6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42
Åtgärdsförslag 2005:
1. Pappersavfallet från gulnäbbsakademin och specialföreningsmässan skall skiljas från det övriga avfallet.
5 SPECIALFÖRENINGARS VERKSAMHET UR MILJÖSYNVINKEL
ÅAS har drygt 60 specialföreningar. Det finns nationer och hembygdsföreningar, fakultets- och ämnesföreningar, idrotts- och musikföreningar, ideella, religiösa, politiska och kulturella föreningar. Största delen av föreningarna saknar egna utrymmen. Utrymmessituationen har inte kartlagts systematiskt. I kårhuset finns ett specialföreningskansliutrymme som idag används av Nyländska Nationen, Österbottniska Nationen och Åbolands Nation. SF-Klubben, Merkantila Klubben, Kemistklubben, och från och med 2004, Humanistiska Föreningen har egna klubblokaler. Dessutom har de tre förstnämnda fakultetsföreningarna egna kansliutrymmen. Några andra föreningar har kafferum eller tillgång till andra utrymmen på institutionen.
För att upprätthålla kontakten till och mellan specialföreningarna ordnar Studentkåren konferenser samt skickar ut e-post. Konferenserna hålls på Kåren och deltagarantalet är kring 20 föreningar i medeltal. Man använder sig mest av stordior i stället för papperskopior vid informationsspridningen på konferenserna. Papperspost skickas ut väldigt sällan och då strävar man efter att använda dubbelsidiga kopior i förminskat format.
5.1 Service och stöd från Studentkåren
ÅAS stöder sina föreningar genom att på basis av ansökningar bevilja verksamhetsbidrag (specialföreningsmedel) och projektmedel. Det förstnämnda beviljas en gång om året och det andra både på våren och på hösten. Studentkåren ordnar specialföreningskonferenser (närmast i informationspridningssyfte) utbildning (t.ex. mötesteknik och skattisskolning), Gulnäbbsakademi i början av hösten och under våren en Specialföreningsmässa. Dessutom erbjuds kansliutrymmen åt några föreningar i kårhuset. I kansliutrymmet finns fasta telefon- och Internetanslutningar. Föreningarna kan också använda Marlirummet och bastun i kårhuset. Även Argentinasalen, ett par andra mindre utrymmen och festsalen i kårhuset samt de övriga utrymmena i Kafé Kåren kan i viss mån användas. I kårkansliet kan man hyra t.ex.
årsfestprylar, digital kamera och pinsmaskin. Det finns också möjlighet att i kårkansliet bränna digitala fotografier från Studentkårens kamera till cd. Föreningarna kan även använda fax och kopieringsmaskin i kårkansliet. En stordiaprojektor finns också att låna i kårhuset.
Tidningen Studentbladet, Bullen samt Studentkårens hemsida och e-postlistor kan föreningarna använda som informationskanaler. Specialföreningar har även goda möjligheter att via Studentkåren få information om miljöfrågor.
Ekonomiskt stöd 1
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44
Meningen med verksamhetsbidragen är att förbättra föreningarnas ekonomi och därmed utveckla verksamheten. År 2005 fanns sammanlagt 8400 euro budgeterat för specialföreningsmedel. Till år 2006 har summan minskats till 6000, för att istället öka på projektmedlens andel från 2000 till 4000. Vid beviljandet av ekonomiskt stöd beaktas om föreningar strävar efter att främja miljövård i sin verksamhet.
Utrymmen
Om föreningars egna utrymmen finns det ingen heltäckande information. Föreningarna följer de instruktioner som fastighetsägarna har. De nationer som använder specialföreningskansliutrymmet i kårhuset betalar ingen hyra för utrymmet, men telefonräkningen betalar de själva. För tillfället förväntas bara att föreningarna håller utrymmet städat och i skick samt använder de avfallskärl som finns på kårhusets bakgård på rätt sätt.
Studentkåren undersöker möjligheten att på kampusområdet hitta utrymmen för flera specialföreningar. Om och när sådana hittas, skall Studentkåren se till att miljöfrågorna beaktas redan från första början i verksamheten i nya lokaler.
Åtgärdsförslag 2003:
1. Studentkåren uppmuntrar specialföreningarna till större miljövänlighet bl.a. vid beviljandet av verksamhetsbidrag.
2. Miljösektorn utarbetar en miljöguide till specialföreningarna. Guiden skall innehålla praktiska råd t.ex. om festverksamhet, kopiering, utskrivning, energiförbrukning, avfallssortering i Åbo, service på studentkåren samt om städning. Guiden kan enkelt presenteras och delas ut på en specialföreningskonferens. Detta görs så att den är färdig i början av hösten 2004.
3. Under konferenser och skolningar använder Studentkåren PowerPoint-presentationer eftersom de är lätta att lagra på dator och återanvända. I viss mån kan stordior användas.
Rapport:
1. För tillfället finns inga fastslagna principer vid beviljandet av verksamhetsbidrag, utan främst allmänna riktlinjer.
2. En dylik guide har inte gjorts.
3. Detta följs, stordior används endast undantagsvis.
Åtgärdsförslag 2005:
1. Styrelser skall i framtiden beakta bl.a. specialföreningarnas miljövänlighet vid beviljande av verksamhetsbidrag. Miljövänligheten kan redovisas t.ex. genom att specialföreningarna bifogar en egen miljöplan till sin ansökan.
2. Under år 2006 utarbetar miljösektorn en miljöguide till specialföreringarna i enlighet med åtgärdsförslaget från 2003.
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44
5.2 Det praktiska miljöarbetet i specialföreningarna
Våren 2003 bad miljöutskottet specialföreningarna att skicka sina miljöplaner till Studentkåren. Begäran upprepades på höstens första specialföreningsmässa i september.
Svarsprocenten var låg, delvis kanske beroende på tidpunkten. Största delen av specialföreningarna förfogar inte över egna utrymmen, men det betyder inte att miljövänlighet inte behöver eller kan iakttas. Det kan hända att några föreningar har vissa miljövänliga rutiner som de kanske inte längre ens tänker på kunde ha meddelats, t.ex. att undvika användandet av engångskärl, kopiera dubbelsidigt och sköta informationsspridning via e-post i stället för per brev.
På basis av svaren kan man säga att föreningarna är medvetna om hur viktiga miljöfrågorna är. Alla de som svarade beaktar miljön åtminstone på principiellt plan, några har vidtagit mera konkreta åtgärder. En del föreningar har ganska klara miljöprinciper för sin verksamhet och en del kanske uppfattar miljöfrågor som mera personliga val än val som har med föreningsverksamheten att göra. Det är omöjligt att säga om detta sedan beror på att man inte märker hur föreningars verksamhet påverkar miljön eller om man upplever att inverkan är så obetydlig.
Inom föreningar sköts den övervägande delen av kommunikationen och informationsspridningen via e-post, några har även en egen tidning. Anslagstavlor är också vanliga. De föreningar som har egna kanslier använder också kanslitelefon. Några uppgifter om föreningars pappersanvändning finns det inte (t.ex. angående mängder, miljövänligt papper).
I följande kapitel nämns de miljöprinciper som föreningarna gett information om. Dessa principer är även att rekommendera för de övriga specialföreningarna. Dessutom nämns några andra miljövänliga förfaringssätt. För att undvika upprepning finns de flesta åtgärdsförslagen inbäddade i själva texten.
Kafferum
I kafferummen bör man försöka minimera användningen av engångskärl. Vid städandet är det viktigt att prioritera användningen av så miljövänliga rengöringsmedel som möjligt.
Beträffande torkning av kärl och händer skall man använda handdukar som går att tvätta och inte skapar mera avfall. Hållbara tygtrasor är att rekommendera till att torka av ytor.
Vid kaffekokning skall oblekta kaffefilter användas och kaffekokaren skall, precis som alla andra apparater som inte är i användning, stängas av mellan varven för att undvika onödig energiförbrukning. Föreningar kunde gärna, i mån av möjlighet, använda ekologiskt kaffe och te samt andra miljövänliga produkter.
Pantflaskor samlas in och returneras till butiken och övriga flaskor förs till närmaste glasinsamling. Mjölkförpackningar och andra tetror sköljs ur och förs helst till för ändamålet
avsedda kärl. Närmast kampusområdet finns sådana vid Trätorget och vid Etujätti i Kuppis.
Metallavfall förekommer kanske inte i så stor grad i kafferummen, men sådant borde också samlas in och föras till sortering.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44
Kansli och möten
Flera föreningar använder sig av möjligheten att sortera avfall, speciellt papper. Överflödiga pappersark som använts på ena sidan skall användas som antecknings- och klottpapper.
Helst skall det kopieras dubbelsidigt och i förminskat format i mån av möjlighet (mötesföredragningslistor t.ex. två på ett A4-ark). För övrigt lägger man extrakopior som utskrivits av studerande i pappersinsamlingen som skall finnas vid skrivarna. Där kan de som behöver ta kasserade pappersark för att använda som t.ex. klottpapper. Naturligtvis skall man försöka skriva ut så litet som möjligt i onödan. Mycket material kan lagras på dator i stället för att man skriver ut allt. Papp och kartong kan med lätthet pressas ihop så att de tar minimalt utrymme och kan samlas på för dem avsedda platser (s.k. Pahvi-Paavo). Inom några föreningar använder man inneskor i sina eller institutionens utrymmen.
Festverksamhet
Vid införskaffning av varor till fester kan man på flera punkter agera miljövänligt redan genom rätt val i butiken. Stora ekonomiförpackningar är att föredra framom mindre, dyrare och flerfaldigt inpackade produkter. Helst skall man köpa inhemska och närproducerade produkter och t.ex. grönsaker kan med fördel köpas på torget. Användning av tyg-, vax- och engångsdukar verkar vara ungefär lika vanlig bland de föreningar som svarat. För att minska avfallsmängden kan man använda sig av tygborddukar i stället för pappersborddukar, och riktiga kärl är bättre än engångsdito. Det är dock vanligt att engångskärl används på fester, ibland på grund av att det inte finns möjligheter att diska i festutrymmena. I viss mån återanvänds snapsglas av plast, vilket naturligtvis är att föredra. År 2003 diskuterades att det i föreningarna finns behov av en servis som kunde lånas ut till föreningar mot en pantsumma.
Det diskuterades även att den här servisen kunde då eventuellt diskas på något av kårkaféerna (Gadolinia), speciellt om festen hålls där. Vid inköp av toalett- och hushållspapper samt servetter skall de miljövänliga och oblekta prioriteras.
Avfallet bör sorteras och tomflaskor och konservburkar föras till returinsamling. Om det bara är möjligt skall organiskt avfall gärna sorteras skilt och komposteras. Ett bra sätt att minska pappersavfallet är att ett par personer samsas om ett sångblad med texter på båda sidorna.
Dessutom använder många sig av sina egna sångböcker.
Övrig verksamhet år 2003
Verdi har för flera år sedan skrivit en miljöguide Studiestaden Åbo–en grön bruksanvisning som innehåller praktiska råd för miljövänligt liv i Åbo. DaTe har ett elbilsprojekt som Studentkåren har beviljat projektmedel för, och föreningens mål är att den i framtiden skulle ha en fungerande elbil till sitt förfogande. DaTe har även anmälningslistor till olika händelser på föreningens hemsida. MK skall i fortsättningen sträva efter att kopiera upp dubbelsidiga kompendier som föreningens Bok och Papper kan sälja till studerande. MK försöker även
bland studerande. Också under utomhusevenemang kan miljön beaktas genom att man inte kastar skräp på marken och städar upp efter sig.
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42
Åtgärdsförslag 2003:
1. För att miljöarbetet skall löpa bra från år till år bör föreningens miljöprinciper ingå i ett styrelsetestamente, som är antingen muntligt eller skriftligt.
2. Studentkåren skaffar en servis som specialföreningarna vid behov kan låna mot en pantsumma.
Rapport:
1. Miljösektorn har inte uppföljt huruvida specialföreningarna följer denna praxis.
2. En servis har inte införskaffats.
Åtgärdsförslag 2005:
1. Specialföreningarna uppmanas skapa egna miljöplaner.
2.För att miljöarbetet skall löpa bra från år till år bör föreningens miljöprinciper ingå i ett styrelsetestamente, som är antingen muntligt eller skriftligt. Detta kunde uppföljas av t.ex. inrikessektorn.
3. Miljösektorn utreder lönsamheten av att införskaffa en servis till Marlirummet.
6 KÅRAVDELNINGEN I VASA (KAV)