8 Källförteckning 33

(1)

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

Förord 2

1 Inledning 3

1.1 Organisationen Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) 4

1.2 Miljöplan – vad, för vem och varför? 4

1.3 Ansvarsfördelning 5

1.4 ÅAS' miljöprinciper 6

2 Kårhuset 6

2.1 Energi- och vattenförbrukning 7

2.2 Kårkansli 8

2.2.1 Anskaffningar och inköpta tjänster 9

2.2.2 Avfallssortering och återvinning 14

2.3 Tavasthem 14

2.4 Uthyrda och övriga utrymmen 15

3 Domus 17

4 Verksamhet inom Studentkåren 17

4.1 Möten 17

4.2 Arbetsresor 18

4.3 Sektorverksamhet 18

5 Specialföreningars verksamhet ur miljösynvinkel 23

5.1 Service och stöd från Studentkåren 23

5.2 Det praktiska miljöarbetet i specialföreningar 24

6 Kåravdelningen i Vasa 27

7 Studentbespisningarna, Kafé Gadolinia Kb 29

8 Källförteckning 33

(2)

Förord 1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31

Denna uppdatering av Åbo Akademis Studentkårs miljöplan baserar sig på den plan som år 2003 sammanställdes av projektarbetare Outi Salmela. Tanken om en fungerande miljöplan har funnits vid ÅAS sedan 1998, då den första planen skrevs. Mellan 1998 och 2003 uppdaterades den dåvarande miljöplanen av miljösektorn, dvs miljöansvariga i styrelsen och miljöutskotten. Våren 2003 godkände fullmäktige en av styrelsen framlagd tilläggsbudget, där medel frigjordes för anställandet av en projektarbetare. Den nya miljöplanen, som sammanställdes av Salmela och godkändes av fullmäktige i november 2003, uppmanade ÅAS att sammanställa eller uppdatera planen med två till tre års mellanrum. Denna version är den första uppdateringen av Miljöplanen 2003.

Årligen definierar Studentkåren sina miljöprinciper i verksamhetsplanen och alla miljöplaner baserar sig i första hand på dem. Många av de riktlinjer som fanns i den gamla miljöplanen gäller fortfarande.

Det som kan anses beklagligt är den uppenbart bristande uppföljningen av åtgärdsförslagen i Miljöplanen 2003. Det arbete som gjorts har skett först under våren 2005.

Under verksamhetsåret 2004 förblev Miljöplanens uppföljning orörd. I framtiden hoppas vi att åtgärdsförslagen uppföljs kontinuerligt, även under de år då en egentlig revidering av miljöplanen inte är inplanerad. Endast genom kontinuerligt arbete kan verkliga framsteg göras inom Studentkårens miljöverksamhet.

Med Outi Salmelas ord: ”Nu gäller det inte enbart att verkställa planen i praktiken, utan att också i framtiden kontinuerligt uppdatera den!”

Åbo, den 8.2.2006

Anniina Pirttimaa Niklas Björklund

Miljöansvarig i styrelsen 2005 Miljöutskottets ordförande 2005 Åbo Akademis Studentkår Åbo Akademis Studentkår

(3)

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40

Ett av de mest centrala problemen som vi har i dag är hur vi skall få till stånd en långsiktig hållbar utveckling. Vad betyder då begreppet hållbar utveckling? Det är mångfacetterat och vagt. Kommissionen för hållbar utveckling i Finland definierar det enligt följande: ”Hållbar utveckling är förändringar som sker globalt, regionalt och lokalt. De är fortgående och kontrollerade samhälleliga förändringar och målsättningar som skall garantera nuvarande och kommande generationer goda förutsättningar att leva.” (Egen översättning) Den hållbara utvecklingen har ekologiska, samhälleliga och kulturella dimensioner. I denna miljöplan behandlas närmast ekologiska aspekter. Grundtanken är att principer för hållbar utveckling skall genomsyra all verksamhet.

Ramarna för den hållbara utvecklingen skapades vid Förenta Nationernas miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro år 1992. För att understöda samarbetet mellan stater, organisationer, företag och medborgare skrev medlemsländerna under bl.a. Riodeklarationen och dess globala handlingsprogram, Agenda 21. Handlingsprogrammets mål och riktlinjer är rekommendationer för hur hållbar utveckling kan möjliggöras. Även om de som undertecknat dokumenten är statsöverhuvud är det meningen att vi alla skall vara med om att förverkliga målen. De stater som undertecknade dokumenten förbinder sig t.ex. att lägga upp planer för hållbar utveckling för varje enskild kommun. Ytterligare har Undervisningsministeriet anmodat de finländska universiteten att bl.a. i samband med resultatförhandlingarna för perioden 2004-2006 inbegripa en plan med mål och konkreta åtgärdsprogram för hållbar utveckling.

Detta har även Åbo Akademi (ÅA) gjort.

Universitet och högskolor har en mycket central roll i strävan efter en hållbar utveckling.

Inom såväl utbildning som forskning och som skapare och förmedlare av ny kunskap har universiteten och högskolorna tungt vägande möjligheter att påverka miljöutvecklingen i samhället. Också studenterna kan i sin tur på många sätt påverka miljöarbetet inom universiteten och högskolorna; t.ex. genom att föra fram miljöfrågor på dagordningen och försöka inleda en dialog med universitets- eller högskoleledningen och genom att sprida information. Enligt Åbo Akademis Miljöplan för hållbar utveckling skall ÅA:s ledning föregå med gott exempel genom att ta initiativ till och visa intresse för miljöförbättrande åtgärder.

Bland annat kan Studentkåren utfärda rekommendationer som stöds av ÅA:s ledning.

Genom ett välorganiserat miljöengagemang uppnås de bästa slutresultaten. Av avgörande betydelse för en hållbar utveckling är att en organisation har fungerande handlingsprogram och aktiva miljöorgan tillsatta för att se till att alla som agerar inom organisationen tar sitt miljöansvar. Det verkliga miljöansvaret tas dock först i det skede ett handlingsprogram eller en miljöplan i praktiken följs, revideras och uppföljs. Då är det den enskilda individens val och handlande som är av största betydelse.

(4)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

1.1 Organisationen Åbo Akademis Studentkår (ÅAS)

Åbo Akademis Studentkår är ett offentligrättsligt samfund. Det består av samtliga drygt 5000 studerande vid Åbo Akademi, och verkar i Åbo, Vasa, Jakobstad och Helsingfors.

ÅAS’ organisation kan indelas i två huvuddelar; intresse- och affärssektorn. Inom intressesektorn kan Studentkårens verksamhet indelas i intressebevakning, fritidsverksamhet och bildande verksamhet. ÅAS bevakar studerandes intressen gentemot universitetet, myndigheter och samhället samt strävar efter ett interaktivt samarbete Studentkåren och kårmedlemmarna emellan. Fritidsverksamheten koncentreras främst kring kultur- och motionsverksamheten. Studentkåren eftersträvar också att stöda och uppmuntra verksamheten i de drygt 60 specialföreningarna inom ÅAS. Även den bildande funktionen betonas genom bl.a. paneldebatter, diskussioner, kulturevenemang och temadagar.

Intressesektorns praktiska verksamhet sker till stor del inom Studentkårens utskott.

Kårfullmäktige har 31 medlemmar och är det högsta beslutande organet inom Studentkåren.

Kårfullmäktige utser varje år en ny kårstyrelse som sedan tillsammans med sekretariatet verkställer fullmäktigebesluten. Fullmäktige väljer även årligen styrelse för kåravdelningen i Vasa.

Kårstyrelsen i Åbo håller till på kårkansliet tillsammans med sekretariatet och en kanslisekreterare. De ansvarar för den dagliga verksamheten. Verksamheten inom intressesektorn innefattar fem huvudansvarsområden; högskolepolitisk verksamhet, socialpolitisk verksamhet, utrikes-, inrikes- samt kulturverksamhet. Dessutom finns det en informationssektor, vars miljöpåverkan icke är att förglömma.

Affärssektorn bedriver ÅAS’ affärsverksamhet. Till affärsverksamheten räknas drivandet av kårkaféerna, förvaltandet av fastigheten Kåren samt placeringsverksamhet (dvs. ett antal fonder och ett tjugotal bostäder i Åbo).

1.2 Miljöplan – vad, för vem och varför?

Studentkåren kan påverka och bevara miljön på ett samhälleligt plan genom ställningstaganden och på ett rent konkret plan genom att t.ex. använda mindre vatten och energi och på så sätt spara miljöresurser och allmänt skona miljön. ÅAS’ mål med miljöarbetet är att på alla sätt forma verksamheten så att den blir mera miljövänlig.

Verksamheten måste kontinuerligt förbättras och utvecklas så att Studentkåren kan fungera som förebild i miljöfrågor för studerande och i samhället över lag. Meningen med denna miljöplan är att kartlägga det miljöpolitiska läget inom ÅAS. I miljöplanen redogörs också för hur åtgärdsförslagen i senaste miljöplan har genomförts. Ett organiserat miljöarbete är det bästa sättet att nå goda resultat, vilket ÅAS och dess medlemmar samt specialföreningar har goda förutsättningar att göra.

(5)

kårorganisationen. En stor organisation, såsom ÅAS, har goda möjligheter att påverka sin omgivning och effektivt arbeta för hållbar utveckling. Också enskilda studenter har goda möjligheter att påverka miljöarbetet inom universitetet. Det finns flera arbetsgrupper (t.ex.

ledningsgruppen för Åbo Akademis miljöprofilering; ledningsgruppen för Åbo Akademis interna, fysiska miljö; arbetarskyddskommissionen; ledningsgruppen för säkerhetsärenden) där miljöfrågor kan dryftas. På förslag av de studerande inleddes den tvärvetenskapliga utbildningen Miljökunskap år 1991. Sedan år 1991 har kursutbudet ökat från 27 sv till 100 sv år 2000 och har fram till 2005 varit på denna nivå. Årligen antas ca 20 studerande, varav de flesta varit MNF-studerande. I dagens läge är Miljökunskap en del av Åbo Akademis miljöuniversitetsprofilering. Till profileringen hör att alla anställda och studerande skall erbjudas grundutbildning gällande miljöfrågor och hållbar utveckling. Åbo Akademis miljökoordinator Sinikka Suomalainen hoppas på att det finns utrymme för Miljökunskap även efter examensreformen.

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

I samhället finns i allmänhet en positiv grundinställning till beaktandet av miljöaspekter. Ett miljöengagemang syns dock mera sällan i praktiken vilket kan bero på avsaknad av kunskap eller på att man inte är beredd att prioritera miljöfrågor framom annat. Inom ÅAS beaktas miljöfrågor i verksamheten som helhet, men man analyserar sällan hela verksamhetsförloppet. I denna plan beskrivs de mål som ÅAS skall sträva efter att uppnå med sitt miljöarbete. Planen fokuserar på de mest betydande miljöaspekterna, dvs. de aktiviteter som har störst inverkan på miljön. I slutet av varje kapitel framläggs åtgärdsförslag på hur man för Studentkårens del kan minska miljöbelastningen. Dessa är förslag på åtgärder som skall prioriteras men samtliga förbättringsförslag som ingår i texten borde tas i beaktande.

Denna miljöplan är uppgjord för åren 2006-2007 och det rekommenderas att följande plan sammanställs hösten 2007.

Åtgärdsförslag 2003&2005:

Ö Uppdatering eller sammanställning av en ny plan bör i framtiden göras med två till tre års mellanrum och för detta skall vid behov beviljas anslag i budgeten.

1.3 Ansvarsfördelning

Hela organisationen delar ansvaret för miljöarbetet inom ÅAS men miljösektorn har en viktig uppgift i att se till att miljöplaner verkställs i praktiken och kontinuerligt följs upp.

Miljösektorn består av den miljöansvariga i kårstyrelsen samt miljöutskottet. Kårfullmäktige bär ansvaret för att arbetet sker enligt givna förslag. Varje enhet inom ÅAS ansvarar självständigt för miljöarbetet inom sin verksamhet och i sina eventuella utrymmen.

Generalsekreteraren följer upp verksamheten i kårkansliet (sekretariatet, administrativa uppgifter). Styrelseordförande och den miljöansvariga bär huvudansvaret för att kårstyrelsens verksamhet är miljövänlig. För övrigt skall alla eftersträva största möjliga miljövänlighet inom sina sektorer.

(6)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

1.4 ÅAS’ miljöprinciper

Meningen med studentkårsverksamheten är att förbättra studieförhållandena. Miljöplanen är inte till för att ifrågasätta ÅAS’ verksamhets målsättningar, utan den skall fungera som ett arbetsverktyg för att uppnå dessa mål med minsta möjliga miljöbelastning som påföljd. Att aktivt beakta miljön gynnar även förverkligandet av andra målsättningar.

1. Miljöfrågor är viktiga och ÅAS vill bära sitt ansvar för dem. Miljömedvetenhet skall genomsyra all verksamhet. Man vill främja miljön i en positiv och öppen anda.

2. Ett aktivt miljöarbete innebär att man försöker minimera konsumtionen av varor och undvika att avfall överhuvudtaget uppstår.

3. Vid anskaffandet av varor prioriterar ÅAS miljömärkta, inhemska eller på andra sätt miljövänligare alternativ. Studentkåren önskar att dess underleverantörer och samarbetspartners beaktar miljöaspekten i sin verksamhet.

4. Renovering, återanvändning och återvinning är att föredra.

5. Vid resor i Finland och i närområden åker ÅAS:s anställda och förtroendevalda helst tåg, buss eller passagerarfärja.

6. ÅAS understöder sina specialföreningar i främjandet av miljön, t.ex. med hjälp av utbildning och information samt genom att beakta föreningens miljövänlighet vid beviljandet av verksamhetsbidrag.

7. Vid planeringen av olika tillställningar beaktar man miljön och försöker minska miljöbelastningen.

8. I informations- och publikationsverksamheten minskar man miljöbelastningen genom att anpassa upplagorna enligt den uppskattade efterfrågan.

9. Man strävar efter att spara miljöresurser genom att t.ex. minska el- och vattenkonsumtionen, skaffa energisnåla apparater och minska pappersanvändningen. I kårhuset tas miljömärkt el i bruk i mån av möjlighet.

2 KÅRHUSET

Kårhusets areal är 4738 m² varav 2413 m² är bostäder, 531 m² kansliutrymmen, 1263 m² restaurang, 358 m² är uthyrt och slutligen utgörs 173 m² av tekniska utrymmen. Kårhuset är byggt under 1930- och 1940-talen. Senast renoverades det grundligt 1992. Då byttes bl.a.

fönstren till tredubbla sådana, vattenrören förnyades och ventilationssystemet rengjordes.

Dessutom byttes toalettstolarna ut och s.k. enhandtagskranar installerades. Fastighetens uppvärmning sker med fjärrvärme och termostatreglerade värmeelement. För belysning används vanliga glödlampor, lysrör samt energisnåla u-lampor, då detta är tekniskt möjligt.

Fastigheten är skyddad av museiverket och detta begränsar i viss mån användning av modernare teknik (t.ex. installering av nya energisnåla lampor i de gamla ljuskällorna). År 2003 renoverades festsalen grundligt. Då byggdes nya ventilations-, ellednings- och vattenrörssystem till salen. Isoleringen förbättrades också, främst i taket och i väggarna

(7)

genom tiderna anställts på kostnadsbasis. Ekonomidirektionens policy angående anskaffningar är att man undviker att köpa nytt och i stället reparerar och renoverar så mycket som möjligt.

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

2.1 Energi- och vattenförbrukning

Att minska energi- och vattenförbrukningen är bra metoder för att minska utsläppen inom den nuvarande energiproduktionen. Studentkåren kan och bör föregå med gott exempel på hur man i vardagen kan agera på ett mer miljövänligt sätt.

I Kårhuset finns det två elmätare; en för Tavasthem och en för restaurangen. Konsumtionen av fjärrvärme och vatten mäts med var sin mätare. Affärssektorn begär kontinuerligt offerter av konkurrerande energiproducenter, men detta har ändå inte möjliggjort valet av så kallad grön el som är lite dyrare men understöder miljövänligare sätt att producera energi.

Elkostnaderna har ständigt stigit under de senaste åren. Detta beror säkert delvis på flitig användning av gymmet och ett ökat antal datorer i huset. Oberoende av vilka orsakerna till den förhöjda energiförbrukningen är bör den hållas på samma nivå eller helst minskas under de kommande åren.

Fjärrvärmeförbrukningen beror på utomhustemperaturen och de årliga värmekostnaderna är således inte direkt jämförbara. I allmänhet har värmeförbrukningen hållits ungefär på samma nivå under den granskade perioden (2001-2003). Vattenförbrukningen har hållits relativt konstant. De största vattenanvändarna i huset är studentbostäderna samt Restaurang Kåren.

För att minska på vattenåtgången har möjligheten att justera volymen i toalettstolarnas tankar undersökts, men visat sig vara en ohållbar lösning. I samband med nästa renovering undersöks möjligheten att införskaffa miljövänligare toalettstolar.

Temperaturförhållandena i huset upplevs som problematiska. Som ofta i äldre hus blir luften lätt tung och man måste vädra friskt, varvid värmeförluster sker. För att fuktskador inte skall uppkomma bör värmen ändå hållas ganska jämn. Alla apparater som fungerar med el förorsakar dessutom att temperaturen i utrymmet stiger. Denna värme borde man komma ihåg att ta i beaktande och uttnyttja. I stället för att vädra för att få utrymmet svalare kan det löna sig att sänka temperaturen.

Åtgärdsförslag 2003:

1. Miljöutskottet utreder grundligt hur man kan minska energi- och vattenförbrukningen i kårhuset. Sedan skriver utskottet korta och klara instruktioner för tavasthemsbor, kårkanslipersonalen och gärna även företag i Kårhuset om hur de kan bidra till en mera miljövänlig vatten- och energianvändning.

2. Man fortsätter arbeta för att kunna skaffa grön el till kårhuset.

(8)

Rapport:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

1. Ärendet har utretts. Det enklaste sättet att spara el och vatten i kårhuset är att helt enkelt minska på användningen av el och vatten. Installering av t.ex. regleringar i duscharna är inte ändamålsenligt. Instruktioner för Tavasthemsbor, kårkanslipersonalen och företagen i Kårhuset har inte skrivits.

2. Ärendet har diskuterats.

1. Under våren 2006 skriver Miljöutskottet instruktioner för Tavasthemsbor, kårkanslipersonalen och företagen i Kårhuset.

2. Möjligheten att skaffa grön el till kårhuset undersöks i samband med att elavtalet förnyas.

2.2 Kårkansliet

På kårkansliet arbetar styrelsen, sekretariatet och kanslisekreteraren. Kårkansliet består av en reception för studentservice, tre sekreterarrum, två styrelserum, ett mötesrum, ett kafferum, en kokvrå, två arkivrum, två toaletter samt två städskrubbar.

Enligt Motiva Oy (servicecentrum för energibesparing) går en tredjedel av energikonsumtionen i kontorslokaler i allmänhet åt till datorer och deras kringutrustning. En tredjedel går till belysning och övriga kontorsapparater utgör den resterande delen av konsumtionen. I Finland förbrukar enbart kontorsmaskiner uppskattningsvis 720 000 MWh elektricitet årligen, vilket motsvarar elförbrukningen i 200 000 höghuslägenheter. Genom att justera maskinerna rätt kunde man minska denna elförbrukning med upptill en tredjedel.

Var och en kan genom sina egna val påverka elförbrukningen. I kårkansliet strävar man efter att spara el genom att inte ha belysningen på i onödan och genom att stänga av kontorsmaskiner (eller ha viloläge installerat vid längre frånvaro) när de inte används. I mån av möjlighet används energisnåla kontorsmaskiner. Här finns det dock fortfarande brister och möjligheter till större besparingar. Speciellt vid el-sparandet skall man i fortsättningen fästa mera uppmärksamhet. Finlands miljöcentral SYKE utreder som bäst elförbrukningen i kontorsmaskiner. Resultat från den här utredningen kunde utnyttjas i miljöarbetet på kårkansliet. Automatiken i kopieringsmaskiner, skrivare, faxapparat och datorer kan efter utredningens mätningar justeras så att den blir så energieffektiv som möjligt. Därmed sparar man både pengar och miljön i övrigt.

Kafferummet används dagligen under terminerna. Kaffe- och tekokare används flitigt.

Mikrovågsugnen används inte på daglig basis. De kaffekoppar som används är keramiska och diskas i regel dagligen av städaren. Till förfogande finns också en del andra kärl av vilka termosarna används mest. På alla tillställningar försöker man undvika att använda engångskärl, men sådana används dock ibland. Livsmedelsinköp sköts av olika personer och hittills har inte miljövänliga produkter prioriterats i någon större utsträckning. Vid behov beställs större mängder mat från Kafé Kåren, t.ex. till fullmäktigemöten eller sitsar.

(9)

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35

1. Miljöaspekten skall integreras i styrelsetestamenten.

2. I stället för att låta kaffebryggaren stå på hela arbetsdagen skall kaffetermosar användas.

Rapport:

1. Miljöaspekten har inte integrerats i styrelsetestamenten.

2. Kaffetermosar har använts i viss utsträckning, men inte tillräckligt.

Åtgärdsförlag 2005:

1. Generalsekreteraren redogör för nya styrelser och nyanställda om miljöprinciperna på kansliet. I samband med detta skall iakttagandet av miljöprinciperna inom alla sektorer poängteras.

2. Miljöansvariga i styrelsen rapporterar i sitt testamente om vilka av Miljöplanens åtgärdsförslag man arbetat för under det förra verksamhetsåret.

3. Kaffetermosar skall användas alltid då kaffe kokas.

2.2.1 Anskaffningar och inköpta tjänster

Vid anskaffandet av varor har miljöaspekter ganska ofta beaktats, men några allmänna miljökriterier har det inte funnits och förbättringsmöjligheterna har inte heller kartlagts systematiskt.

Kontorsmaskiner och energi

Större anskaffningar såsom datorer, skrivare och kopieringsmaskiner sköts av generalsekreteraren och styrelsen. Övrigt kontorsmaterial (pennor, gem etc.) skaffas i små förpackningar, inköpen görs för det mesta av generalsekreteraren eller kanslisten.

Kontorsmaskiner används mycket flitigt. I kansliet förbrukar datoranvändningen mest el.

Man bör kolla att kontorsmaskinerna är försedda med någon standard (Energy Star™, TCO) som innehåller miljökrav. Förutom lägre energikonsumtion har de ofta andra bra kvalitetskrav som förlänger livslängden på apparaten.

Datorer 36

37 38 39 40 41 42 43 44

I kansliet finns för tillfället fjorton datorer i användning. 2005 inköptes två platta skärmar med TCO 95 märkning och tre bärbara datorer märkta med Energy Star™. En av de bärbara datorerna används på daglig basis, emedan de två andra endast används vid behov. På kansliet finns även två äldre bärbara datorer som inte fungerar fullständigt. Bärbara datorer är tack vare LCD-skärmen mera miljövänliga än vanliga bildskärmar med avseende på energikonsumtionen. Nya bildskärmar, speciellt LCD-skärmar förbrukar mindre ström än äldre modeller. Alla skärmar torde ha energisparande funktioner, men de som inte är miljömärkta kräver att sådana installeras separat. Dagens skärmar behöver ingen skärmsparare, de

(10)

orsakar onödig energiförbrukning. Man borde istället utnyttja skärmsläckarfunktionen, vilket flera datorer också gör. Nedan finns listat i vilken utsträckning kanslidatorernas bildskärmar är miljömärkta. Namn med ett sträck efter saknar miljömärkning.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

HS TCO 99 karsty 3 TCO 99 Generalsekreterare - SSU TCO 95 karsty 4 TCO 99 Kanslisekreterare - Arkivdator TCO 99 Karsty 5 TCO 99 höpo bärbar

karsty 2 TCO 99 karsty 6 TCO 99 sopo bärbar

karsty 8 TCO 95 styrelsen bärbar

I ÅA:s rapport Nulägesanalys av Åbo Akademis interna fysiska miljöarbete och förslag till miljöprogram rekommenderas det att ”Datacentralen gör en kort, klar instruktion om släckning av skärm och dator, som distribueras till alla.” Sedan 2003 rekommenderar datacentralen att datorskärmar stängs av med strömbrytaren när man går hem, medan datorn alltid ska stå på. Av datasäkerhetsmässiga orsaker bör datorerna inte stängas av.

Virusskyddet uppdateras ofta efter arbetstid och en avstängd dators skydd uppdateras inte.

Gamla datorer skickas till Datacentralen, där de återanvänds. Även om man inom databranschen eftersträvar att dagens datorer är så miljövänliga som möjligt, innehåller datorerna mycket material som är rent problemavfall (t.ex. fosfor i bildskärmar).

Skrivare, kopieringsmaskiner och faxapparater 22

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

Skrivarnas elkonsumtion varierar, en vanlig laserskrivare kan t.ex. förbruka tre gånger mera el än en energisparande laserskrivare. Av dagens skrivare och kopieringsmaskiner anses de med laser vara mera miljövänliga. Oftast är de effektivare också. År 2001 skaffades en bläckstråleskrivare som ger dubbelsidiga utskrifter. Den andra, äldre, ger enbart ensidiga utskrifter. Båda skrivarna har energisparande inställningar och har energisparläge installerad.

Maskinernas tonerkassetter skickas tillbaka till importören. Det är ofta möjligt att återvinna kassetter (t.ex. i kansliets nyare skrivare och nyare kopieringsmaskin). Än så länge finns det dock problem eftersom påfyllt bläck inte uppfyller kvalitetsönskemålen (bl.a. uppstår ibland svarta ränder på pappret) och en del maskinproducenter ger inte garanti på sina maskiner om återanvända bläckpatroner används i dem.

ÅAS hyr kopieringsmaskin av en firma (Ricoh) som även ger service vid behov. Maskinen står på hela dagen, men den har energisparläge enligt Energy Star™-märket. Den nuvarande kopiatorn används även som printer och kan både skriva ut dubbelsidigt och fyra sidor på en A4. Ur miljösynvinkel är den att föredra vid utskrift. Den gamla kopieringsmaskinen som fungerar med Studentkårens egna kopieringskort används sällan. Faxapparaten har ingen miljömärkning. Det finns även faxfunktioner som kan kopplas till datorer, vilket medför att man kan skicka filer direkt från datorn och på det sättet minska pappersförbrukningen och spara arbetstid. Kårkansliet kunde eventuellt i framtiden skaffa en sådan.

(11)

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

1. Alla stänger av datorn efter användningen, och speciellt inför veckosluten och andra längre tider när man inte kommer att använda datorn. Skärmen stängs av till natten och helst också vid frånvaro under arbetsdagen.

2. Alla datorer skall ha dubbelsidig utskrift som grundinställning.

3. Nya kontorsmaskiner (datorer, skrivare, kopieringsmaskiner, fax) skall vara så miljövänliga som möjligt.

4. Alla energisparande funktioner skall vara installerade eller installeras senast då en ny maskin tas i bruk.

Rapport:

1. Datacentralen rekommenderar inte att windowsdatorer stängs av. Skärmarna stängs dock av vid arbetsdagens slut.

2. Alla datorer har dubbelsidig utskrift som grundinställning. De som har administrativa rättigheter till sin dator kan själv ställa in dubbelsidig utskrift som grundinställning. I windows xp gör man enligt följande: start -> settings -> printers and faxes -> välj en printer och ställ in printing preferences i menyn till vänster.

3. Miljöaspekten beakttas vid införskaffningen av ny kontorsapparatur.

1. Alla som arbetar på kårkansliet ser till att deras respektive datorer har dubbelsidig utskrift som grundinställning, samt att skärmsläckaren och andra eventuella energisparande inställningar är aktiverade. (Se ”power options” och ”printers and faxes” i kontrollpanelen)

Papper

Förbrukningen av skrivar- och kopieringspapper är betydande och därför en viktig miljöaspekt. Det är allt vanligare att man skriver ut och kopierar dubbelsidigt och i förminskad storlek, endast en skrivare saknar funktionen att skriva ut dubbelsidigt. Slöseri kan ske också då man inte kontrollerar vilken utskrivare ens dator valt. Genom att planera sitt arbete kan man i alla fall undgå onödigt slöseri med papper. Viktigt är att inte skriva ut texter förrän de är absolut färdiga så att de bara skrivs ut en gång. Om man trots allt måste skriva ut halvfärdiga texter så rekommenderas det att man utnyttjar papper med text på ena sidan.

De verksamhetsområden som har största kopieringskostnader är Bullen (ca 50 000 ark årligen), administration, fullmäktige och studentbespisningars administration.

Pappret i kårkansliet har framtill 2005 sponsorerats av UPM-Kymmene. Tidigare sponsorerades enbart vitt A4-papper och allt färgat papper köptes vid behov. Det färgade pappret köptes mest på Lindell och var inte miljömärkt. Användningen av papper har inte systematiskt följts med, men enligt de mängder som UPM-Kymmene gav har användningen antingen varit ungefär lika stor eller minskat något under de senaste åren. Hösten 2005 sponsorerade UPM-Kymmene med pengar för pappersinköp istället för att konkret ge papper.

(12)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

När man beställer papper skall man sträva efter att skära ned dess mängd och i stället be färgat papper som är miljömärkt och går att använda även för kopiering och utskrifter. Färgat papper används för det mesta till kårbulletinens pärmar, reklamlappar (ofta förminskat format), affischer och för fullmäktigemöteshandlingar. Effektivare utnyttjande av papprets båda sidor och förminskning av dokument vid utskrift och kopiering skulle avsevärt reducera pappersavfallet. Baksidan på kasserade dokument är utmärkt antecknings- och klottpapper, och kan t.o.m. ersätta användningen av block och självhäftande papper.

En stor del av pappret som används i kansliet går åt till kårbulletinens kopiering som är budgeterad enligt 280 exemplar av 16-24 sidors tidningar i A5-format per vecka. Bullen ges ut varje vecka under terminerna. Eftersom kårbulletinen nu publiceras också på Studentkårens hemsida har dess veckoupplaga minskats från den tidigare på 300 st.

År 2002 skaffades ett centraldatorsystem för kanslipersonalens bruk och detta har minskat pappersanvändningen och underlättat lagrandet av dokument avsevärt.

1. Kopieringen minskas och hålls till det minimala.

2. Användningen av miljövänligt papper bör öka.

3. Bullens upplaga minskas åtminstone med 50 exemplar (till 250).

4. Möjligheten att kontrollera och följa med hur många utskrifter som de nya användarnamnen står för, bör diskuteras med Datacentralen.

5. Allt mer material används och arkiveras endast i elektronisk form. Arkiven städas mer långsiktigt, och papper som med största sannolikhet kommer att bli aktuella senare förvaras på ändamålsenligt sätt.

6. För att minska posten för kopiering i styrelsebudgeten, skall utdelandet av styrelseprotokoll (nu 14 st. per vecka) till samtliga personer i kansliet begränsas. I stället sätts en kopia av protokollet i en mapp i kafferummets bokhylla som dessutom tas med på följande styrelsemöte. Ett arkivexemplar skall finnas i mappen i generalsekreterares rum samt en kopia gå till vd/ekonomidirektionen. Dessutom sparas dokumenten på kansliets interna nätområde som är tillgängligt för kanslipersonalen.

7. Miljöbelastning som orsakas av publikations- och informationsverksamhet bör åtgärdas genom att trycka arbeten mera miljövänligt (papperskvalitet, tryckprocessen) och genom att bättre anpassa upplagans storlek enligt efterfrågan.

Rapport:

1. Denna princip följs på kårkansliet.

2. Miljövänligt papper prioriteras enligt styrelsens önskemål.

3. Bullens upplaga har minskat till 280 exemplar. Denna mängd har konstaterats nödvändig.

(13)

Som tidpunkt för dessa rapporter kunde tänkas början av maj och mitten av oktober, men DC är även villig att skicka rapporter månatligen om så önskas.

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

5. Avsevärda framsteg har gjorts inom detta områd och numera används hemområdet framom pappersarkivering.

6. Åtgärdsförslaget har verkställts i sin helhet.

7. Upplagors storlek brukar beaktas ur miljösynvinkel. Åbo Akademis Tryckeri har kontaktas med förfrågan om miljövänlighet i deras tryckprocesser, men svar har hittills inte erhållits.

1. Användningen av miljövänligt papper bör öka.

2. Man kommer överens med DC om när utskriftsrapporter skickas.

3. Vid beställningar av trycksaker skall det mest miljövänliga alternativet prioriteras.

PR-material

För PR-verksamhet finns det t-skjortor som är av vanligt bomullstyg, plastpärmar för kårkalendern, halarmärken och kårhistorikböcker. Man håller också på att beställa hälsnings- och julkort med kuvert. En del av Studentkårens nuvarande kuvert är inte av miljövänligt papper. När det följande gång skaffas nya kuvert skall de vara miljövänligare.

1. I fortsättningen skaffas det kuvert och kort av miljövänligt papper.

Rapport:

1. Kuverten är av miljövänligt papper.

1. Vid beställning av nya kort skall miljövänliga alternativ prioriteras.

Städning

Städningen av kårkansliet sköts av en utomstående städfirma, Pesupeippo. De städar dagligen, förutom på sommaren då kansliet städas ca en gång i veckan. Dagligen sopas golvet, disk diskas, toaletterna tvättas och köksavfallet förs ut. Under veckoslutet städas det grundligare, dvs. golvet tvättas, de tomma bordsytorna torkas av och papperssoporna förs bort. En gång per år (efter sommaren) görs storstädning. Då tvättas även fönstren, ytorna och golvet grundligt. I toalettutrymmena används engångspappershanddukar, i köket både vanliga handdukar och pappershanddukar. Toalettpappret som används är miljövänligt.

En stor del av produkterna som används i städningen är miljövänliga (svanmärkta) och de är införskaffade i större mängder, medan några inte är speciellt miljövänliga.

(14)

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

1. På kansliet rekommenderas användning av inneskor för att minska slitaget på golvet och städbehovet.

2. Studentkåren uppmuntrar städfirman att skaffa enbart miljövänliga rengöringsmedel och städredskap.

Rapport:

1. De flesta använder numera inneskor på kansliet 2. Städfirman har inte kontaktats i ärendet.

1. Möjligheten att använda miljövänliga städprodukter skall diskuteras med städfirman.

2.2.2 Avfallssortering och återvinning

Avfallssorteringen i Kårhuset fungerar relativt bra. Gamla datorer förs till Datacentralen som tar hand om maskiner som tagits ur bruk. Skrivbordslamporna är till största delen försedda med s.k. energisnåla lysrör. Fastighetsskötaren tar även hand om byte av taklampor varav de flesta är vanliga lysrörslampor. Pappret används ofta på nytt som klottpapper, ibland också i skrivare. Inom den interna posten återanvänds kuvert. Också mappar återanvänds. Till slut förs pappret till pappersinsamlingskärl på Kårhusets innergård.

Köksavfallet sorteras i blandavfall samt glas- och i viss mån även metallavfall. Det finns också ett visst behov av att i köket ha ett kärl för bioavfall, speciellt för kaffesump. Returflaskorna returneras, batterier och dylikt förs till insamlingspunkter på stan.

1.Tack vare att städfirman gick med på att det skaffas ett bioavfallskärl i köket, skaffas ett sådant och städaren tömmer det i regel dagligen.

Rapport:

1. Ett bioavfallskärl har införskaffats till köket och används regelbundet.

2.3 Tavasthem

I Tavasthem finns det 48 bostäder i tre våningar och de hyrs ut åt akademistuderande.

Bostäderna består av ett rum i korridor. Alla rum har eget tvättställ. Alla våningar har eget kök samt skilda badrum för kvinnor och män. Gemensamma utrymmen (badrum, korridorer) städas varje vardag av städaren. Sedan ca fem år tillbaka ingår fast Internetanslutning via ÅA:s nätområde i hyran. Under våren 2003 fick tredje och fjärde våningen nya kylskåp som troligen påverkade elanvändningen positivt. Åtminstone sjönk bullernivån och därmed ökade trivseln i köken. Nu har även femte våningen nya kylskåp. Tavasthemsborna får redan i samband med att de undertecknar hyreskontrakten information om ordningsreglerna för

(15)

utrymmena städade.

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

Alla våningar har ett gemensamt blandavfallskärl för köksavfall. Dessutom finns det möjlighet att sortera papper, kartong, glas och metall. Åtminstone största delen av köksavfallet sorteras enligt detta system. Det finns även möjlighet att sortera bioavfall men det har visat sig att detta inte riktigt fungerar. Brister förekommer också vid sorteringen av papp; papplådorna lämnas ofta otillplattade i Pahvi-Paavo. Under år 2006 förnyas sorteringen för att uppfylla stadens nya ordningsstadga.

1. Efter att tavasthemsborna fått igång sin hyresgästförening kunde föreningen skriva tydliga och uppmuntrande anvisningar för boendet i Tavasthem, så att alla skulle få samma information och ha samma utgångsläge när de flyttar in.

Rapport:

1. Tavasthemsborna har inte fått igång någon hyresgästförening.

2.4 Uthyrda lokaler och övriga lokaler

I huset finns fem lokaler som hyrs ut åt företag och en etta som hyrs ut till ÅA-studerande.

Det finns även restaurangutrymmen i vilka Studentkåren själv bedrivit restaurangverksamhet sedan årsskiftet 2005. I kårhuset finns även en festsal. Alla lokaler uthyrda till utomstående företag kan miljögranskas, även om påverkningsmöjligheterna är dåliga. Studentkåren ser naturligtvis väldigt gärna att företagen sköter sin verksamhet så miljövänligt som möjligt, men ingen påtryckning har skett. Det förväntas att företagen sorterar sitt avfall i de avfallskärl som fastigheten erbjuder.

Pub Kåren och Restaurang Kåren

Puben och restaurangen sköts båda sedan årsskiftet 2005 av Kafé Gadolinia Kb. ÅAS har åtminstone inte ännu lyckats avskaffa engångsstopen, som utgör en miljösynd. Positivt är att puben och restaurangen på de flesta fester (t.ex. årsfester, företagsfester) använder riktiga kärl samt tygservetter och – borddukar.

Marlirummet

Marlirummet är styrelsens representationsutrymme. Där ordnar kårstyrelsen, specialföreningar och privatpersoner (kårmedlemmar) möten, fester och dylikt. Från rummet finns direkt ingång till bastun. I Marlirummets kök finns det ett kylskåp, två bordsugnar och fyra bordspisplattor. Kastruller, kaffe- och tekokare, termosar, tallrikar, glas, bestick och ett antal udda kärl finns också till förfogande. Servisen är tillräcklig för ca 25 personer.

(16)

Den som använt Marlirummet skall alltid städa efter sig. Kårstyrelsemedlemmar kontrollerar städningen då nyckeln returneras. Användare av Marlirummet har tillgång till bakgårdens källsortering. Det förekommer brister i avfallssorteringen.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

1. Före utgången av år 2003 skall Miljöutskottet skriva miljöprinciper för användningen av Marlirummet.

Rapport:

1. Miljöprinciper för Marlirummet har inte skrivits.

1. Före utgången av våren 2006 skall Miljöutskottet skriva miljöprinciper för användningen av Marlirummet.

Bastu

En grundlig renovering av bastun gjordes 1992 och bastulaven förnyades våren 2003 på grund av fuktskador. Bastun fungerar med mynt vilket borde förhindra att en varm bastu står tom långa tider. Bastustädningen sköts dagligen av Tavasthems städare.

Specialföreningskansli

Specialföreningskansliet tas närmare upp i samband med inrikesverksamhet (kap. 5).

Gym Roddis

Utrymmet består av en sal och separata duschutrymmen för kvinnor och män. Städningen av gymmet sköts av städfirman Pesupeippo enligt samma principer som städningen av kårkansliet. Utrymmet städas dagligen, om lördagar görs grundstädning. Duschutrymmena tvättas med desinficeringsmedel en gång i veckan. Den sista som går bör se till att lamporna är släckta och att dörrarna till duschrummet är öppna.

Datasalen Vinden

Datasalen togs i bruk hösten 2002. I datasalen finns det nio datorer samt skrivbord med bordslampor, stolar samt 19 låsbara skåp. All utrustning ägs av ÅA. Meningen är att två studerande samsas om en dator. Alla datorers bildskärmar har TCO99 -märkning. I utrymmet finns en kaffekokare och en skrivare med duplexenhet. ÅA står för pappret till skrivaren.

Pesupeippo städar datasalen en gång i veckan och då förs soporna ut samt golven och toaletterna i korridoren tvättas.

1.Den miljöansvariga i styrelsen bör kontinuerligt kontrollera att grundinställningen för dubbelsidiga utskrifter är installerad på alla datorer på Vinden.

(17)

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

1. Grundinställningarna för vindens datorer sköts av Datacentralen. Miljöansvariga har endast möjlighet att kontrollera utskriftsläget och uppmärksamma DC på brister i frågan.

3 DOMUS

Hösten 2005 öppnades Studenthemmet Domus. I detta skede finns ännu inte miljöprinciper för Domus.

1. Under år 2006 utreder miljösektorn miljövänligheten i Studenthemmet Domus. Som riktlinjer kan användas de uppgifter som finns om Tavasthem.

2. Det skall skrivas miljöanvisningar för Domusborna för att underlätta deras möjligheter att agera miljövänligt.

4 VERKSAMHET INOM STUDENTKÅREN

Verksamheten består av möten, utbildning, besök, fester och andra evenemang samt information och publikationer. Eftersom aktiviteten vid kårkansliet varje år drivs till stor del av nya personer bör man se till att miljöarbetet fortsätter via styrelsetestament och planer.

Det finns fungerande miljövänliga principer i den regelbundna verksamheten, t.ex. möten där man undviker onödigt kopierat material. Angående olika slags ansökningsblanketter (t.ex.

Tavasthem, specialföreningsmedel, datorplats på Vinden) har man i allt större grad gått inför att ha ansökningsblanketter på Studentkårens hemsida, detta för att minska överflödig kopiering i kansliet och för att underlätta ansökningsproceduren.

4.1 Möten

Studentkårens verksamhet baserar sig rätt så långt på möten. Detta innebär en hel del pappersanvändning, men även energiförbrukning bl.a. genom datoranvändning. Styrelsen håller möten varje vecka under terminerna medan fullmäktige sammanträder en gång i månaden under terminerna. På styrelsemötena får alla en föredragningslista. De övriga möteshandlingarna samsas man ofta om. I regel finns det inte matservering på Studentkårens bekostnad under möten. På långa fullmäktigemöten serveras kaffe och ibland smörgåsar (keramiska kärl används) eller lunch. Näst Bullen-kopieringen orsakas de största kopieringsutgifterna av administration och fullmäktigemöten. Föredragningslistor och protokoll samt övriga möteshandlingar kopieras dubbelsidigt och i mån av möjlighet i förminskat format. En del av möteshandlingarna finns endast till påseende i kansliet före mötena. I viss mån hålls fullmäktigemöten i form av videokonferenser (ett par gånger om året). Till övriga fullmäktigemöten åker man abonnerad buss. Även flera av ÅA:s arbetsgrupper håller en del av sina möten som videokonferenser då mötesdeltagarna kommer både från Åbo och Vasa. Även ur miljösynvinkel rekommenderas användandet av tekniska hjälpmedel vid möten med deltagare på olika orter. Genom att använda elektroniska

(18)

kommunikationsmedel kan man effektivera informationsförmedlingen och minska papperskonsumtionen.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

4.2 Arbetsresor

Förtroendevalda och anställda deltar flitigt i utbildningsseminarier som ordnas av bl.a.

Finlands Studentkårers Förbund, Undervisningsministeriet, Studerandes Idrottsförbund och Nyyti r.f. Dessutom besöker styrelsen andra studentkårer i Vasa, Helsingfors, Tammerfors och Jyväskylä några gånger om året. Personalen har årligen ett par planerings- och rekreationsdagar i närheten av Åbo. Under året görs även några kryssningar (t.ex.

fullmäktigeskolning). Kryssningar är i sig inte speciellt miljövänliga och det vore att föredra att hyra en kursgård någonstans utanför staden. Tidigare åkte styrelsen även på kryssning i samband med behandlandet av specialföreningsmedel. Våren 2005 valde styrelsen dock att göra arbetet i en föreläsningssal i Arken. Arbetsresor görs oftast med tåg eller buss, men då det är mera ändamålsenligt tar man egen bil och samåker. Samma princip gäller vid besök och representation. Resor utanför närområdena sker med flyg. Studentkåren håller på att utforma rekommendationer för arbetsresor. I de rekommendationerna bör miljöaspekten integreras.

4.3 Sektorverksamheter

Studentkårens samtliga sektorer dvs. den högskolepolitiska och den socialpolitiska samt utrikes-, inrikes-, informations och kultursektorerna är mer eller mindre typiska kanslisektorer. Vid arbetet används en stor mängd papper. Utvecklingen har under de senaste åren gått mot en alltmer omfattande e-postanvändning och därmed har pappersanvändningen minskat en aning. Också gällande energikonsumtionen finns en gemensam linje: de största bovarna är utan tvivel datorerna, skrivarna och kopieringsmaskinerna. Eftersom pappers- och energiförbrukningen ur miljökonsekvenssynvinkel långt nog sammanfaller för de olika sektorerna behandlas detta i samband med kapitel 2. Övrig verksamhet som är specifik för de olika sektorerna behandlas nedan, var för sig, under respektive sektor.

Miljö- och utbildningsverksamhet

Miljö- och högskolepolitiska sektorerna har i stort sett de bästa möjligheterna att förbättra miljöverksamheten. Högskolepolitiska sektorn kan göra detta t.ex. genom att ta ställning i miljörelaterade utbildningsfrågor inom ÅA och genom att visa gott exempel under utbildningsdagar som sektorn ordnar. Högskolepolitiska sektorn skall arbeta för att utbildningsprogrammen inom universitetet skall ge studenter den bästa möjliga teoretiska och praktiska kunskap i miljöfrågor. Dessutom finns det ett antal miljörelaterade arbetsgrupper inom ÅA. Sådana finns nämnda i kapitel 1.2. För att informera om miljövänlighet har miljöutskottet ordnat eller varit med om att ordna olika miljötemadagar såsom återvinningsdagar, eko-matdagar, köp-inget dag, bilfri dag etc. Miljöutskottet har i samarbete med informationsutskottet skapat ett webbaserat boktorg på Studentkårens hemsida. Där

(19)

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

1. Man verkar för att studiehelheten Miljökunskap utvecklas kontinuerligt och för att öka studenternas intresse för kurserna.

2. Genom miljöutskottet fortsätter man arbetet för att öka miljömedvetenheten överlag genom att ordna miljöprojekt, miljödagar, miljöföreläsningar osv.

3. Vid val av medlemmar till miljöutskottet borde så många fakulteter som möjligt vara representerade.

4. Åbo Akademi skall uppmuntras att införskaffa laserskrivare med möjlighet till dubbelsidiga utskrifter. ÅA borde även i likhet med några andra högskolor (t.ex.

Tekniska högskolan i Otnäs) på sin hemsida ha information om alla skrivare;

hurdana funktioner de har och var skrivarna är placerade.

5. Studentkåren arbetar för att dubbelsidig kopiering görs lönsammare än enkelsidig kopiering inom ÅA. Kvoteringen kunde kanske ändras så att det är papperskonsumtionen som räknas.

6. Man undersöker möjligheten att en kurs i laboratoriesäkerhet skulle göras till en obligatorisk del av t.ex. grundstudierna för dem som ämnar utföra laborationer.

7. Man arbetar för att speciellt de som studerar till barnträdgårdslärare och klasslärare vid ÅA kunde få djupare insyn i miljöfrågor eftersom de i hög utsträckning blir morgondagens miljöfostrare.

8. Man försöker påverka föreläsare och övrig personal vid institutionerna, laboratorierna, fakultetskanslierna och centralförvaltningen att ta hänsyn till miljöaspekter i sitt arbete och i sina rutiner. Man försöker också få deras strävanden mot större miljövänlighet att synas utåt mot studerandena, som förhoppningsvis sluter sig till strävan.

Rapport:

1. Miljökunskap har under åren kontinuerligt utvecklats och intresset har varit gott.

2. Det är givet att miljöutskottet arbetar för att öka miljömedvetandet överlag.

3. Miljöutskottet är öppet för alla intresserade.

4. Information om skrivare finns fortfarande inte på datacentralens hemsidor, men där finns bra information om var det finns datorer. I datasalarna finns information om var närmaste printer är belägen. DC har kontaktats i frågan om dubbelsidiga

utskrifter som grundinställning. De har tagit inställningen på prov i ASA-husets datasal.

5. För tillfället är kopieringssystemet inom ÅA splittrat, olika enheter har olika system.

Avsaknaden av enhetlighet gör det svårt att påverka kopieringssystemet.

6. I och med examensreformen har kurser i laboratoriesäkerhet/arbetsskydd gjorts obligatoriska.

7. Miljösektorn utredde under år 2005 vad nuläget är. I dagens läge har klasslärarna didaktisk ämnesteori i kemi, geografi och biologi och barnträdgårdslärarna har naturvetenskap del och del 2 där de får insyn i miljöfrågor.

(20)

8. Inga aktiva åtgärder har vidtagits.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

9. Miljöutskottet följer upp hur det gått med dubbelsidig utskrift som grundinställning i ASA- husets datasal.

1. Studentkåren bör följa med utvecklingen av Miljökunskaps popularitet i och med den nya examensstrukturen och arbeta för att Miljökunskap som studiehelhet bevaras.

Informationsverksamhet

ÅAS publicerar årligen ett stort antal guider, infoblad och broschyrer. Under år 2003 har Studentkåren planerat sin grafiska linje. Miljöaspekten ingår inte ännu i större grad i den linjen. Den största miljöboven inom informationsarbetet är utan vidare den stora pappersåtgången. Så gott som all information trycks nu på papper som ofta distribueras i oförsvarligt stora mängder, detta gäller speciellt infoblad.

Informationsarbetet går ju ut på att göra folk medvetna om saker och ting. Att sprida kunskap om miljömedvetenhet och hållbar utveckling är det tyngsta strået infoarbetet kan dra till miljöstacken. Åtgärdsförslag för informationsverksamhet hittas under flera rubriker i denna miljöplan.

1. Man inför en miljöaspekt i Studentkårens grafiska linje. Modell kan tas t.ex. av Helsingfors universitets studentkårs miljöplan.

Rapport:

1. Miljöaspekten inom Studentkårens grafiska linje (dvs. Principer angående publikationer etc.) ingår i denna miljöplan.

Utrikesverksamhet

Eftersom en stor del av verksamheten inom utrikessektorn gäller utländska studerande skall det viktigaste miljöarbetet riktas till dem. Oberoende av om de studerar för en kortare eller längre tid vid Åbo Akademi är det viktigt att nå dessa studerande och ge dem information om miljövänlighet i Åbo.

Detta arbete har gjorts bl.a. genom Information Guide som ges åt alla utländska studerande vilka som deltar i studieorienteringsveckan. Guiden innehåller information om återanvändning, second hand-butiker, information om var man kan köpa/hyra cyklar och annat nyttigt. Miljösidorna i guiden kunde ha ännu mera användbart innehåll.

ESN-ÅA (Erasmus Student Network vid ÅAS) som är ett av Studentkårens utskott ordnar en mängd evenemang för de utländska studerandena i Åbo. Dessa kunde sträva efter mera

(21)

tillställningar. Genom att Studentkåren handlar miljövänligt i dylika fall kan man föregå med gott exempel. I mån av möjlighet borde man alltid sträva efter att minimera och sortera avfallet vid olika tillställningar.

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

En viktig del av utrikessektorns plan för hållbar utveckling är startpaketslagret.

Startpaketslagret erbjuder utbytesstuderande alla de basvaror som de behöver för att leva i Finland. I startpaketslagret finns det täcken, dynor, gardiner, kastruller, stekpannor, bestick samt andra köksgeråd. Tanken är att genom att hyra ut dessa saker minska utlänningars användande av engångsattiraljer och behov att köpa nytt. Dessutom försöker man på detta sätt satsa på återanvändning eftersom det inte är någon idé att alla köper egna uppsättningar av allting då de flesta saker ändå håller längre än ett år. Genom att satsa på kvalitetssaker och poängtera att man bör ta väl hand om sitt paket kan man förlänga sakernas livstid.

1. Miljöutskottet uppdaterar årligen miljöinformationen i Information Guide för att hålla den så matnyttig och aktuell som möjligt. Detta arbete görs på våren eftersom guiden trycks under sommaren.

2. Miljöinformation på engelska kunde skickas ut på e-postlistorna.

Rapport:

1. Uppdatering har gjorts.

2. Allmän miljöinformation finns i Information Guide som ges till alla utländska studeranden. När speciella miljörelaterade evenemang ordnats har utrikesansvariga skickat ut information på e-postlistorna.

3. Se över pappersanvändningen i samband med utländska studenters startpaket.

1. Miljöutskottet uppdaterar årligen miljöinformationen i Information Guide för att hålla den så matnyttig och aktuell som möjligt. Detta arbete görs på våren eftersom guiden trycks under sommaren.

Inrikesverksamhet

Inrikessektorn inom ÅAS handhar främst kontakten till kårmedlemmarna, och den ordnar t.ex. program för gulnäbbar, tutorer och specialföreningar. Speciellt viktigt gällande miljöarbetet inom inrikessektorn är att ÅAS skall fungera som förebild både för den enskilda studenten och för de många olika specialföreningarna.

Gällande gulnäbbsverksamheten samarbetar ÅAS långt med Studiebyrån på Akademin.

Gulnäbbar får i början av studierna ett gulnäbbsinfopaket i vilket ingår Studentguide (tidigare Gulnäbbsguide) som innehåller all nödvändig information om Studentkårens verksamhet.

Guiden trycks i häftformat, A5-storlek och den har en omfattning på ca 40 sidor. Brevet som gulnäbbarna får redan under sommaren kopieras vid behov dubbelsidigt. All denna

(22)

information är absolut nödvändig. Guider trycks i ca 900 exemplar. Hittills har Studentguiden tryckts på det papper som tryckeriet vilket gett den förmånligaste offerten velat använda sig av.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

En del av ÅAS:s gulnäbbsverksamhet är de fakultetsvisa informationstillfällena under introduktionsveckan. Inga kopior med information delas ut, utan man använder sig av PowerPoint-presentationer. Liknande presentationer hålls även för abiturienter och där använder man antingen PowerPoint-presentationer eller stordior.

I anknytning till gulnäbbsverksamheten ordnas också den s.k. Gulnäbbsakademin på Kåren.

Den är en fest för gulnäbbarna där de kan bekanta sig med föreningsutbudet inom ÅAS. På våren ordnas även en Specialföreningsmässa, där alla föreningar och studentkårens utskott kan presentera sin verksamhet och värva nya medlemmar. Det avfall som produceras på dessa tillställningar består av engångsstop samt av reklamaffischer som specialföreningarna och utskotten använder sig av.

Tutorverksamheten sköts också i viss mån genom samarbete med Studiebyrån. Den tutorskolning som ordnas medverkar ÅAS i, men Studiebyrån bär huvudansvaret. Ur miljövänlighetssynvinkel har tutorskolningen under de senaste åren inte varierat så mycket.

Skolningen sker på en dag då alla tutorer och skolare tar sig till något ställe utanför Åbo.

Under de senaste åren har man åkt på 12-timmarskryssning. Studentkåren delar ut relativt lite material i samband med skolningen. Studentkåren presenterar sin verksamhet med hjälp av PowerPoint-presentationer. Hösten 2003 delades för första gången den s.k. Tutorguiden ut. Guiden sammanställdes av Studentkåren i avsikt att underlätta tutorernas arbete.

Tutorguiden samlar all viktig info i ett häfte och detta minskar antalet lösa blad som delas ut.

Guiden är relativt lätt att uppdatera årligen och samtliga tutorer får en kopia av den. Även denna guide finns på hemsidan.

En tutorverksamhetsform som Studentkåren helt och hållet har på sitt ansvar är rundvandringarna i Kårhuset. Varje tutorgrupp på ca fem till tio första årets studenter inbjuds till Kåren för att bekanta sig med utrymmena och för att dricka en kopp kaffe. I relation till den nivå som Studentkårens miljötänkande har, kan dessa tillställningar inte anses belasta miljön på något sätt.

1. Studentguiden, liksom alla andra guider, bör publiceras även på Studentkårens hemsida för att innehållet skall vara lätt tillgängligt även för dem som inte har kvar sin guide.

2. Vid skolningar delas endast det nödvändigaste materialet ut på papper.

Rapport:

1. Guider finns på studentkårens hemsidor.

2. Detta eftersträvas och har överlag förverkligats

(23)

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

1. Pappersavfallet från gulnäbbsakademin och specialföreningsmässan skall skiljas från det övriga avfallet.

5 SPECIALFÖRENINGARS VERKSAMHET UR MILJÖSYNVINKEL

ÅAS har drygt 60 specialföreningar. Det finns nationer och hembygdsföreningar, fakultets- och ämnesföreningar, idrotts- och musikföreningar, ideella, religiösa, politiska och kulturella föreningar. Största delen av föreningarna saknar egna utrymmen. Utrymmessituationen har inte kartlagts systematiskt. I kårhuset finns ett specialföreningskansliutrymme som idag används av Nyländska Nationen, Österbottniska Nationen och Åbolands Nation. SF-Klubben, Merkantila Klubben, Kemistklubben, och från och med 2004, Humanistiska Föreningen har egna klubblokaler. Dessutom har de tre förstnämnda fakultetsföreningarna egna kansliutrymmen. Några andra föreningar har kafferum eller tillgång till andra utrymmen på institutionen.

För att upprätthålla kontakten till och mellan specialföreningarna ordnar Studentkåren konferenser samt skickar ut e-post. Konferenserna hålls på Kåren och deltagarantalet är kring 20 föreningar i medeltal. Man använder sig mest av stordior i stället för papperskopior vid informationsspridningen på konferenserna. Papperspost skickas ut väldigt sällan och då strävar man efter att använda dubbelsidiga kopior i förminskat format.

5.1 Service och stöd från Studentkåren

ÅAS stöder sina föreningar genom att på basis av ansökningar bevilja verksamhetsbidrag (specialföreningsmedel) och projektmedel. Det förstnämnda beviljas en gång om året och det andra både på våren och på hösten. Studentkåren ordnar specialföreningskonferenser (närmast i informationspridningssyfte) utbildning (t.ex. mötesteknik och skattisskolning), Gulnäbbsakademi i början av hösten och under våren en Specialföreningsmässa. Dessutom erbjuds kansliutrymmen åt några föreningar i kårhuset. I kansliutrymmet finns fasta telefon- och Internetanslutningar. Föreningarna kan också använda Marlirummet och bastun i kårhuset. Även Argentinasalen, ett par andra mindre utrymmen och festsalen i kårhuset samt de övriga utrymmena i Kafé Kåren kan i viss mån användas. I kårkansliet kan man hyra t.ex.

årsfestprylar, digital kamera och pinsmaskin. Det finns också möjlighet att i kårkansliet bränna digitala fotografier från Studentkårens kamera till cd. Föreningarna kan även använda fax och kopieringsmaskin i kårkansliet. En stordiaprojektor finns också att låna i kårhuset.

Tidningen Studentbladet, Bullen samt Studentkårens hemsida och e-postlistor kan föreningarna använda som informationskanaler. Specialföreningar har även goda möjligheter att via Studentkåren få information om miljöfrågor.

(24)

Ekonomiskt stöd 1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

Meningen med verksamhetsbidragen är att förbättra föreningarnas ekonomi och därmed utveckla verksamheten. År 2005 fanns sammanlagt 8400 euro budgeterat för specialföreningsmedel. Till år 2006 har summan minskats till 6000, för att istället öka på projektmedlens andel från 2000 till 4000. Vid beviljandet av ekonomiskt stöd beaktas om föreningar strävar efter att främja miljövård i sin verksamhet.

Utrymmen

Om föreningars egna utrymmen finns det ingen heltäckande information. Föreningarna följer de instruktioner som fastighetsägarna har. De nationer som använder specialföreningskansliutrymmet i kårhuset betalar ingen hyra för utrymmet, men telefonräkningen betalar de själva. För tillfället förväntas bara att föreningarna håller utrymmet städat och i skick samt använder de avfallskärl som finns på kårhusets bakgård på rätt sätt.

Studentkåren undersöker möjligheten att på kampusområdet hitta utrymmen för flera specialföreningar. Om och när sådana hittas, skall Studentkåren se till att miljöfrågorna beaktas redan från första början i verksamheten i nya lokaler.

1. Studentkåren uppmuntrar specialföreningarna till större miljövänlighet bl.a. vid beviljandet av verksamhetsbidrag.

2. Miljösektorn utarbetar en miljöguide till specialföreningarna. Guiden skall innehålla praktiska råd t.ex. om festverksamhet, kopiering, utskrivning, energiförbrukning, avfallssortering i Åbo, service på studentkåren samt om städning. Guiden kan enkelt presenteras och delas ut på en specialföreningskonferens. Detta görs så att den är färdig i början av hösten 2004.

3. Under konferenser och skolningar använder Studentkåren PowerPoint-presentationer eftersom de är lätta att lagra på dator och återanvända. I viss mån kan stordior användas.

Rapport:

1. För tillfället finns inga fastslagna principer vid beviljandet av verksamhetsbidrag, utan främst allmänna riktlinjer.

2. En dylik guide har inte gjorts.

3. Detta följs, stordior används endast undantagsvis.

1. Styrelser skall i framtiden beakta bl.a. specialföreningarnas miljövänlighet vid beviljande av verksamhetsbidrag. Miljövänligheten kan redovisas t.ex. genom att specialföreningarna bifogar en egen miljöplan till sin ansökan.

2. Under år 2006 utarbetar miljösektorn en miljöguide till specialföreringarna i enlighet med åtgärdsförslaget från 2003.

(25)

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

5.2 Det praktiska miljöarbetet i specialföreningarna

Våren 2003 bad miljöutskottet specialföreningarna att skicka sina miljöplaner till Studentkåren. Begäran upprepades på höstens första specialföreningsmässa i september.

Svarsprocenten var låg, delvis kanske beroende på tidpunkten. Största delen av specialföreningarna förfogar inte över egna utrymmen, men det betyder inte att miljövänlighet inte behöver eller kan iakttas. Det kan hända att några föreningar har vissa miljövänliga rutiner som de kanske inte längre ens tänker på kunde ha meddelats, t.ex. att undvika användandet av engångskärl, kopiera dubbelsidigt och sköta informationsspridning via e-post i stället för per brev.

På basis av svaren kan man säga att föreningarna är medvetna om hur viktiga miljöfrågorna är. Alla de som svarade beaktar miljön åtminstone på principiellt plan, några har vidtagit mera konkreta åtgärder. En del föreningar har ganska klara miljöprinciper för sin verksamhet och en del kanske uppfattar miljöfrågor som mera personliga val än val som har med föreningsverksamheten att göra. Det är omöjligt att säga om detta sedan beror på att man inte märker hur föreningars verksamhet påverkar miljön eller om man upplever att inverkan är så obetydlig.

Inom föreningar sköts den övervägande delen av kommunikationen och informationsspridningen via e-post, några har även en egen tidning. Anslagstavlor är också vanliga. De föreningar som har egna kanslier använder också kanslitelefon. Några uppgifter om föreningars pappersanvändning finns det inte (t.ex. angående mängder, miljövänligt papper).

I följande kapitel nämns de miljöprinciper som föreningarna gett information om. Dessa principer är även att rekommendera för de övriga specialföreningarna. Dessutom nämns några andra miljövänliga förfaringssätt. För att undvika upprepning finns de flesta åtgärdsförslagen inbäddade i själva texten.

Kafferum

I kafferummen bör man försöka minimera användningen av engångskärl. Vid städandet är det viktigt att prioritera användningen av så miljövänliga rengöringsmedel som möjligt.

Beträffande torkning av kärl och händer skall man använda handdukar som går att tvätta och inte skapar mera avfall. Hållbara tygtrasor är att rekommendera till att torka av ytor.

Vid kaffekokning skall oblekta kaffefilter användas och kaffekokaren skall, precis som alla andra apparater som inte är i användning, stängas av mellan varven för att undvika onödig energiförbrukning. Föreningar kunde gärna, i mån av möjlighet, använda ekologiskt kaffe och te samt andra miljövänliga produkter.

Pantflaskor samlas in och returneras till butiken och övriga flaskor förs till närmaste glasinsamling. Mjölkförpackningar och andra tetror sköljs ur och förs helst till för ändamålet