Sortera Materialet

Steg ett vid bearbetningen av all data som har insamlats för denna rapport var att kompilera allt material [16]. Först sorterades alla inspelade intervjuer, anteckningar och noteringar från intervjuerna och observationerna utifrån kronologisk sortering för att i ett senare skede gå igenom dessa med fokus på att ta fram alla erfarenheter och attityder som framkom omedvetet eller medvetet bland alla respondenter.

6.1.2 Kodning och Bearbetning av Materialet

När inspelningarna, anteckningarna och noteringarna hade sorterats och var färdiga för att påbörja bearbetning så analyserades materialet i följande process. Först lyssnades de inspelade intervjuerna igenom var för sig, dessa är vardera cirka en timme långa och under tiden dessa spelades upp antecknades alla påfunna termer, teman, åsikter och citat ner som var intressanta ur ett perspektiv som passar rappportens ämne, vilket gäller respondenternas erfarenheter av och attityder gentemot gränssnitten de använder. När alla inspelningar hade lyssnats igenom och termer, teman, nyckelord och åsikter hade antecknats ner var för sig så knöts dessa variabler till respondenternas uttalanden. Att då koppla de ord eller meningar som finnes intressanta för detta perspektiv till ett tema kopplar då ihop det som sagts till helheten mycket tydligare [16]. När man har fått en del nyckelord och åsikter kopplade till en mängd termer, kan dessa termer nu bearbetas i underkategorier för att sedan kunna hitta mönster eller typer av meningar. Dessa kopplas sedan ihop till samlingen av termer som använts för att bearbeta och reflektera det insamlade materialet, på så sätt får man en helhetsöversyn av respondenternas erfarenheter och attityder.

6.1.3 Reflektion av Materialet

Sista steget efter att ha kopplat ihop alla nyckelord, termer och åsikter till teman som sedan har kopplats till ett visst mönster eller typer av subjektiva erfarenheter och åsikter är att nu reflektera över resultatet och försöka få ännu mer insikt om resultatet verkar rimligt med tanke på intervjuerna som har skett tidigare före all bearbetning [16]. Detta i samband med observationerna som också genomfördes med vissa av dessa personer på plats vid samma tillfälle.

7 Diskussion

Att utnyttja och använda sig av kvalitativa undersökningsmetoder för att få fram er-farenheter och attityder ifrån flera nyckelpersoner som har olika befattningar inom en verksamhet ger perspektiv och möjlighet att förstå helheten kring en verksamhet och hur deras vitala system och funktioner fungerar. Då personintervjuer och observationer har varit nyckelmetoderna för att hämta all kvalitativa data så har dessa varit my-cket väsentliga. Inför intervjuerna har mymy-cket tid och arbete lagts ner på att försöka förbereda inför dessa. Detta medförde att metoderna blev välplanerade och hade ett tydligt syfte med att samla in det data som behövdes för undersökning ifrån de olika nyckelpersonerna. Den uppfattning som fåtts av dessa intervjuer och observationer från både mitt perspektiv och intervjupersonerna i fråga är att vi har uppfattat det som lyckat. Den kvalitativa data som samlades in återspeglar användarnas erfarenheter och attityder vilket är användbart i en diskussion gällandes förbättring av det nuvarande gränssnittet och systemet SAP GUI som används än idag.

Mina erfarenheter och uppfattningar gällandes de arbetsmetoder som använts under detta arbete, är att både intervjuer och observationer är väldigt effektiva och bra verktyg oberoende av syfte eller ämne för att samla in data. Det har varit smidigt och effektivt med tanke på all administration som behövdes och tidsåtgången för att formulera de frågor samt bearbeta den data som samlades in. Att sedan sätta sig ner och gå igenom alla inspelningar som gjorts med nyckelpersoner och analysera vad som sagts och knyta detta till teorin är viktiga steg för att säkerställa kvalitén i data.

Fokusgrupp är en metod som i början av mitt arbete och undersökning kring SAP fanns i åtanke. Vid vidare diskussioner med anställda på Claremont AB som har flera års erfarenheter inom UX och utveckling mot en mängd kunder, Uppsala Universitet med teoretiska kunskaper och med hänsyn tagen till den tid som fanns tillgänglig för mig som studieledare blev det uppenbart att fokusgrupper är en studiemetod som i praktiken kräver mycket engagemang innan man faktiskt kan utnyttja metoden till något givande. Denna metod användes därför inte för detta arbete. En stor risk med fokusgrupper utifrån diskussioner och reflektioner kring studiemetoden är att i en större grupp av människor så är möjligheten att färga varandras åsikter något som enkelt och ofta händer utan att man är helt medveten om det.

Utifrån ett verksamhetsperspektiv vad gäller lönsamhet och investering för ett företag som väljer att utveckla eller implementera delar av sin verksamhet till nya tekonologier som SAP Fiori så finns ett par intressanta aspekter kopplade till resultaten. Personerna som ställt upp på både intervju och observation för denna studie har relativt snabbt insett och upplevt vinsterna av att ha ett förenklat grafisk gränssnitt som inte bara till-talar estetiskt men också levererar och presterar snabbare på ett sådant sätt som känns mer naturligt och behändigt för en ny eller erfaren användare av ERP-system. Noterat från resultaten var även diskussionen kring möjligheten att förenkla eller övertyga äldre, mindre teknikvana personer att övergå till SAP Fiori. Fiori i sig är redan ett relativt förenklat, förbättrat och optimerat gränssnitt för kommande affärssystem och SAP pro-dukter framöver. I fallet från resultat-kapitlet med den äldre användaren som hade mer erfarenhet i SAP GUI kontra SAP Fiori, berodde inte svårigheterna i övergången på bristande kunskap, utan engagemang specifikt hos individen.

Att andra verksamheter lägger märke till och inser värdet av att uppgradera deras befintliga grafiska gränssnitt vad gäller ERP-system till SAP Fiori till flera delar av verksamheten innebär fler positiva resultat. Verksamheten kan förvänta sig ytterliggare vinster vad gäller lönsamhet i relation till hur mycket mer en ny och erfaren användare av ERP-system skulle kunna producera under en dag, öka tillfredställelse för de anställda som utnyttjar systemen dagligen samt överlag implementera och visualisera all data mer konkret och tilltalande igenom hela organisationen. Det finns många vinster med att investera i och implementera ändringar till ett nuvarande SAP ERP-system, men det kräver en hel del tid, engagemang och ledning ifrån organisationens ledning eller styrelse för att se till att satsningen med SAP Fiori blir gjord rätt och successivt.

Eftersom SAP nu med sin Fiori-satsning har valt att fokusera på deras användare och hur upplevelsen i deras olika gränssnitt fungerar så har jag en stark tro att SAP är på rätt spår. Under studiens gång har jag fått möjligheten att prova, intervjua om SAP Fiori samt observera SAP Fiori. Jag är övertygad om att förbättringarna SAP har utfört i sina gränssnitt inte enbart ändrar hur vi behandlar och visuellt ser all data från ett ordinarie affärssystem idag. Det tillåter också oss som användare i ett modernt samhälle, utnyttja molntjänster, ha och få en känsla av ökad responsivitet samt möjligheten att utnyttja gränsnitten på flera olika enheter. Samtidigt lägger man till ytterliggare möjligheter för att skräddarsy olika vyer för olika användare beroende på krav och behov.

8 Sammanfattning

Det man kan konstantera med denna studie är att SAP Fiori och dess satsning för en förbättrad upplevelse när det handlar om användarbarhet, responsivitet och effektivitet är givande och det visas tydligt i reslutatet som samlats in. Baserat på de intervjuer och observationer som har utförts på de företag som ställt upp för denna studie så har en gemensam nämnare upptäckts, vilket är att SAP Fiori inom deras verksamhet och dagliga arbetsuppgifter bidrar till ökad effektivitet och generellt bättre användbarhet. Detta visar och förklarar tydligt hur stor påverkan ett grafisk gränsnitt har samt kraft att verkligen forma samt underlätta arbetsprocesser som används i dagsläget för en given verksamhet [17]. Då dessa företag nu har implementerat små delar av verksamheten i Fiori-anpassade gränssnitt och sett dess resultat, kan det nu ges mer stöd och vilja till att fortsätta med denna utveckling av övriga gränssnitt genom hela verksamheten.

9 Framtida Arbeten

9.1 Utveckling & Utformning

När det kommer till de företag som tar beslut om att uppgradera deras nuvarande SAP GUI till SAP Fiori gäller det att ha en del saker i åtanke, gällandes dess utveckling och utformning vilket framgått denna studie. Att lägga ner mycket tid vad gäller förarbete samt studera vad de olika användarna faktiskt har för krav på det nya gränssnitt som byggs på det gamla är en stor faktor som avgör hur bra SAP Fiori-övergången blir. Ett exempel är t.ex. företag A där även om SAP Fiori är implementerat i vissa delar av deras system så finns det fortfarande ett behov av att utnyttja det gamla SAP-systemet. Detta baserat på att SAP Fiori implementationen inte visar all information eller en viss typ som finns i det gamla systemet men ej ännu framställs eller tillämpas i det nya SAP Fiori gränssnittet. Ett sådant exempel visar då tydligt på att det fortfarande finns en hel del rum för förbättringar i SAP Fiori implementationen i samband med att en verksamhet naturligt skall övergå till det nya gränssnittet. Här gäller det verkligen att börja med kravspecifikationer, user-stories, personas och andra typer av verktyg innan implementationer av själva affärssytemen och deras gränssnitt påbörjas.

9.2 Slutgiltiga Ord

Jag tycker att den information och resultat jag lyckats få fram både från mina intervjuer och observationer tillsammans med de teorier och modeller som tagits upp i kapitel två stämmer bra överens. Alla respondenter i rapporten hade olika erfarenheter inom de affärssystem de utnyttjade i relation med tidigare erfarenheter från tidigare arbeten eller andra typer av system.

Att företagen har satsat för att använda sig av SAP Fiori är uppskattat bland många av respondenterna. Många av de positiva effekterna man ser till följd av uppgraderingarna av affärssystem är just enligt många respondenter att systemen nu tillåter användarna att vara mer effektiva, ökad tillfredställelse och enklare hantering av data inom deras verksamhet. Detta är ett urval av många vinster företagen har haft av själva upp-graderingen där andra verksamheter troligtvis kan se liknande eller större förbättringar. Dock finns det en del personer med mer teknisk bakgrund och erfarenhet som har det enklare än outbildad personal att utnyttja även de gamla affärssystem som finns i många företag än idag och som dagligen fortfarande används parallelt.

För att kunna påverka och implementera SAP Fiori inom sin verksamhet kräver det att ens organisation är med från start. Det krävs stöd från ledningen med motivation och tydlighet kring nyttan bakom den nya tekniken. Generellt har de medverkande organisationerna och företagen haft en positiv attityd för ett eventuellt systembyte [18]. Mycket handlar om att få maximal nytta av sitt affärssystem och möta den marknad med de krav som ställs samt effektivisera verksamhetens processer [18].

Knyter jag tillbaka till Steve Krugs syn på användbarhet och Jonas Löwgrens modell så har jag funnit att dessa egenskaper och sätt att tänka kring system har stor betydelse och påverkar slutgiltligen hur lönsamheten kommer vara i en given organisation. Ser man på andra rapporter vars undersökning handlat om hur andra verksamheter har fungerat med deras nuvarande gränssnitt för ett givet affärssytem så ser man behov och förslag på förbättringar på många fronter [19].

Framtiden för SAP Fiori generellt är positiv. Många vinster i användbarhet är något jag har redan kunnat konstantera i denna rapport. Dock är inte allt vunnet ännu. Det finns fortfarande en hel del framtida arbeten man behöver göra för att anpassa SAP Fiori gränssnittet bra nog för en specifik verksamhet. Det kräver tid och engagemang och med ett bra utvecklingsteam på organisationen eller konsulter som bistår med utveckling så kan flera tillägg och funktioner för SAP Fiori enkelt anpassas för att gynna verksamheten mer över tid.

Sammanfattningsvis är SAP Fiori det gränssnitt som tillåter nya användare att snabbt komma in i ERP-system inom en verksamhet, som ökar användbarheten och tillåter mer flexibilitet för förändringar som ytterliggare kan användas för att förenkla det vardagliga arbetet och öka lönsamheten för en organisation.

10 Referenser

[1] Chen, I.J. Planning for ERP systems: analysis and future trend. 2001, Business Process Management, Vol 7:5, p.374-386.

[2] SAP. SAP | About SAP. URL: http://tiny.cc/3d56ty (visited 01/06/2018) [3] SAP Fiori. SAP Fiori | User Experience.

URL: http://tiny.cc/cd56ty (visited 01/06/2018)

[4] Steve Krug. Don’t Make Me Think. Studentlitteratur, 2014, ISBN: 978-0-321-96551-6.

[5] Jonas Löwgren. Human-Computer Interaction: What every system developer should know. Studentlitteratur, 1993, pp. 7, 39, 52–54. ISBN: 91-44-39651-1.

[6] Davenport, T.H. Putting the Enterprise into the Enterprise System. 1998, Harvard Business Review, Vol. 76:4, p. 121-131 .

[7] Software Advice. Software Advice | Top SAP Competitors: The Best SAP Alterna-tives for Your Buisness. URL: http://tiny.cc/ic56ty

(visited 01/06/2018)

[8] Holme, I.M. Solvang, B. K. Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. 1997.

[9] Niesel Norman Group. When to Use Which User-Experience Research Methods. URL: http://tiny.cc/4f56ty (visited 01/06/2018)

[10] Ejvegård, R. Vetenskaplig Metod. Studentlitteratur, 2003

[11] Patel, R. & Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning), 1994, Lund: Studentlitteratur.

[12] Interaction Design Foundations How to Conduct User Observations URL: http://tiny.cc/ib56ty (visited 01/06/2018)

[13] Very Well Mind. Very Well Mind | What Is the Hawthorne Effect. URL: http://tiny.cc/6946ty (visited 01/06/2018)

[14] SAP Fiori Cloud Demo. SAP Fiori | Fiori Cloud Demo. URL: http://tiny.cc/2846ty (visited 01/06/2018)

[15] Responsive Design.is. Responsive Web Design. URL: http://tiny.cc/vm56ty (visited 01/06/2018)

11 Appendix

11.1 Agenda för Intervjuer

• Vilka är slutanvändarna?

• Vad är deras mål? Motivationer?

• Vad bryr de sig om i systemet de utnyttjar? • Vad är deras uppgifter?

• Hur utför de deras uppgifter i de givna systemen? När? Hur ofta? • Hur ser arbetsmiljön ut?

• Vilken utrustning behövs för att uföra uppgifterna? Proceduren för hur intervjuerna kommer att utföras: - Introducera mig själv (Vem, vad osv)

- Fråga tillåtelse om att få spela in intervjun med användaren - Prata och ta reda på användarens profil

- Hur länge har användaren arbetet - Titel

- Hur länge har användaren använt valt system

- Hur länge använder användaren systemet under en dag - Fråga användaren om en enkel typiskt uppgift de utför dagligen

- Hur öppnar användaren det valda systemet

- Hur kommer användaren åt den sökta funktionen i systemet - Responstiden för att hitta de sökta funktionerna

- Hur matar användaren in input i systemet - Skriver in eller söker?

- Hur stödjer applikationen användaren? - Fel uppträffade?

- Hur reagerar följande applikation (respons) - Hur lång tid tar det att slutföra en typisk uppgift?

- Intervju om - Relevans

- Uppfyller systemet det dagliga kravet? - Hur uppfyller det? Varför? Varför inte?

- Hur mycket förenklar respektive system det dagliga behovet?

- Effektivitet

- Hur mycket hinner du generellt göra i respektive system per dag? - Kan man enkelt och smidigt hitta rätt information? Varför? Varför inte? - Finns det något funktionalitet eller stöd i respektive system som förenklar det dagliga arbetet?

- Används respektive system på olika plattformar för att underlätta det dagliga arbetet?

- Attityd

- Vad har du för initial känsla för systemet när du använder det?

- Finns det någon speciell funktionalitet eller visuell feedback som ger dig någon viss känsla?

- Vad anser du om layouten?

- Finns det något speciell funktionlitet som man tycker mer eller mindre om?

- Något som saknas? Finns det något man skulle vilja lägga till eller ändra?

- Lärbarhet

- Tycker du att systemet är intuitivt att använda?

- Anser du att din interaktion med systemt är tydligt och förståelig? - Hur lång tid behövs det för att utveckla kompetens för en ny applikation? - Hur enkelt är det att lära en ny användare?

Intervju med Utvecklare

- Hur svårt är det att utveckla dessa typer av applikationer mot kund?

- Hur tänker du som utvecklare kring användbarhet? Vad anser du är användbart? - Hur tänkte du specifikt kring stödfunktioner eller dylikt i följande produkt?

- Hur anser du att den nya teknologien påverkar ditt beteende och framtida utveck-lingsprocesser gällandes användbarhet för denna typ av applikation?

- Kan man göra tekniken eller gränssnittet bättre eller är det komplett? Vad bör SAP tänka på eller lyssna från er som utvecklare?