Modeller och materialval
Bornholmsmodellens arbetsmaterial framkommer som ett viktigt språkmaterial som många skolor använder, främst i förskoleklasserna. Informanterna berättar att de kan använda sig av det materialet även för elever i årskurs 1 som ännu inte har blivit tillräckligt fonologiskt medvetna, för att en fungerande läsinlärning ska kunna ske. Några informanter berättar att de använder sig av materialet Fonomix, där munbilder och spegel är viktiga inslag i
ljudanalysdelen. Varje uppslag i boken presenterar ett eller flera ljud genom munbilder. Eleven ska, med hjälp av munbilden, kunna forma bokstavsljudet lättare i munnen och detta kan eleven även göra med hjälp av att använda en spegel och titta på hur munnen formar ljudet. De flesta informanter använder sig av Läsinlärning i 7 steg i specialundervisningen. De uttrycker att materialet är bra utformat med både tydlig arbetsgång och struktur. Däremot framkommer det att alla, som använder sig av materialet, inte riktigt följer materialets arbetsgång utan anpassar det utefter sin egen verksamhet och elev. Till materialet finns läsebok, skrivbok och språkutvecklande spel som används på lite olika sätt. Två informanter uttrycker att de anser att Läsinlärning i 7 steg är lite för svårt för de yngsta eleverna och har därför övergått till att använda Lätta läsvägen, som bygger på samma metod som Läsinlärning i 7 steg, men har en mycket mer långsam inlärningsgång. Sex informanter delger oss att de använder sig av avlyssningsskrivning och några av dessa använder sig då av orden som finns i
Läsinlärning i 7 steg. Andra informanter använder sig av Wittingmetodens
avlyssningsskrivning. När eleverna blir säkrare på fonem-grafemkopplingen, så byter några informanter material och väljer då ofta Bravkod och Wendick. Dessa material tränar mer läshastigheten. En informant använder sig av materialet WIP. Hen berättar att WIP är ett strukturerat läsinlärningsmaterial för elever med läs- och skrivsvårigheter och används oftast i åldersgruppen 9–12 år. Det är ett multikomponent lästräningsprogram i tre delar: fonem- grafemkoppling, läshastighet och läsförståelse. Det genomförs i en- till- en undervisning. Metoden är en strukturerad, intensiv intervention som är utformad till att undervisas en- till en i 12 veckor, där varje lektion beräknas ta 30 minuter.
Många informanter skildrar att de gärna avslutar varje lektionspass med någon form av språkutvecklande spel eller att de läser en kortare, skönlitterär bok. En informant berättar att eleven också får den skönlitterära boken i läxa, för att få in momentet upprepad läsning.
Figur 4: Stapeldiagram av metod och materialval som framkom i informanternas intervjuer.
Goda exempel på specialundervisning
Flertalet informanter uttrycker att de har börjat arbeta mer med de yngre eleverna på skolan och att de har börjat handleda klasslärarna på mellanstadiet i hur de kan arbeta med digitala hjälpmedel, för att kompensera de äldre elevernas läs- och skrivsvårigheter. De berättar att de försöker lägga in minst tre arbetspass i veckan med de yngre eleverna och att varje pass är cirka 20 minuter. Många informanter nämner att de skulle önska att de kunde få träffa eleven
vid fler tillfällen i veckan, men att tiden inte räcker till. Flertalet av informanterna berättar däremot att de har kunnat lägga in fler tillfällen i veckan med varje elev på grund av att de har börjat med intensivperioder. På detta sätt kan en elev få en intensivperiod på cirka sex veckor och därefter få pausa från specialundervisningen en tid.
En informant återger att de på skolan har inlagd specialpedagogisk tid på lågstadielärarnas veckoarbetstid. Det innebär att en elev stannar kvar efter skoldagens slut och får enskild lästräning med sin klasslärare. Detta innebär att läraren kan fokusera på en elev i taget och att det i samråd med specialläraren/ specialpedagogen bestäms vad som ska tränas.
En rutin är att alla lågstadielärarna har efter skoltid något som vi kallar spec.tid på schemat, där dom vet i samråd med mig att här är det bra om du jobbar, liksom har kvar dom här eleverna. Det är ju inte optimalt, men det är ju också efter skoltid. Då är dom ju lite trötta, men det är ju bättre än ingenting. (Inf 2)
En skola har börjat arbeta med trelärarskap. Informantens roll har därmed ändrats från att ha arbetat med många elever enskilt, till att handleda arbetslagets lärare genom att ge tips och råd för hur det specialpedagogiska stödet bäst bedrivs i det aktuella arbetslaget. I och med detta kan hen fokusera på enbart några få elever som har stora behov. Trelärarskapet har lett till att skolan fångar upp fler elever innan de faktiskt utvecklar svåra läs- och skrivsvårigheter.
Vi arbetar på våran skola med trelärarskap. Så det är tre lärare på två klasser, varav en lärare delvis jobbar för att stötta upp i läs- och skrivutveckling. (Inf 6).
En informant berättar att hen inte arbetar med enskild specialundervisning, utan att skolan har bestämt att all specialundervisning sker inne i klassrummet. Skolan har utarbetat en
strukturerad arbetsmodell, där alla elever som går i årskurs 1 följer samma
läsinlärningsmodell. Modellen går ut på att alla ska känna sig säkra på de ljud som klassen arbetar med, innan klassen går vidare med nästa ljud. Om en elev inte är säker på ett språkljud, får den extra specialpedagogisk träning av en pedagog som tillhör elevens basgrupp. Varje dag får eleverna också träna på webbmaterialet Trädet, vilket är ett individanpassat lästräningsmaterial.
Då följer vi en modell, där alla lärare gör lika som har ettor //...// det bygger mycket på
repetition, repetitiva övningar //...// det är väldigt statiskt, systematiskt, för att undvika överkrav och misslyckanden. (Inf 3)
Det framkom att en informants skola har börjat göra ett fonologiskt test och ett bokstavstest på våren i förskoleklassen. Tidigare brukade dessa tester göras i början av höstterminen i årskurs 1. De barn som visar sig ligga lågt på dessa tester, får sedan tillfälle att få enskild träning med specialläraren/ specialpedagogen vid tre tillfällen i veckan. Innan sommarlovet genomförs sedan ett uppföljningstest, för att se om insatsen har gett resultat. De elever som då fortfarande får låga resultat på uppföljningstesten, fick fortsatt träning direkt efter
sommarlovet. Ytterligare en informant nämner att de planerar att göra på liknande sätt med start denna vår.
Vi gränsar av lite och jobbar extra med dom som behöver, men fortfarande i…bland gruppen och sen att jag tar dom under våren. Det man kanske traditionellt sett har gjort i ettan. Vad händer om vi gör det lite tidigare? (Inf 9)