Specialpedagogens roll

Vi som specialpedagoger har en betydelsefull roll i det förebyggande och aktiva arbetet mot elektronisk mobbning. Med tanke på att denna kategori av mobbning är förhållandevis ny så behövs det fortbildning/utbildning i ämnet. Vi tillsammans med skolledningen kan ta fram fortbildningsförslag som kan ge lärarna och annan personal på skolan kompetens om elektronisk mobbning och om hur ungdomarnas digitala värld fungerar. Det är vidare relevant hur vi sedan använder oss av den nya kunskapen för att förankra den tillsammans med eleverna. I samarbete med arbetslagen kan vi formulera mål för hur vi går vidare utifrån den kunskap som vi erhållit till grupp- och individnivå. Det är av vikt att dokumentera och komplettera de mobbningsplaner som redan finns på skolan med problematiken runt detta nya sätt att trakassera. I ett senare skedde är det också angeläget att bjuda in föräldrarna att sätta sig in i ämnet, antingen genom fortbildning eller annan information. Vi är gemensamt ansvariga för våra barn/ungdomar och tillsammans utgör vi en starkare opposition mot den elektroniska mobbningen. Skolans arbete ska ske i samarbete med hemmen, det står i läroplanen. Vi anser också att

genom att dryfta ett så aktuellt ämne via gemensam utbildning/fortbildning får man intressanta och givande diskussioner både på organisations-, grupp- och individ nivå. 7.2 Skolans roll

En vanlig fördom är att de ungdomar som sitter framför datorn är ensamma, men det är tvärtom så att nätet är ett socialt medium som inte kommer att försvinna. Utvecklingen är på väg ifrån skolan. Idag är datorn ett naturligt verktyg som ungdomar vuxit upp med. Frånvaron av medvetna lärare på nätet är ett problem. De måste ha kunskap om vad eleverna använder Internet till för att kunna föra konstruktiva dialoger med dem. Vi anser att elektronisk mobbning kan tendera att öka och att den tekniska utvecklingen går mycket snabbt. Kanske kommer vi att se en förändring och en större kännedom då en ny generation utbildar sig till lärare. Enligt Berqvist (2005) ska blivande lärare i sin utbildning integrera IT som en naturlig del i elevers lärande. Lärare på fältet kommer att behöva fortbildning för att möta kraven på IT-integrering.

Skolans vardag präglas av arbete med ett demokratiskt förhållningssätt, och värde- grundsfrågor är ständigt aktuella. Vi frågar oss varför mobbningen fortfarande förekommer i så stor utsträckning med tanke på skolans alla styrdokument, lagar och förordningar. Vi skrev tidigare att många vuxna känner stor osäkerhet inför den nya digitala tekniken eftersom den inte existerade under deras egen uppväxt. Vi ville därför med vår enkät undersöka lärares kunskap om den elektroniska mobbningen, lärarnas uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikationsmedel på skolan samt var lärarna anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. Vi anser att vi fått svar på våra frågeställningar. Av svaren framkommer bland annat att det finns stor medvetenhet hos lärarna om att elektronisk mobbning förekommer i skolan, men det visar sig även att de inte fått någon utbildning i att bemöta den. Det framkommer också en oenighet i var ansvaret ligger då det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. För att motivera lärarna till att medverka i vår studie erbjöd vi dem att få ta del av vårt resultat. Detta hoppas vi kunna leda till ökad entusiasm och kunskap i ämnet. Vi önskar även att denna undersökning ska kunna bidra till öppna diskussioner i klassrummet och vidareutveckling i att motverka elektronisk mobbning på skolorna.

Mobbning är en möjlig följd av alla de relationer som uppstår på en skola. En organisation som skolan kan inte existera utan konflikter. Eleverna behöver vuxenhjälp, mobbningen kan och ska inte lösas av eleverna själva. Vi anser att hela vuxenvärlden måste ta sitt ansvar, men att ett speciellt ansvar dock ligger på föräldrar, skolledare och lärare. Alla vuxna måste våga ta del av den digitala världen, visa att vi bryr oss om vad våra ungdomar gör på nätet. Genom detta engagemang kommer vi att få en bättre insyn och kunskap som leder till intressanta diskussioner tillsammans med ungdomarna. Det är vår skyldighet som pedagoger att inte vara rädda för det okända utan ta hjälp av ”IT- generationen” och deras erfarenheter.

8

Referenslista

Berglund, L. Föreläsning Malmö högskola. 2006-10-03.

Bergqvist, T. (2005) Tidskrift för lärarutbildning och forskning.

Björk, G. (1999). Mobbning - en fråga om makt? Lund: Studentlitteratur.

BRIS. (2001). Mobbning på nätet, finns det? http://www.bris.se/upload/library/report/ BRIS-Webbrapport2001.pdf. Hämtat 2006-11-20.

BRIS, (2005). Årsrapport 2005. http://www.bris.se/upload/library/brisreport/ brisrapporten05sista2.pdf. Hämtat 2006-10-19. Dunkels, E. (2003). http://www.natkulturer.se/studiematerial/ElzaDunkels.pdf. Hämtat 2006-10-08. Dunkels, E. (2005). http://www.medieradet.se/upload/DetUngaInternet/natkulturer.pdf. Hämtat 2006-11-26.

Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Engström, U. (2005). Livstid. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Engström, U. (2006). Föreläsning, Ärligt härligt eller förfärligt? Malmö högskola. 2006-11-08.

Ericsson, R. LunarStorm AB. (copyright 2006) Några ord om LunarStorm – en inblick i

ungdomars skrattkramper och sorger på nätet.

Fors, Z. (1995). Makt maktlöshet mobbning. Stockholm: Liber utbildning. Forsberg, J. (2005) Kollegiet – Hallå var är alla vuxna? www.kollegiet.com

Gleerups Utbildning AB, www.gleerups.se

Heinemann, P. (1972). Mobbning grupp våld bland barn och ungdomar. Stockholm: Natur & Kultur.

Hylén, J. (2004). IT i skolan en internationell jämnförelse.

Höiby, H. (2004). Mobbning kan stoppas! :Verktyg för lärare och pedagoger. Stockholm: Utbildningsradion (UR).

Höistad, G. (2005). Mobbning och människovärde om förtryck, utanförskap och vad vi

kan göra. Solna: Ekelunds/Gleerups Utbildning AB.

Larsson, E. (2000). Mobbad? Det har vi inte märkt! Stockholm: Liber AB.

Myndigheten för skolutveckling. (2003). Olikas likas värde. www.skolutveckling.se.

Hämtat 2006-09-18.

Myndigheten för skolutveckling/Medierådet. Studiedag. (2006-11-08). Ärligt, härligt

eller förfärligt? – en temadag om det unga Internet.

Nationalencyklopedins Internettjänst. Hämtat 2006-11-23.

Näslund, C. (2006). Mobilen och Internet – mobbningsredskap och livlina för

tonåringar

http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/naslundh2.html Hämtat 2006-09-18.

Olweus, D. (1973). Hackkycklingar och översittare. Forskning om skolmobbning. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Olweus, D. (2001). Andra upplagan. Mobbning i skolan vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber Aktiebolag.

Pikas, A. (1987). Så bekämpar vi mobbning i skolan. Uppsala: Tryckkontakt AB.

Pethrus, E. (2006). Vem går rastvakt på den virtuella skolgården? – en ögonblicksbild

av nätmobbning på svenska grundskolor. Microsoft Sverige, Partnerskap i lärande.

http://download.microsoft.com/download/7/4/9/749b1ec9-0c47-47ab-b847- a4c8d5a20d3c/Rapport%20september%202006.pdf. Hämtat 2006-11-22.

Sharp & Smith (1996). Strategier mot mobbning. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2004). De nationella styrdokumenten. http://skolnet.skolverket.se/ styr/vad.shtml. Hämtat 2006-10-11.

Stukát, S. (2005. Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svantesson, E. Dagens Nyheter, nätupplagan. Stopp för anonyma SMS Hämtat 2006-10-17.

Sveriges Riksdag (1995) Grundskoleförordning (1994:1194)

http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DO K&${SNHTML}=SFST_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW& ${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=1994%3A1194&RUB=&ORG=.

Hämtat 2006-11-14.

Tapscott, D. (1997) Growing up digital – the rise of the net generation. New York: McGraw-Hill.

Umeå universitet. (2005). Tidskrift för lärarutbildning och forskning. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning.

http://www.educ.umu.se/presentation/publikationer/lof/lofu_nr1-2_2005.pdf

Hämtat 2006-11-02.

Utbildningsdepartementet. 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

http://www.notisum.se.support.mah.se/index2.asp?iParentMenuID=236&iMenuID=314 &iMiddleID=285&top=2&sTemplate=/template/sok.asp?DokTyp=1.

Hämtat 2006-11-28.

Weilenmann, A. Kan inte du svara? Om hur ungdomar samsas om sina mobiltelefoner.

http://www.tekniskamuseet.se/mobilen/alexandra.pdf. Hämtat 2006-10-11. http://www.tekniskamuseet.se/mobilen/sms.shtml. Hämtat 2006-10-22. http://susning.nu/LunarStorm. Hämtat 2006-1022. http://www.skolverket.se/content/1/c4/56/64/Trygghet,%20respekt%20och% 20ansvar.pdf. Hämtat 2006-11-26. http://www.kollegiet.com. Hämtat 2006-11-25. http://www.kulturer.net Hämtat 2006-11-24. http://www.lunarworks.se Hämtat 2006-12-07. http://www.tekniskamuseet.se/mobilen/sms.shtml Hämtat 2006-10-11. http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=571651 Hämtat 2007-01-10. http://www.medieradet.se/upload/DetUngaInternet/natkulturer.pdf Hämtat 2006-11-08. http://www.microsoft.se/livstid. Hämtat 2006-11-20. http://www.mah.se/templates/Page___3167.aspx. Hämtat 2007-01-11 ftp://share.mah.se/Program/SPSS/ Hämtat 2007-01-09.

9

Definitioner

Chat/Chatt - konversation över nätet, snabbt utbyte av korta textmeddelanden, vanligen via Internet. Det som skrivs kan läsas med en fördröjning på ett par sekunder.

Chattrum - virtuella städer på Internet där man skriver meddelanden som visas för avsändaren nästan direkt.

Community/nätgemenskap - mötesplats på nätet som bygger på medlemskap. Ofta krav/möjlighet att uppge olika definitioner av sig själv, som namn, bostadsort, intressen, hobbies och liknande.

Elektronisk mobbning, digital mobbning, nätmobbning - kränkande eller hotande kommunikation via olika elektroniska kanaler: sms, mail, mms eller icke tillståndsgiven bildpublikation på nätet. Avsändaren är ofta anonym.

Nätet, Internet - World Wibe Webb

LunarStorm - Populär webcommunity med chat. Medelåldern är runt 18 år, även om det förekommer stor åldersspridning

MMS - Multimedia Messaging Service, överföring av multimeddelanden t ex foton, musik, text och videofrekvenser mellan mobiltelefoner

MSN – Messenger-Kommunikationstjänst med text, ljud och bild.

SMS - Short Message Service, textmeddelanden om max 160 tecken som skickas till och från mobiltelefoner eller från dator till mobiltelefon.

Virtuella skolgården - olika mötesplatser på Internet där eleverna träffar varandra under skoltid.

10 Bilagor