uttömda. Sollentuna kommuns informerar den som söker om ekonomiskt bistånd om följande3:
Om du är gift/sambo/registrerad partner ska ni i första hand hjälpa varandra ekonomiskt.
Om du är arbetslös ska du aktivt söka alla sorters arbeten och vara anmäld på Arbetsförmedlingen, det vill säga vara aktivt arbetssökande. Du ska dessutom ha ansökt om A-kassa eller ALFA-kassa om du har möjlighet att få det.
Om du är sjuk och förhindrad att arbeta eller delta i annan sysselsättning ska du vara sjukskriven av läkare.
Om du är arbetslös och dina kunskaper i svenska förhindrar dig att arbeta ska du studera SFI.
1 Socialdepartementet 2001.
2 Socialstyrelsen.se
3 Socialkontoret 2015.
6
Om du studerar ska du ansöka om vuxenstudiestöd eller studielån hos CSN.
Studerande har bara rätt till ekonomiskt bistånd i undantagsfall.
Du ska söka alla bidrag som du har möjlighet att få som till exempel bostadsbidrag, pension, sjukpenning, föräldrapenning (maximalt antal dagar per månad ska tas ut) och underhållsstöd.
Om du har egna pengar på banken eller andra tillgångar som aktier, fonder, villa, sommarstuga, båt eller bil har du bara rätt till försörjningsstöd i undantagsfall.
I kommunens riktlinjer för ekonomiskt bistånd hänvisas till socialtjänstlagen som säger att en utredning ska genomföras för att visa om behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom ekonomiskt bistånd. Den enskildes ansvar, samt förmåga att planera för sin försörjning betonas.
Utgångspunkten för bedömningen är skälig levnadsnivå, vilket i förarbetena till socialtjänstlagen innebär vad människor i allmänhet kan kosta på sig. Ett riktmärke är motsvarande det en låginkomsttagare på orten normalt sett har.4
Biståndshushållen i Sollentuna
I denna del redovisas antal hushåll och personer som uppbär ekonomiskt bistånd i Sollentuna under innevarande år, samt några år tillbaka i tiden. Därtill presenteras en del annan statistik kring ekonomiskt bistånd såsom vilka hushållstyper som är i biståndsbehov samt kostnader för ekonomiskt bistånd.
Antal hushåll och kostnader per hushåll
I den nulägesanalys som gjordes 2015 för nämndernas uppdrag att redovisa möjlig effektivisering och beräknat utfall av detta för åren 2016-2018, redovisas olika statistik gällande ekonomiskt bistånd.5 Siffrorna visar bland annat att det utbetalade ekonomiska biståndet per hushåll (exklusive flyktinghushåll) i Sollentuna var högt i förhållande till riket, Stockholms län och ett antal jämförbara kommuner. I analysen konstateras att Sollentuna kommun redovisar den näst högsta kostnaden för utbetalat bistånd per hushåll i Sverige (endast Södertälje ligger högre).
Genomsnittbeloppet per hushåll uppgick 2015 till cirka 62 300 kr, vilket är på ungefär samma nivå som föregående år. Figuren nedan visar utvecklingen av utbetalt bistånd per hushåll i Sollentuna kommun över tidsperioden 2009 till 2015. Utbetalade belopp per hushåll ökade fram till 2012 för att sedan minska och plana ut. De senaste tre åren har kostnaderna per hushåll varit ungefär desamma.6
4 Enheten för ekonomiskt bistånd 2014.
5 Sollentuna kommun 2015.
6 Data för 2015 kommer från EEB och inkluderar kostnader för tillfälligt boende, men inte flyktingshushåll.
7
Figur 1.1 Genomsnittskostnad per år och hushåll i Sollentuna 2009-2015.
Sollentuna kommun har emellertid ett litet antal hushåll i behov av ekonomiskt bistånd, enligt jämförelser med andra kommuner i landet. Tabellen nedan visar antalet hushåll (inklusive flyktinghushåll) i Sollentuna i förhållande till några andra kommuner i regionen.7
Tabell 1.1 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd i Sollentuna och andra kommuner 2015
Danderyd 170 Upplands Väsby 528 Nacka 906
Täby 403 Sigtuna 745 Sundbyberg 1029
Solna 472 Sollentuna 781 Järfälla 1509
Trots höga utbetalningsbelopp per hushåll var den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd i Sollentuna 2015 förhållandevis låg, vilket beror just på ett relativt litet antal biståndshushåll.
Tabellen nedan visar en jämförelse av totalkostnaderna för ekonomiskt bistånd i olika kommuner i Stockholmsregionen.
7 Socialstyrelsen 2015. Eftersom folkmängden skiljer sig åt i de olika kommunerna är det rimligt att det finns fler biståndshushåll i kommuner med fler invånare. Tabellen ger dock en indikation om vilka kommuner som har många respektive få biståndshushåll eftersom folkmängden inte varierar lika kraftigt som antalet biståndshushåll.
40000 45000 50000 55000 60000 65000 70000
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Kr
År
8
Tabell 1.2 Utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning8 2015, tkr Danderyd 7 972 Upplands Väsby 21 280 Nacka 54 602
Täby 21 672 Sigtuna 35 010 Sundbyberg 60 608 Solna 21 825 Sollentuna 49 800 Järfälla 74 763
Det totala antalet (unika) hushåll har minskat under de senaste tre åren, vilket tabellen nedan visar.9 I tabellen är hushåll med flyktingsstatus10 inkluderade. Om denna kategori tas bort uppgår genomsnittet år 2015 till cirka 9400 kr per månad och hushåll. Genomsnittstiden förändras till 6,6 månader.11
Tabell 1.3 Antalet biståndhushåll samt genomsnittskostnad per månad och antal månader i bistånd i genomsnitt i Sollentuna 2013-2015.
2015 2014 2013
Hushåll 763 771 852
Snitt kr/mån och hushåll 10213 9710 10405 Snitt antal mån/hushåll 6,46 6,48 6,42
Det totala antalet personer som ingår i de 763 hushållen uppgick under 2015 till 1381 personer (925 vuxna och 456 barn under 18 år).12 Enligt Socialstyrelsens statistik för 2015 uppgår antalet personer (inklusive barn) med bistånd i Sollentuna, till 1420, år 2015. Av dessa var 938 vuxna. Av de vuxna var 30 procent inrikes födda, 53 procent utrikes födda och
resterande 18 procent utgörs av flyktingar.
I tabellen nedan visas hur en del av personerna fördelas utifrån skälen till behovet av
bistånd.13 Personerna kan förekomma i flera kategorier och haft bistånd under olika lång tid.
Arbetslöshet är det vanligaste skälet och uppgår till 43 procent. Därefter är sjukskrivning den vanligaste anledningen (28 procent).
8 Introduktionsersättningen fasades ut från 2010.
9 Tabellen stämmer inte helt överens med data i tabell 1.1. Det beror på att Socialkontoret och Socialstyrelsen inte har samma brytpunkt för statistiken.
10 Med flyktingsstatus avses tidsperioden från ankomstår samt tre nästkommande år. I gruppen ingår personer som deltar i AF:s etableringsinsats.
11 Socialnämnden 2015a.
12 Bland vuxna inkluderas även gymnasiestuderande ungdomar 18-20 år eftersom de inte har egna ärenden, utan räknas som ”barn” i föräldrarnas hushåll.
13 Siffrorna inkluderar medsökande, men inte flyktingar. Siffrorna stämmer inte helt överens med Socialstyrelsens siffror i tidigare tabellen, men det beror på redovisningstekniska skillnader mellan myndigheterna.
9
Figur 1.2 Antal personer med ekonomiskt bistånd fördelat på vissa kategorier 2015
Den nulägesanlys som presenterades 2015 visade också att Sollentuna har en relativ stor andel hushåll som har ekonomiskt bistånd under lång tid. Tabellerna nedan visar att Sollentuna, precis som Nacka har höga andelar i långvarigt14 eller mycket långvarigt15 ekonomiskt bistånd i princip genom alla år sedan 2011. Solna har lägre andelar hushåll med långvarigt
ekonomiskt bistånd.16
Tabell 1.4 Långvarigt och mycket långvarigt bistånd i Sollentuna, Nacka och Solna 2015 (procent)
Långvarigt Mycket långvarigt
Nacka 36 23
Solna 27 i.u.
Sollentuna 42 25
Tabell 1.5 Långvarigt och mycket långvarigt bistånd i Sollentuna 2011-2015 (procent)
Långvarigt Mycket långvarigt
2011 34 22
2012 37 24
2013 39 24
2014 38 24
2015 42 25
Hushållstyper
Vilka sorts hushåll uppbär ekonomiskt bistånd? De två tabellerna nedan visar att den
vanligaste hushållstypen 2015 är enpersonshushåll. Av de 763 hushållen var 62 singelhushåll.
Statistiken visar därtill att ensamstående män (35 procent) något oftare har bistånd än vad
14 Bistånd 10-12 månader under året.
15 Bistånd minst 27 månader under en period av tre år, med uppehåll högst 2 månader i rad.
16 Socialstyrelsen 2015. Öppna jämförelser.
371
240 129
58 72
Arbetslösa Sjukskrivna
Arbetshinder, sociala skäl Språkhinder
Komplettering hel-/deltid
10
ensamstående kvinnor har (28 procent). Ensamstående kvinnor med barn är den tredje vanligaste kategorin (19 procent av hushållen).
Tabell 1.6 Antalet personer i hushållen med ekonomiskt bistånd 2013-2015 2015 2014 2013
1-pers hushåll 473 483 549 2-pers hushåll 125 130 136 3-pers hushåll 79 75 87 4-pers hushåll 45 52 49 5-pers hushåll 22 21 19
>=6-pers hushåll 19 10 12
Totalt 763 771 852
Tabell 1.7 Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd fördelat på kategorier 2013-2015 2015 2014 2013
Ensam man utan barn 265 283 321 Ensam man med barn 13 15 16 Ensam kvinna utan barn 210 205 236 Ensam kvinna med barn 143 144 149 Gift/sambo utan barn 52 48 44 Gift/sambo med barn 79 76 86
Endast barn 1 0 0
Totalt 763 771 852
Vad gäller ålder visar tabellen nedan att det största antalet hushåll finns i åldersintervallet 41- 54 år 2015 (31 procent). Gruppen som är upp till 30 år utgör 24 procent av totala antalet hushåll. Därefter är ekonomiskt bistånd vanligast förekommande i åldersgrupperna 31-40 år (21 procent) och 55-64 år (18 procent).
11
Tabell 1.8 Ekonomiskt bistånd i olika ålderkategorier 2013-2015 2015 2014 2013
18-24 år 75 114 124
25 -30 år 107 112 123
31-40 år 161 154 183
41-54 år 233 233 259
55-64 år 136 129 122
Över 65 51 29 41
Totalt 763 771 852
Det är också intressant att se på hushållen utifrån härkomst. I detta avseende saknas en sammanställning av socialkontoret i Sollentuna, men Socialstyrelsen gör den typen av sammanställning genom att använda registerdata.17
Uppgifterna visar att störst kostnader (inklusive introduktionsersättning) hade Sollentuna kommun 2015 för utrikesfödda ensamstående kvinnor med barn (9 957 tkr). Därefter följer utrikesfödda ensamstående kvinnor utan barn (9 398 tkr). År 2015 betalades 7 408 tkr ut till utrikesfödda ensamstående män utan barn och 7 112 tkr till inrikesfödda ensamstående män utan barn.
Intressant att notera är att till inrikesfödda ensamstående kvinnor utan barn utbetalas 3 462 tkr mindre än till män som är inrikes födda och inte har barn. Utöver enpersonshushåll gick de högsta utbetalningarna år 2015 (5 705 tkr) till sammanboende med barn, där både
registerledare och sambo är utrikes födda.
17 Socialstyrelsen.se
12
Kompetenshöjande åtgärder
Föregående del av rapporten har visat att de hushåll i Sollentuna kommun som uppbär ekonomiskt bistånd är av olika slag. Vissa hushållstyper är mer vanligt förekommande än andra, men ekonomiskt bistånd betalas ut till unga som äldre, till ensamstående som sammanboende och till personer som är inrikes såväl som utrikes födda.
En del i detta uppdrag är att utreda formerna för att införa en aktivitetsgaranti för de som har ekonomiskt bistånd. Det innebär att utreda hur kommunen eller andra aktörer kan erbjuda individer som uppbär ekonomiskt bistånd relevanta insatser: Genom att som arbetssökande praktisera eller ägna sig åt andra kompetenshöjande aktiviteter på heltid ökar
förutsättningarna att komma i egen försörjning.18 I kommande delar av rapporten redovisas och diskuteras de insatser Sollentuna kommun idag erbjuder samt hur dessa kan utvecklas.
Innan dess är det nödvändigt att klargöra vilka krav kommunen kan ställa på personer med ekonomiskt bistånd och vilka typer av åtgärder som kan vara aktuella.
Vilka krav kan kommunen ställa?
Enligt socialtjänstlagen (4 kap. 4 §) får socialnämnden begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande
verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.19 Från och med 1 juli 2013 finns ingen ålderbegränsning för en sådan begäran. I proposition 2012/13:94 skrivs fram att även personer som är 25 år eller äldre kan ha samma behov som yngre av att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet vid sidan av de ordinarie arbetsmarknadspolitiska systemen.
Ovanstående innebär att nämnden har rätt att kräva att den som får bistånd ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet, t.ex. inom arbetsmarknadsenhetens verksamheter.
Detta gäller såvida arbetsförmedlingen inte kan erbjuda lämplig insats, som alltid ska gå i första hand. Det finns dock ett antal omständigheter som nämnden ska beakta.
Individperspektivet lyfts fram som viktigt. Socialnämnden ska göra en individuell bedömning av om den enskilda har behov av att delta i kompetenshöjande verksamhet, och i så fall vilka insatser som svarar mot det behovet.20
Brist på individperspektiv har kritiserats av Socialstyrelsen i tillsyn av socialtjänsterna i landet 2011. Den södra regionens generella rutiner med krav på att delta i kompetenshöjande
verksamhet, bedömdes inte vara förenligt med lagens krav om att individuella bedömningar ska göras. Det ansågs kunna skapa orimliga krav på personer med nedsatt förmåga att förstå och ta ansvar för sitt liv. Den generella rutinen togs därför bort. Det har också förekommit ett fall då JO yttrat sig mot en kommun i Stockholms län som hänvisat en person till
kompetenshöjande åtgärd innan ansökan av försörjningsstöd prövats och innan behovet av kompetenshöjande verksamhet utretts.21
Typ av verksamhet
Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, komma in på en fortsatt utbildning. Insatsen ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella
18 Uppdraget Insatser för fler Sollentunabor i arbete
19 Socialdepartementet 2001.
20 Karnov Group Sweden lagkommentar till SFS 2001:453, 4 kap, 4§
21 Justitieombudsmannen 2014.
13
önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas.22
I förarbetena till socialtjänstagen (1080:620) redogörs för bakgrunden till bestämmelsen (som fram till 2013 innehöll en 25-årsgräns) och hur den är tänkt att tillämpas (proposition
1996/97:124). Det ges några exempel på verksamheter: arbetssökarverksamheter, förmåga att skriva arbetsansökan eller på andra sätt ta kontakt med potentiella arbetsgivare. Det kan också vara fråga om att delta i kommunalt anordnad praktik eller annan verksamhet i syfte att öka kompetensen.
Socialnämndens åtgärder ska inte ersätta arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ska inte heller genomföra reguljär utbildning.23 Det innebär att Arbetsförmedlingens
arbetsmarknadspolitiska åtgärder alltid ska gå i första hand och att kommunens aktiviteter ska komplettera det som redan finns, inte ersätta det Arbetsförmedlingen kan och ska erbjuda.
Vissa insatser kan dock genomföras efter överenskommelse med Arbetsförmedlingen.
Insatserna ska formuleras i en individuell plan tillsammans med deltagaren. I planen ska tidsomfattningen av insatserna anges. Beslut om praktik/verksamhet kan inte överklagas. Inte heller innehållet i praktiken/verksamheten, enligt förarbetena.24
”Skälig hänsyn” ska anses som en självklarhet; att försöka tvinga in någon i en typ av yrkesverksamhet som inte passar honom eller henne är inte meningsfullt i ett längre
perspektiv. Däremot kan inte den enskildes personliga önskemålhelt få avgöra utformningen.
Önskemålen kan vara orealistiska eller alltför svåra att uppfylla.25
Vad gäller samverkan med Arbetsförmedlingen så ses den som central för att åtgärder ska kunna samordnas på ett effektivt sätt, enligt lagens förarbeten.26
Vägran eller nedsättning av bistånd
I paragraf 5 står att om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats får fortsatt försörjningsstöd vägras eller
nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.
Enligt uttolkningen av lagtexten27 kan ”godtagbara skäl” exempelvis vara att insatsen kräver större ansträngning än vad den enskilde fysiskt kan klara av eller att aktiviteten på annat sätt är olämplig med hänsyn till den enskildes personliga förutsättningar. Det poängteras dock: att sådana invändningar behöver godtas bör dock höra till undantagen, eftersom praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten skall ingå som ett led i en längre syftande plan till vilken den enskilde förväntas medverka. Godtagbara skäl för att utebli från verksamheten beskrivs också i uttolkningen. Sådana skäl kan vara t.ex. sjukdom hos den enskilde själv eller hos hemmavarande barn, besök hos arbetsförmedling eller studievägledare.28
Vad gäller lagens skrivning om vägran eller nedsättning av bistånd står i uttolkningen att om skälen inte accepteras bör nämnden i första hand överväga viss nedsättning av
försörjningsstödet. Att helt vägra försörjningsstöd bör bara undantagsvis komma i fråga, såsom om den enskilde upprepade gånger uteblir eller inte bättrar sig trots samtal med
22 Socialdepartementet 2001.
23 Socialdepartementet 1997.
24 Socialdepartementet 1997.
25 Thunved, A. 2012.
26 Socialdepartementet 1997.
27 Thunved, A. 2012.
28 Thunved, A. 2012.
14
nämnden och andra åtgärder från nämndens sida. Det står vidare att kommunens yttersta ansvar dessutom innebär vissa begränsningar, så till vida att socialnämnden även i dessa fall måste se till att den enskilde åtminstone har medel för det omedelbara livsuppehället. 29 Beslut om nedsättning av bistånd kan överklagas genom förvaltningsbesvär.30 EEB har som praxis att avslå ansökan om bistånd för klienter som väljer att inte delat i en anvisad aktivitet.
Även dålig närvaro i en påbörjad aktivitet kan resultera i avslag. Dock får klienten en förvarning och möjlighet att bättra sig.
”Nödbistånd”31 (det som i uttolkningen av socialtjänstlagen benämns medel för det
omedelbara livsuppehället) kan emellertid komma att utgå, enligt EEB. Det finns dock andra omständigheter då ekonomiskt bistånd kan reduceras, t.ex. om det inte är möjligt att fastslå boendesituationen för en klient. I ett sådant fall kan boendekostnaden avslås, medan resterande ekonomiskt bistånd kan beviljas.
Vilka omfattas av lagen?
I förarbetena anges att den som kan delta i en anvisad verksamhet ska stå till
arbetsmarknadens förfogande.32 Det finns inte en nationell entydlig definition på vad det innebär. Utifrån Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassornas beskrivningar kan dock sägas att den minsta gemensamma nämnaren är att en individ ska vara arbetslös, har för avsikt att arbeta och att det inte finns några hinder för det.
Bestämmelserna ska inte tillämpas på individer med personliga problem, enligt förarbetena.
Sådana problem måste först tas om hand om innan arbetsmarknadsåtgärder kan erbjudas eller krävas. Praktik ska inte ersätta behandlingsinsatser, men kompetenshöjande åtgärder kan sättas in för att bryta ett begynnande missbruk eller som ett komplement till andra insatser mot missbruket.33
En annan grupp som åtgärderna inte är till för är personer med tillfälligt biståndsbehov, enligt förarbetena.34 Tillfälligt behov är ofta relaterat till psykiska problem eller familjerelaterade problem, enligt uppgift från EEB. Däremot bör gruppen studerande, som exempelvis inte hittar feriearbete, ingå i insatserna.35
I tabellen nedan redovisas de kategorier av klienter som uppbär ekonomiskt bistånd i
Sollentuna kommun. Kategorierna är framtagna utifrån den kodning socialsekreterare gör av klienterna. Gemensamt för alla är att de ersättningar de har (aktivitetsersättning,
etableringsersättning m.m.) inte räcker för upphället.
I kategorin språkhinder studerar i stort sett samtliga sfi, uppger personal på EEB. Andra personer med utländsk bakgrund finns i etableringen. De är i en mening också arbetslösa, men särskiljs genom att etableringsuppdraget är i Arbetsförmedlingens regi. En anledning till att ekonomiskt bistånd utbetalas till personer som är i etableringen, står att finna i det glapp i ersättning som är mellan Migrationsverkets utbetalningar och Arbetsförmedlingens etableringsersättning. En stor del av kostnaderna för bistånd för denna grupp rör boende, enligt uppgift från EEB.
29 Thunved, A. 2012.
30 Thunved, A. 2012.
31 Kostnader för nödbidrag är inkluderade i statistiken för försörjningsstöd.
32 Socialdepartementet 1997.
33 Socialdepartementet 1997.
34 Socialdepartementet 1997.
35 Karnov Group Sweden lagkommentar till SFS 2001:453, 4 kap, 4§
15
En grupp som är mer svårhanterlig är sjukskrivna (med eller utan sjukpenning) och personer med sjukersättning36. En person kan vara sjukskriven på hel- eller deltid. Enligt uppgift från EEB handlar det dock i stort sett uteslutande om s.k. nollplacerade, dvs. personer utan sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) och ersättning från Försäkringskassan.
Grupperna som uppbär ekonomiskt bistånd i Sollentuna
Det har berörts i förra delen av rapporten, men för att förstå vilka grupper som kan och bör komma i fråga för kommunala arbetsmarknadsinsatser är det nödvändigt att lyfta upp de grupper som uppbär ekonomiskt bistånd. Lite längre fram i rapporten redovisas orsakerna till att dessa grupper är i behov av bistånd.
Tabell 1.9 Ekonomiskt bistånd i Sollentuna fördelat på olika kategorier 2015 (procent)
Arbetslösa 31 Heltid/deltid 4
Sjukskrivna 21 Föräldrapenning 3 Rehabinsats 15 Övriga studier 2 Etableringsinsats 11 Över 65 år 1 Språkhinder 7 Tillfälligt behov 1 Sjukersättning 4 Skyddsärende 1
Tabellen visar att den största gruppen är arbetslösa. De står till arbetsmarknadens förfogande och är en grupp som bör omfattas av arbetsmarknadsinsatser (av kommunal eller statlig aktör) som ett krav för att erhålla ekonomiskt bistånd. Detsamma gäller de som arbetar deltid, men har otillräcklig inkomst. För personer med språkhinder, varav nästan samtliga studerar inom sfi, kan lagen vara aktuell såvida sfi inte studeras på heltid.
Personer med föräldrapenning, som har ett tillfälligt behov, är över 65 år samt skyddsärenden är inte aktuella för kompetenshöjande insatser. Inte heller de personer som är i en
rehabiliteringsinsats. Dessa individer kan dock i ett senare skede komma att vara aktuella för insatser från AF, AC eller MK.
Mer svårbedömda är individer som är i AF:s tvååriga etableringsinsats. Gruppen kan – och kanske bör – kommunen ordna fler arbetsmarknadsinriktade insatser åt i ett tidigt skede.
Sannolikheten för att dessa individer kommer att stå längre ifrån arbetsmarknaden efter avslutad etablering bedöms som hög. Det saknas emellertid utrymme för att ha tvingade åtgärder för de som är i etableringen, innan den insatsen är avslutad.
Den andra svårbedömda gruppen är de som uppbär sjukpenning, sjukersättning eller
aktivitetsersättning. Många av dessa har en komplex problematik, men för de individer som har en arbetsförmåga om 25 procent eller mer finns det möjligheter att ställa krav på
deltagande i kompetenshöjande åtgärder, vilket kan ta sig formen av arbetsträning, arbetsprövning/praktik.
Figur 1.2 visar skälen till bistånd för ett antal av de 1381 personer (i cirka 763 hushåll) som uppbar ekonomiskt bistånd under 2015. Antalet pågående insatser inom AC eller MK under 2015 för de med ekonomiskt bistånd uppgår till 103, vilket framgår av tabellen nedan.
36 Personer som har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst 25 procent.
16
Tabell 1.10 Antal pågående insatser på AME 2015 efter remiss från EEB
Arbetscenter - utredning 45
Arbetscenter - arbetssökarverksamhet 18 Arbetscenter - rehabilitering 17 Arbetscenter – arbete istället för bistånd 15
Möjligheternas kontor 38
Totalt 103
En del av de 1381 individer med bistånd är, som tabell 1.9 visade, exempelvis i etableringen, är sjukskrivna eller har en aktiv insats via AF. Skillnaden till de 103 individer som 2015 har blivit remitterade till någon av kommunens arbetsmarknadsinsatser förefaller dock vara stor.
Siffrorna antyder att det finns utrymme för att fler remitteras eller hänvisas till de aktiviteter som står till buds. En annan tolkning är att det saknas aktiviteter i det nuvarande utbudet, så att det snarare är det som behöver breddas.
Sammanfattning
I kapitlet beskrivs rätten till ekonomiskt bistånd, såsom det uttrycks i socialtjänstlagen, men också de krav som ställs på den som söker sådant bistånd. Det framkommer att antalet biståndshushåll är förhållandevis få i Sollentuna – och har minskat i antal – men att
genomsnittsbeloppet som betalas ut till hushållen är tämligen högt. Detsamma gäller andelen hushåll som har ekonomiskt bistånd under lång tid. De flesta med ekonomiskt bistånd
kategoriseras som arbetslösa. En relativt stor andel är också sjukskriva.
I kapitlet redovisas också vilka krav kommunen kan ställa gällande kompetenshöjande åtgärder på den som uppbär ekonomiskt bistånd. Möjligheterna att anvisa till olika åtgärder bedöms som förhållandevis stora, men hänsyn ska tas till klienternas önskemål. Den som hänvisas till åtgärder ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Således ska personer med någon form av personlig problematik först genomgå rehabilitering. Gruppen sjukskrivna, som delvis har arbetsförmåga, bedöms också kunna hänvisas till kommunala kompetenshöjande åtgärder.
Kapitlet avslutas med att visa på att det finns ett stort glapp mellan antalet hushåll och individer som har ekonomiskt bistånd och antalet människor som har blivit hänvisade till de kommunala kompetenshöjande åtgärderna. Frågan om vilka som faktiskt hänvisas till olika åtgärder i Sollentuna behandlas längre fram i rapporten.
17
2. Sollentuna kommuns arbetsmarknadsinsatser
I denna del redovisas och analyseras de olika arbetsmarknadsinsatser som kommunen erbjuder. Verksamheterna har olika uppdrag och vänder sig delvis till olika målgrupper.
Målgrupperna förändras också över tid och så gör också verksamheterna, vilket också tas upp i följande del. Utifrån redovisningen och analysen förs en diskussion om verksamheterna och utbudet är ändamålsenligt i förhållande till de behov som finns hos de olika grupper, som idag uppbär ekonomiskt bistånd.
Bakgrund till dagens arbetsmarknadsenhet (AME)
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bildas
1 januari 2011 bildades Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN). Dessförinnan hade nämndens verksamhet varit en del av barn- och utbildningskontoret. Den nya politiska
organisationen har sin bakgrund i kommunens ambition att skapa ytterligare förutsättningar för människor som varken studerar eller arbetar att så snart som möjligt komma i egen försörjning.37
Den nya nämnden fick under våren 2011 i uppdrag av kommunstyrelsens att utreda hur en konkurrensutsättning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skulle kunna genomföras.
Avsikten var att skapa förutsättningar för en ny organisering och nya arbetssätt från 1 juli 2012 och där effekter kunde avläsas fram till mandatperiodens slut, 2014.
Förstudie Arbetslinjen
Ett konsultbolag fick därefter i uppdrag att genomföra en studie med nulägesanalys och samt förslag till mål och indikatorer. Genom att analysera dokument, statistik och intervjuer med olika funktioner i kommunen kunde konsulterna konstatera att det fanns ett behov av ett förändrat arbetssätt för att fånga in en bredare målgrupp. Det saknades insatser för många grupper som med relativt lite stöd skulle kunna komma i egen försörjning. Vid den här tidpunkten fanns redan Arbetscenter (AC) och Kunskapsparken (vuxenutbildningen) I
rapporten föreslås att det skulle vara av stort värde om man samlade Sollentunas kompetenser inom detta på ett ställe, ett ”Möjligheternas Kontor” dit man som medborgare kan vända sig för vägledning och kartläggning oavsett skäl till behovet av detta stöd.38
Konsulten rekommenderade också Sollentuna kommun att starta ett projekt med uppdrag att beskriva strategier för hur målsättning och inriktning för ett nytt arbetssätt med start 1 juli 2012.39 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fattade därför beslut om en övergripande målbild för arbetsmarknadsfrågorna: ”att andelen i egen försörjning i arbetsför ålder i kommunen ökar”. Barn- och utbildningskontoret fick i uppdrag att starta ett projekt som skulle syfta till att föreslå strategier för hur den övergripande målsättningen skulle nås.
Projektet ”En väg in” startade i december 2011.40 Direktiven för projektet ”En väg in” var att:
föreslå hur ”Möjligheternas kontor” bör byggas upp
37 Mementor 2011., Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2012
38 Mementor 2011.
39 Mementor 2011.
40 Wentzell Y./Sollentuna kommun 2012.
18
komma med förslag på åtgärder som underlättar för sociala företag att etablera sig i kommunen
ge förslag på hur kommunen på ett bättre sätt ska kunna ta sitt ansvar för unga som varken arbetar eller studerar
föreslå en organisation och budget för utbildnings- och arbetsmarknadskontoret (UAK).
En väg in
I rapporten föreslås bland annat att MK inom kommunen ska har det främsta ansvaret för att under kartläggningstiden remittera individer till AC eller annan lämplig aktör som är
upphandlad enligt LOV. Innebörden är att remitteringar från SOK direkt till AC ska minska.
Det är MK som ska vara kommunens ”En väg in”, framkommer av rapporten. Efter kartläggningsprocessen ska individen själv kunna välja utförare av tjänst.
Tanken med MK, som det skrivs fram i rapporten, är att individerna ska ha en ingång till kommunen genom att resurser samlas från SOK, AC och Vuxenutbildningen, som rör individens hjälp till egen försörjning. Genom detta förutspås att risken för långvarigt utanförskap minskar och likaså kostnaderna för ekonomiskt bistånd.
I rapporten poängteras att MK inte ska bli ett nytt socialkontor eller en arbetsförmedling. Man skriver fram en önskan om samarbete med nämnda aktörer och eventuellt en samlokalisering, vilket Försäkringskassan och AF avvisade vid tidpunkten.
Rapporten pekar också ut vikten av att en kartläggning av individerna snabbt initieras och att MK slussar vidare individer till rätt insats för erforderlig hjälp (psykolog, Försäkringskassan, sjukvård eller till studievägledning). Rapporten pekar också ut vikten av att en handlingsplan upprättas för alla deltagare. Planen ska innehålla mål och hur vägen till målen ska se ut.
Insatserna kan vara av olika slag (hjälp med att skriva CV, kvalificerade psykologiska tester, arbetsträning, studiebesök, utbildningar, lärlingsplatser, praktik, social träning). Eftersom behoven är olika föreslås att det ska finnas en uppsjö av utförare av tjänsterna (varav AC alltså anses vara en).
I rapporten betonas också vikten av uppföljning. Förutom att följa upp resultaten för individerna och de olika utförarna, pekas på vikten att följa utvecklingen av ekonomiskt bistånd. Hur påverkas ekonomiskt bistånd av att MK har kommit igång med sin verksamhet?
Ny förvaltningsorganisation
Utifrån genomförda utredningar fattades våren 2012 beslut om en ny förvaltningsorganisation, vilket ledde till att UAK bildades 1 juli 2012, för UAN:s förvaltningsområde.41
Möjligheternas kontor (MK) statar sin verksamhet 1 april 2013. Under 2015 slogs MK:s och AC:s verksamheter ihop till en enhet; arbetsmarknadsenheten (AME), vilket ligger lite i linje med det förslag som presenterade i rapporten ”En väg in”. Inom AME ingår också det kommunala aktivitetsansvaret.
Åtaganden för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Som en bakgrund till kommande redovisning av de olika verksamheternas uppdrag och resultat nedan är det bra att känna till vilka övergripande mål (åtaganden) Utbildnings- och
41 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden 2012.
19
arbetsmarknadsnämnden har. Under 2015 och 2016 finns ett antal åtaganden i strävan mot de kommunövergripande målen, med relevans för detta uppdrag:
Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar
Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser
Sfi ger Sollentunabor kunskaper i svenska språket kopplat till arbetslivets behov
Studerande inom vuxenutbildningen (inkl. sfi) ska nå målen och vara nöjda med sin utbildning
Ett nytt åtagande, under kommunmålet om att vara en aktiv aktör mot näringslivet, är att i samverkan med kommunens näringslivschef ska bidra till ett gott samarbete med näringslivet.
20
Möjligheternas kontor
Möjlighetens kontor (MK) startade sin verksamhet 1 april 2013 i syfte att kunna erbjuda en samlad verksamhet för en bredare målgrupp, i enlighet med de förslag som presenterats i förstudierna.42 MK:s målgrupper beskrivs vara deltagare som hänvisas från socialkontoret, arbetslösa ungdomar, nyanlända, personer med funktionsnedsättning, men också andra som behöver stöd för att komma i arbete. I dagsläget finns cirka 25 upphandlade coachföretag som erbjuder deltagarna olika former av individuella insatser.43
MK är avsett att fylla en funktion för de personer som behöver extra stöd utöver de insatser som arbetsförmedlingen (AF) erbjuder.44 Det innebär att MK ska vara ett komplement till AF, men inte ta över om AF kan erbjuda lämplig insats. I praktiken inträffar det emellanåt ändå att MK arbetar med individer som är har haft en aktiv insats genom AF, men där insatsen inte lett till önskat resultat.
Deltagare i Möjlighetens kontors verksamhet
MK hade 300 deltagare under de nio månader verksamheten drevs 2013. År 2014 var antalet inskrivna deltagare 349 och motsvarande siffra för 2015 är cirka 340.45
MK tar emot personer mellan 16 och 65 år. År 2015 var 28 procent i åldern 16-25 år, vilket är en ökning jämfört med föregående år. 67 procent var inom ålderspannet 26-55 år och fem procent var mellan 56 och 65 år.46
Fördelningen mellan könen bland de som kommer till MK är jämn och detsamma gäller för de som sedan faktiskt får en coachinsats.
Deltagarna på MK kommer antingen på eget initiativ eller genom
hänvisning/rekommendation av andra, oftast myndigheter. Oavsett anledning till kontakt med MK, sker deltagande på frivillig basis. Det innebär att t.ex. EEB inte remitterar individer till MK. Figur 2.1 visar andelen som kom till MK på eget initiativ alternativt genom hänvisning från andra.
42 Mementor 2011., Wentzell. Y./Sollentuna kommun 2012.
43 Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2015.
44 Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2015.
45 Statistik från AME., Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2015c. Observera att uppgifterna över t.ex.
antalet inskrivna och antalet med handlingsplan varierar något mellan olika källor. Det beror på att uppgifter kan ha tagits ut ur datasystemen vid olika tidpunkter och att efterregistreringar skett. Därtill används inte alltid samma terminologi för olika statistikproduktion (att vara inskriven, aktuell, ha en handlingsplan kan behandlas och tolkas olika).
46 Statistik från AME.
21
Figur 2.1 Andel som kom till MK 2015 på eget initiativ alternativt genom hänvisning från annan
Totalt sett kom år 2015, 62 procent på eget initiativ, vilken är 9 procentenheter mer än föregående år. 21 procent kom genom hänvisning från Arbetsförmedlingen, och det är 12 procentenheter färre än 2014. Från socialkontoret kom år 2015, 9 procent, vilket är detsamma som år 2014. Sex procent hänvisades till MK från Försäkringskassan och två procent från kommunens gymnasiesamordnare år 2015.47
Vad händer när en individ kommer till MK?
Handläggare på MK tar emot nya deltagare som kommer på eget initiativ till öppet hus två gånger per vecka. Då får individen berätta om sin situation och beskriva vad hen vill ha stöd i och på vilket sätt en coach kan vara till hjälp. Om handläggaren och individen tror att det kan vara värdefullt, och om individen vill ha coachning, beslutas om coachinsats, vanligtvis på tre månader. Sen väljer individen något av de cirka 25 coachföretag som dagsläget är
upphandlade enligt LOV.48
Alla som kommer till MK får inte en insats beviljad. Det kan i sådana fall röra sig om t.ex.
individer som varit arbetslösa en mycket kort tid eller som efterfrågar tjänster som MK inte kan bistå med. En sådan skulle kunna vara att man vill utöka sitt kontaktnätverk. Under de åtta första månaderna 2015 kom 262 personer till MK. Av dessa fick 221 hjälp av en jobbcoach (vilket motsvarar 84 procent).49
Deltagarna har olika förutsättningar och står olika nära arbetsmarknaden, vilket beaktas när personerna kartläggs och beslut om nivå fattas. En annan viktig faktor är vilka andra
samhälleliga insatser som finns tillgängliga för personen. I praktiken handlar detta framförallt om AF-insatser. En aktiv AF-insats kan vara en arbetsmarknadsutbildning, en praktik,
jobbcoach (många gånger av samma coachföretag som MK har avtal med – tilläggas ska dock att MK arbetar på ett annorlunda sätt med sina coacher än vad AF har möjlighet att göra).50 När AF går in med en aktiv insats för en person så får personen aktivitetsstöd under tiden. En coachinsats genom MK berättigar inte till någon ersättning för personen. Detta har betydelse för personen själv, men också för kommunens utgifter när det gäller personer som uppbär ekonomiskt bistånd. MK går alltså inte in med en sexmånadersinsats när de har vetskap om att
47 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014., Statistik från AME.
48 Arbetsmarknadsenheten 2015.
49 Statistik från AME.
50 Statistik från AME., Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2016a.
62%
21%
9%
6% 2%
På eget initiativ
Från Arbetsförmedlingen Från Socialkontoret Från Försäkringskassan Från gymnasiesamordnare
22
personen har rätt till aktiv hjälp från AF om tre månader – oavsett hur långt ifrån
arbetsmarknaden personen står. Någon enstaka gång kan det finnas särskilda skäl att ändå gå in med en insats via MK trots att AF skulle kunna bevilja en coachinsats, menar personal på AME.
Personal på AME menar att det förekommer personer som anser att de inte får hjälp av AF eller har dåliga erfarenheter av myndigheten. I dessa fall kan MK gå in med en insats. AF menar själva att de kan uppfattas som kravfyllda och att det är en hög tröskel innan en person kommer i insats. Förtroendet är ibland också lågt och vissa kan säkert vara rädda för
myndigheten, menar en chef på AF.
För alla individer som fått en coachinsats beviljad upprättas en handlingsplan. Innehållet i handlingsplanen formuleras framförallt av den enskilde deltagaren i samråd med handläggare på MK, utifrån den kartläggning som gjorts, berättar personal på AME. Handlingsplanen följer sedan med deltagaren till den coach som valts. Coachföretaget ska sedan upprätta en genomförandeplan med tidsplan som ska godkännas av MK.
Hur följs coacherna och deltagarna upp?
En gång i månaden ska coachföretagen återrapportera till MK, mer frekvent om problem uppstår. Rapporteringen sker på individnivå och sköts överlag på ett bra sätt, menar MK. Ett av coachföretagen, som är det med flest deltagare från MK, berättar att de, utöver
månadsrapportering, har uppföljningssamtal med MK en gång årligen, samt återrapporterar statistik. Därtill initierar såväl företaget som MK trepartssamtal vid behov.
Under 2015 har MK haft årliga uppföljningssamtal med samtliga coachföretag utom ett. 51 Under besöken förs en diskussion kring resultat, kvalitet och rutiner. Varje deltagare följs också upp under en insatsperiod.52
De enskilda deltagarnas nöjdhet följs upp med en enkät direkt efter avslutad insats. Under 2015 började MK också följa upp individer sex månader efter avslutad insats. Nedan visas några resultat från den uppföljning som genomförs.
Resultat 2013-2015
MK följer upp sina resultat utifrån andel nöjda deltagare samt hur stor andel deltagare som gått vidare till arbete eller studier (mål: 55 procent).53
Resultat enligt statistik
Beviljade insatser och handlingsplaner
En del resultat går att finna i den s.k. Resultat- och indikatorpaletten, verksamhetens sätt att fram t.o.m. 2014 återrapportera till nämnden.54 Notera att MK startade sin verksamhet en bit in på 2013 varför jämförelser med det året bli haltande.55
Under 2013 beviljades 204 personer en coachinsats. Under 2014 och 2015 fick 305 respektive 282 personer en insats beviljad.56
51 Arbetsmarknadsenheten 2015.
52 Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2016a.
53 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2015b.
54 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2014
55 Data finns fram till 150423 i Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2015.
56 Notera att antalet deltagare med beviljade handlingsplaner inte är identiskt med antalet inskrivna deltagare som redovisats ovan.
23 Figur 2.2 Antalet beviljade coachinsatser 2013-2015
Att antalet deltagare med handlingsplan är något färre under 2015 än under 2014, bedömer MK vara en konsekvens av den förbättrade arbetsmarknaden. Det har medfört att MK, enligt egen uppgift, har kunnat ägna mer tid åt individer med mer omfattande behov. Under 2015 har bokade besök från andra myndigheter, exempelvis Försäkringskassan och Landstinget, ökat.57
Den initiala bedömningen av vilken nivå på insats som är lämplig för en individ brukar i regel vara korrekt visar statistik över antalet förlängningar. Den bedömningen delar en av
kommunens upphandlade coachföretag, som lämnar underlag för denna rapport.
Efter avslutad insats
Direkt efter avslutad insats följer MK upp deltagarna genom en digital enkät. År 2014 avslutades 371 deltagare – en del med insatser från 201358 - och 2015 avslutades 257 deltagare.59 Figuren nedan visar hur stor andel av deltagarna som går vidare till studier eller arbete efter avslutad coachinsats.60
57 Arbetsmarknadsenheten 2015.
58 Statistik från AME.
59 Arbetsmarknadsenheten 2015., Statistik från AME. Observera att siffrorna vad gäller antalet avslutade deltagare varierar något för ett och samma år beroende på källa
60 Statistik från AME.
204
305 282
0 50 100 150 200 250 300 350
2013 2014 2015
Antal
År
24
Figur 2.3 Till arbete eller studier efter avslutad coachinsats 2013-2015 (procent)
Enligt statistik från MK:s två första år (fram till april månad 2015) hade 39 procent av de avslutade deltagarna gått till arbete och 11 procent till studier. Övriga 50 procent fördelades på: aktiva insatser via AF eller fortsatt jobbsökande på egen hand (29 procent) och avbrutit pga. sjukdom eller annan anledning (21 procent).61
Under åren 2014 och 2015 är andelarna som går vidare till arbete eller studier snarlika, cirka 55 procent. Cirka fyra av tio får ett arbete och en person av tio börjar studera efter avslutad insats hos MK. Cirka hälften av deltagarna som inte går vidare till arbete eller studier fördelar sig år 2015 enligt följande: 13 procent gick över till aktiv insats via AF, 20 procent fortsätter vara arbetssökande på egen hand och 14 procent av deltagarna avbröt insatsen på grund av sjukdom eller annat.62 Enligt en av coacherna är det ovanligt att deltagare avbryter pågående insats. I de fall det inträffar kan det bero på att AF har en lämplig insats eller att deltagaren behöver t.ex. psykologstöd.
Sexmånadersuppföljning
Från juli 2015 började MK, genom en enkät, följa upp deltagarna också efter sex månader. En redovisning finns för de individer som avslutande mellan januari och oktober 2015 och baseras på 111 svar. Resultaten fördelas på fyra kategorier enligt tabellen nedan.
61 Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret 2015.
62 Statistik från AME.
12 11 11
27
44 42
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
2013 2014 2015
Procent
År
Studier Arbete
