Lärares kunskap om elektronisk mobbning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

Lärares kunskap om elektronisk

mobbning

Teachers knowledge of electronic bullying

Pia Holmberg

Kerstin Skorup

Specialpedagogisk utbildning 60 poäng

2007-01-17

Examinator: Lena Lang Handledare: Lars Berglund

Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006

Abstrakt

Holmberg, Pia och Skorup, Kerstin (2006) Lärares kunskap om elektronisk mobbning. Teachers knowledge of electronic bullying. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Mobbning är ett gammalt samhällsproblem, men man har nu funnit ett nytt sätt att nå sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berättelse med intervjuer, dels med en tonåring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vårt syfte vill vi klarlägga lärares kunskap om elektronisk mobbning, lärares uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikationsmedel på skolan och var lärarna anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätundersökning på sex skolor där 129 lärare har medverkat.

Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet. Av svaren framgår att en stor del av lärarna inte fått någon utbildning i elektronisk mobbning, vilket kan leda till att många lärare undviker det elektroniska mobbningsproblemet genom att ignorera det istället för att ingripa. Praktiskt taget alla lärarna är medvetna om att elektronisk mobbning förekommer på deras skola. Medvetenheten är stor, men i mobbningsplanerna som vi mottog från samtliga skolor nämns inte detta nya sätt att trakassera. Undersökningen visar även att lärarna nästan aldrig chattar med eleverna på nätet. Många vuxna känner en stor osäkerhet inför den nya tekniken att kommunicera via nätet och har svårt att följa med i den snabba utvecklingen. Tabellerna presenterar likaså de digitala kommunikationsmedlens tillgänglighet på skolorna och visar bland annat att större delen av eleverna har möjlighet att kommunicera via nätet i skolan. Vi har även undersökt vem som bär ansvaret för vad som sker på den virtuella skolgården. Här påträffade vi olika ståndpunkter bland lärarna. Resultatet visade att ett gemensamt ansvar mellan lärare och föräldrar i denna fråga inte är en självklarhet. Vi menar att lärare idag står inför höga förväntningar och krav från både elever, föräldrar och rektor. Lärarna är ålagda att följa läroplanen och styrdokumenten. Kraven är stora men vi

upplever genom vår undersökning att lärarna inte får tillräckligt med hjälpmedel för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till dessa. Vi anser det angeläget att eleverna befinner sig i en samordnad värld mellan hem och skola i den digitala gemenskapen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.3 Undersökningar om elektronisk mobbning 14

2.4 Övrig information 16

2.5 Styrdokument 17

3 Den digitala världen 19

4 Metod 24

4.1 Kvalitativ kontra kvantitativ 24

4.2 Undersökningsgrupp/enkäten 25

4.3 Tillförlitlighet/enkäten 27

4.4 Bearbetning enkäten 27

4.5 Undersökningsgrupp/intervjuerna 28

4.6 Tillvägagångssätt vid intervjuerna 29

4.7 Bearbetning av intervjuerna 29

5 Resultat 29

Tabell 5.1 Fortbildning/utbildning 31

Tabell 5.2 Samtal med eleven 31

Tabell 5.3 Lärares kunskap om förekomst av elektronisk mobbning 31 Tabell 5.4 Möjlighet att kommunicera via nätet i skolan 32 Tabell 5.5 Lärares kunskap om elevernas användning av chattsajterna 32 Tabell 5.6 Lärares eget chattande med elever 32 Tabell 5.7 Tillåtelse att ha mobiltelefoner aktiverade i skolan 33 Tabell 5.8 Lärares åsikt om förbud att medtaga mobiltelefon till skolan 33 Tabell 5.9 Teleoperatörers möjlighet att stoppa anonyma SMS 33 Tabell 5.10 Elektronisk mobbning som sker i hemmet 34 Tabell 5.11 Elektronisk mobbning som sker i skolan 34

Tabell 5.12 Föräldrars och skolans ansvar 34

Tabell 5.13 Uppmärksamhet på elektronisk mobbning sedan den nya

lagen kom 35

6 Sammanfattning och diskussion 36

6.1 Lärares kunskap 36

6.2 Digitala kommunikationsmedel 38

6.3 Vems är ansvaret? 39

6.4 Den nya lagen mot diskriminering 40

6.5 Intervjuerna 40

6.6 Kritiska synpunkter på den egna undersökningen 42

6.7 Fortsatt forskning 43

7.1 Specialpedagogens roll 43 7.2 Skolans roll 44 8 Referenslista 46 9 Definitioner 49 10 Bilagor 50 10.1 Missivbrev 50 10.2 Enkät 51 10.3 Intervjubrev 55

Tabell 10.4 över yrkesverksamma år för manliga och kvinnliga lärare 56

1

Inledning

Som inledning till detta arbete har vi valt att återge två berättelser ur verkliga livet. Namnen i berättelsen är fiktiva.

Saras berättelse

När jag gick i Åk 5 började trakasserierna mot mig och min kompis Anna. Båda var vi lika rädda för att gå till skolan men samtidigt hade vi stöd i varandra. Ebba som utsatte oss för mobbningen hade en enorm makt och alla var rädda för henne. Hon var även fruktad av lärarna och ingen vågade konfrontera henne. Ebba började så småningom få ett stort antal medhjälpare och allt blev värre. När jag såg henne på skolan gömde jag mig och var livrädd för vad hon skulle säga eller göra. Mobbningen skedde både i skolan och på fritiden men även på sajten Lunarstorm. I Ebbas digitala dagbok kunde jag läsa att hon skulle döda oss och att vi var djävla horor. Jag blev även trakasserad via mejl och SMS av Ebbas medhjälpare. Mobbningen på skolan och fritiden upplevde jag som värst medan de digitala trakasserierna endast var ord skrivna på en skärm. Då mordhotet kom digitalt upplevde jag självklart en oerhörd rädsla. Det värsta med Lunarstorm är att alla kan läsa vad som skrivits om en vilket är fruktansvärt förolämpande. Mina studier under denna tid påverkades inte nämnvärt men rasterna och fritiden blev till en mardröm. Jag vågade inte berätta för någon vuxen vad som pågick då jag fasade för konsekvenserna av vad som kunde hända. Jag isolerade mig allt mer i hemmet och kontakten med min kompis avtog. Jag blev deprimerad. Under hela denna period reagerade inte skolan överhuvudtaget. Alla klasser var försedda med representanter som man kunde ta kontakt med om man var trakasserad, men jag vågade aldrig. För mig hade det upplevts kränkande. Skolan var också bemannad med skolpsykolog, kurator och mobbningsteam. Under en period hade jag kontakt med skolpsykologen. Hon berättade för mig att jag befann mig så lågt ner på självförtroendeskalan att hon inte kunde hjälpa mig, fallet var för avancerat, sa hon. En dag när jag gick i korridoren i skolan mötte jag Ebba. Jag kände att mitt hjärta höll på att stanna. Hon tog tag i mig, boxade mig hårt i bröstet så jag åkte in i väggen. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Då insåg jag att hon var kapabel till att göra mig fysiskt illa. Idag förstår jag att man måste få stöd från någon vuxen om problemet ska kunna lösas, i mitt fall blev det min mamma. Jag ställer mig frågan varför skolan lät detta ske?

Mammans berättelse

När jag förstod att Sara var utsatt för mobbning kände jag mig kränkt, arg på skolan som lät detta ske och kände ilska gentemot Ebba. Skolan har som policy att det inte förekommer någon mobbning, vilket jag starkt ifrågasätter. Mot Saras vilja kontaktade jag Ebbas mamma via telefon. Hon blev förfärligt arg över samtalet och försvarade sin dotter då hon ansåg att det var hennes dotter som var offret. Jag blev ställd eftersom jag inte förväntat mig den reaktionen. Jag berättade om situationen då Sara blev boxad i bröstet och hotade med att vid nästa tillfälle av fysiskt våld göra en polisanmälan. Ebbas mamma sa att hon skulle prata med sin dotter. Efter detta telefonsamtal krävde jag ett möte tillsammans med rektorn, kuratorn samt Ebbas och Annas mamma på skolan, detta var i Åk 7. Mötet blev ganska vettigt då jag och Ebbas mamma kunde mötas på en bra nivå. Annas mamma däremot satt mestadels tyst. Jag anser att rektorn inte är kompetent för att ha en sådan position på skolan. Hon har svårt att ta egna initiativ och är undvikande i svåra situationer. Vi pratade igenom allting för att rektorn skulle få en riktig bild av hur det var. Rektorn höll med i det mesta som sades och tyckte att det var bra att vi haft ett möte. Efter mötet tilltog trakasserierna mot Sara och skolans insatser uteblev. Jag ringde Ebbas mamma vid ett flertal tillfällen efter mötet och då hade vi bra samtal. Mamman förstod mer och mer Saras situation men hade fortfarande grundinställningen att hennes dotter var ett offer. Mobbningen fortsatte dock och Ebba fick ytterligare fler medhjälpare. Vid ett tillfälle visade Sara mig ett kränkande meddelande som hon just fick via MSN från en kille. Jag tog över konversationen och förklarade att jag var Saras mamma. Detta var en ren impuls, jag ville visa att jag var närvarande. Efter en stund ringde han hem till oss och jag blev väldigt chockerad. Jag började inte med att anklaga honom utan berömde honom för hans mod att ta kontakt. Vi hade ett långt samtal där vi redde ut en del missförstånd som handlade om Sara. Slutligen bad killen om ursäkt. Under denna period har jag kämpat själv och skolan har inte varit till någon hjälp. Det var extremt jobbigt men jag hade inget val utan fortsatte kampen för mitt barn. Lärarna var medvetna om Saras tillstånd men gav henne inget stöd. Eftersom situationen inte fungerade krävde jag ytterligare ett möte. Vid detta möte deltog rektorn, kuratorn, Ebbas mamma, Annas mamma, Anna, jag och Sara. Ebba uteblev från detta möte, mamman hälsade att hon inte klarade av att närvara. Mötet ägde rum första terminen i Åk 9 och efter detta skedde en förbättring. Det är svårt som mamma att veta vad man kan kräva och var skolans ansvar ligger. Hur aggressiv ska jag vara i mitt agerande mot skolan för att kräva säkerhet för mitt barn?

Att Sara blivit kränkt i skolan under lång tid framgår klart av hennes berättelse. Enligt henne har skolan känt till problemet men inte agerat och satt in tillräckliga åtgärder. Påtryckningarna från mamman påverkade inte skolans handlande nämnvärt utan snarare förvärrade Saras situation. Skolan hon studerade på levde inte upp till kravet på nolltolerans för mobbning. Sara blev utsatt för såväl traditionell som elektronisk mobbning både i och utanför skolan. Hade detta skett idag skulle skolan kunna krävas på skadestånd. Den 1 april 2006 kom nämligen en ny lag om mobbning. Denna lag tydliggör huvudmännens ansvar för diskriminering och andra former av kränkningar. Lagen ger elever förbättrade möjligheter till skadestånd vid kränkande behandling. (http://www.skolverket.se)

Beslut i ärenden om skadestånd för skolans räkning tas av den lilla statliga organisationen Barn- och elevombudet, med Arrhenius som ombudsman. Ju grövre kränkningar desto högre skadestånd, säger han. Om skolan anses har gjort sitt yttersta för att förhindra kränkningen kan han besluta att fria skolan. Fram till september har ett 70-tal anmälningar kommit in till Barn- och elevombudet. Lagen omfattar över två och en halv miljon individer, säger Arrhenius.

(http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=571651)

Elektronisk mobbning förefaller vara ett växande problem där kränkningar möjliggörs när som helst på dygnet. Vårt IT-samhälle växer lavinartat och ca 2,7 miljoner personer i Sverige var år 2005 anslutna för meddelandesändning via e-post.

(Nationalencyklopedins Internettjänst).

1.1 Bakgrund

Mobbning bland barn är utan tvivel något som har förekommit mycket länge, kanske alltid. Idag pratar vi om en ny typ av mobbning som tar sig andra vägar, den elektroniska mobbningen. På senare år har användningen av Internet och mobila tjänster gjort att denna form av mobbning bildar en egen kategori. Elektronisk mobbning innebär rykten via till exempel MSN (Messenger-Kommunikationstjänst med text, ljud och bild) eller communities (nätgemenskap), förtal via Internetsidor, hot via SMS eller spridning av bilder utan godkännande. Denna nya form av mobbning är inte beroende av tid och plats utan når sitt offer när och i stort sett var som helst. Hemmet är inte längre

en skyddad zon. Bris (Barnens rätt i samhället) har under 2006 arbetat med vad de kallar vuxengaranti i barns liv som ett övergripande tema för att främja barns psykiska hälsa. Barns berättelser i tal och skrift vittnar genomgående om en avsaknad av mentalt närvarande vuxna. Därför vill Bris lyfta fram vuxenvärldens ansvar, eftersom varje barn har rätt till vuxenstöd (Bris årsrapport 2005). Då vi lever i en föränderlig tid växer varje generation upp i ett nytt samhälle. Idag är det en naturlig del av barns och ungdomars vardag att tillbringa mycket tid på nätet. Många vuxna känner stor osäkerhet inför den nya tekniken, eftersom detta fenomen skiljer sig från deras egen uppväxt.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärarnas kunskap om den elektroniska formen av mobbning. Vi vill även få svar på lärares uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikations medel på skolan samt undersöka var de anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. Genom två intervjuer är det vår mening att ge exempel på ett fall av elektronisk mobbning samt visa hur offrets förälder agerade i situationen.

1.3 Frågeställningar

För att få svar på vårt syfte väljer vi följande frågeställningar:

• Hurdan är lärarnas kunskap om elektronisk mobbning?

• Har eleverna enligt lärarnas uppfattning tillgång till digitala kommunikations-medel på skolan?

• Var anser läraren att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen?

2

Litteraturgenomgång

2.1 Definitioner på mobbning

Begreppet ”mobbning” har präglats av Heinemann som var skolläkare. Barnmobbning började uppmärksammas i Sverige efter att han skrev en artikel i Liberal debatt 1969:2, som handlade om apartheid och mobbning. 1972 gav han ut Mobbning – Gruppvåld

det betyder ungefär ”pöbla”, ”bråka i gäng eller grupper”, eller ännu neutralare, ”trängas i mängder”. Hans ursprungliga definition på mobbning är gruppvåld.

Olweus, professor i psykologi, är en av pionjärerna inom skolmobbningsforskning och har stor betydelse både i Sverige och utomlands. Hans första bok Hackkycklingar och

översittare kom ut 1973. Därefter har han gett ut ett flertal böcker och är fortfarande

aktuell inom ämnet. Olweus (2001) säger att mobbning är när en person upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. En negativ handling beskriver han som både verbal och fysisk. En verbal negativ handling är när en person hotar, hånar eller säger elaka och obehagliga saker som den andra inte vill höra. En fysisk negativ handling är när en person slår, knuffar, sparkas, nyper eller håller fast någon mot dennes vilja. För att det ska kallas mobbning krävs enligt Olweus en viss obalans i styrkeförhållandet.

Pikas, docent i pedagogik och pedagogisk psykologi (1975) betraktar mobbningen som ett gruppfenomen. Hans definition omfattar två eller flera individer som upprepade gånger genom negativa aktiviteter fysiskt och/eller psykiskt ofredar en annan individ. Aktiviteten kan även innefatta uteslutning ur gruppen. Pikas betonar att gruppens samspel har stor betydelse. Ofta förstärker samspelet mobbningsbeteendet.

Fors, psykolog och psykoterapeut, skriver i sin bok Makt Maktlöshet Mobbning (1995) att mobbning är när plågaren har mer makt än offret och har kontroll över offret. I mobbningen förekommer negativa handlingar i avsikt att skada offret. De negativa handlingarna förekommer upprepade gånger och över en längre tid.

Björk, specialist i klinisk psykologi och pedagogisk psykologi, skriver i sin bok

Mobbning – en fråga om makt? (1999) att mobbning är en serie kränkningar, där varje

inkompetensförklaring är en kränkning. Vidare anser hon att inkompetensförklaringen gäller det spel som spelas vid ett speciellt tillfälle och att till detta hör vissa regler. För att få vara med i spelet krävs att man ställer upp på de regler som gäller. Spelet gäller ett utökat handlingsutrymme och speglar de maktförhållanden som gäller för tillfället. Ett ökat handlingsutrymme motsvarar en ökad makt.

2.2 Forskning om mobbning

Olweus (2001) framhåller att skolan är den plats där den största delen av mobbningen bland barn och ungdomar sker. Mobbningen äger rum under rasterna, på skolgården eller i korridorerna. I en undersökning i Bergen tittade han på sambandet mellan skolans rastvaktsystem och förekomsten av mobbning vid skolan, och han fann att ju fler vuxna som vaktar på rasten desto färre fall av mobbning var det. Naturligtvis förutsätter detta att man som vuxen ingriper vid mobbningssituationerna. Han nämner även i sin forskning att mobbning inte är vanligare i storstäderna än på landsbygden. Undersökningen visar att medvetenheten hos de vuxna är något större i storstäderna. Olweus betonar att ett åtgärdsprogram mot mobbning skall bygga på och samordna de resurser som finns i skolan. Målet för åtgärdsprogrammet är att minska eller helt förhindra existerande mobbningsproblem i skolan. Han hävdar att skolans åtgärds-program mot mobbning ska bygga på och samordna alla de resurser som finns i skolan. Här inkluderas eleverna och deras föräldrar samt skolans personal. För att uppnå ett bra resultat måste åtgärder sättas in på skol-, klass- och individnivå.

Enligt Björk (1999) utgör skolan ett exempel på en organisation skapad av människor för människor, där syftet för samarbetet är att producera kunskaper. Skolan är ett bra exempel på ett konkret handlingssystem. Detta innebär en samling strukturerade spel som ständigt pågår hos eleverna och som skiftar karaktär och deltagare. Hon anser att det är skolans andra uppgift att ge eleverna tillhörighet och bekräftelse men att en organisation som skolan inte kan existera utan konflikter. Mobbning är en oundviklig konsekvens av alla de relationer som uppstår på en skola. Mobbning är inte det samma som en konflikt men kan uppstå om ingenting görs åt konflikten. En viktig skillnad är att mobbningen är en lång och plågsam process riktad mot en person, medan konflikten oftast är mera kortvarig och innefattar flera personer. Tystnaden från de vuxna utgör i de flesta fall ett hinder för förändring, och att låta eleverna själva klara av mobbningen eller konflikten är inte acceptabelt. Mellan skolans och familjens struktur ser Björk en stor skillnad. I klassrummet råder en flytande ordning som leder till en oavbruten kamp för tillhörigheten, en kamp som inte råder inom familjen.

Larsson (2000) framhåller att skolan är skyldig att upprätta handlingsplaner samt åtgärdsprogram när mobbning förekommer. Här betonas vikten av att ta offrets signaler på allvar, att inte förvänta sig att denna kränkta och förnedrade människa skall ställa sig

upp och erkänna sig vara mobbad. Samtal med mobbarna måste äga rum och det är nödvändigt att koppla in en skolpsykolog, inte enbart för offrets skull. Ofta kan mobbaren vara den som behöver stor hjälp med att bearbeta sitt inre. Skolpersonalen måste ständigt vara uppmärksam och fortsätta med det förebyggande arbetet. Akuta åtgärder måste vidtas när mobbningen redan har uppstått. Detta görs genom att elevvårdsteamet har ett krismöte där de snabbt kommer överens om hur de ska lösa problemet. Klassläraren bör kalla till ett föräldramöte utan att berätta för klassen om syftet med mötet. Läraren bör noggrant ha förberett diskussionsfrågor för att inviga föräldrarna i problematiken. Det är viktigt att fallet diskuteras på ett grundligt sätt. Det finns en uppenbar risk som ligger i att osäkerhet gärna uppstår i ansvarsfrågan. För att undvika detta är det angeläget att var och en vet hur långt ens eget ansvar sträcker sig och när man kan överlåta det vidare. När det gäller elevers trygghet och säkerhet i skolan måste ansvarsfördelningen i detalj beskrivas och motiveras. Detta för att inte någon ska kunna delegera över sitt ansvar på någon annan.

Höistad (2005) anser att det viktiga förebyggande arbetet på skolan handlar om att man måste börja rannsaka sig själv. Det är inte pedagogen på skolan som skapar den goda stämningen utan det är människan bakom pedagogen. Allra först måste den vuxne se på sitt eget förhållningssätt och sin attityd till sig själv och till medarbetare, elever och föräldrar. För att ta reda på hur personal och elever trivs på skolan kan man göra en kartläggning av skolans psykiska och fysiska miljö. När alla gett sina önskemål om vilka förändringar man vill ha på skolan kan man tillsammans utforma förslag till åtgärder. Miljön där man befinner sig spelar en stor roll för elevernas trivsel.

Sharp & Smith (1996) menar att det finns två viktiga syften med att arbeta med mobbningsproblematiken i undervisningen, nämligen att öka medvetenheten hos eleverna om mobbningstendenser och att utmana och ifrågasätta befintliga attityder som berör mobbning. De anser att alla människor sannolikt har olika åsikter om vad mobbning är. Att arbeta förebyggande poängterar de som en viktig del i skolans arbete. I sin bok betonar de att skolans uppgift är att låta barnen få utrymme att öva sin förmåga i form av drama och forumspel. Detta ökar barnens sociala medvetenhet och förbättrar deras empatiska förmåga att utforska känslor som kan uppstå i konflikter. Enligt författarna har det gjorts undersökningar som visar att mobbning ofta sker under rasterna och därför fyller rastvakterna en viktig funktion.

Höiby (2004) anser att alla vuxna måste ta sitt ansvar för att mobbning ska upptäckas och bekämpas. Som vuxen och pedagog är det bättre att ingripa en gång för mycket. Vi visar genom vårt ingripande att vi inte tolererar mobbning på skolan. Författaren menar också att lärare i skolan måste ägna mer tid åt att träna elevernas sociala beteende och undervisa i etik, moral och värderingsfrågor. Detta eftersom vi lever i ett mer individualiserat samhälle nu än tidigare. Författaren framhåller vikten av att både skolledning, lärare och föräldrar är införstådda med arbetet mot mobbning. Det ska finnas en konkret handlingsplan som man ska utgå ifrån om ett mobbningsfall uppstår. Handlingsplanen ska också beskriva hur man förebygger mobbning så att varje lärare vet vad som kan och ska göras.

2.3 Undersökningar om elektronisk mobbning

Bris webbrapport (2001) är en temperaturmätare på det framväxande nätverksamhället som det ter sig för barn och ungdomar. Bland de barn och ungdomar som ringer Barnens Hjälptelefon hos Bris är mobbning idag det vanligaste ämnet som vållar dem obehag. Undersökningen påvisar det sociala klimatet på nätet gällande mobbning. Enkät-formuläret lades ut på nätet av Bris år 2000 och var tillgängligt under sex dygn på LunarStorm och två dygn på Passagen Cafe. Undersökningen var öppen för alla att besvara och när 10 000 svar var inkomna stoppades undersökningen. Alla svar från ungdomar över 18 år togs bort eftersom Bris ville dra fördel av sina erfarenheter från arbetet med Barnens Hjälptelefon, där målgruppen är ungdomar upp till 18 år. Enligt organisationen själv kan undersökningen inte ses som representativ men är naturligtvis ändå intressant. På frågan om hur ofta ungdomarna surfar på nätet svarar 53 % att de surfar på nätet varje dag. 4 % uppger att de ofta blir utsatta för mobbning på nätet. På frågan om hur de upplever stämningen på nätet svarar 4 % att den är dålig. 8 % säger att de ofta varit utsatta för mobbning utanför nätet. Av svaren kan man utläsa att mobbning på Internet är mindre vanligt än utanför nätet. Av de allra flesta upplevs stämningen på nätet som god eller mycket god. De vanligaste trakasserierna på Internet enligt undersökningen är personlig kritik och sexuella glåpord mot obekanta personer.

Näslund (2006) refererar till Bris som märker en svag ökning av digital mobbning och framför allt en ökning av samtal om mobbning via SMS. I de kontakter Bris har med

barn som mobbas via SMS utmärker sig trakasserierna genom att ofta innehålla elaka kommentarer och rena hot.

Lunarstorm och Skolporten (2006) har undersökt ungdomars respektive lärares erfarenheter av elektronisk mobbning. I en online-undersökning svarade 971 ungdomar i åldrarna 15-18 år. 12 % säger att de blivit utsatta för elektroniska trakasserier vid några eller vid ett flertal tillfällen. 58 % av ungdomarna anser att lärarna vet för lite om elektronisk mobbning. Skolporten undersökte lärarnas kunskaper genom en webb-undersökning bland statistiskt utvalda lärare på grundskole- och gymnasienivå. 844 personer genomförde undersökningen. 49 % av lärarna känner till verkliga fall av elektronisk mobbning på sin skola. Hela 74 % tycker att de inte kan tillräckligt om elektronisk mobbning. (www.lunarworks.se)

Under det senaste året har allt fler fall av mobbning på Internet rapporterats av media. Den elektroniska mobbningen sker oftast utanför skoltid men är i många fall förenad med skolverksamhet. Den kan ske via skolans datorer och förstärka den mobbning som redan sker på skolgården. I rapporten från Microsoft (2006) har man frågat skolledarna vid 290 svenska grundskolor (årskurs 4-6) om deras syn på elektronisk mobbning och deras förebyggande arbete. Undersökningen genomfördes via telefonintervjuer. Syftet med undersökningen var att ge en överblicksbild av hur svenska skolledare upplever problemet. Resultatet visar att skolledarna talar om nätmobbning som ett växande problem där kränkningar möjliggörs och om svårigheten att vara steget före teknik-kunniga ungdomar. På frågan om vem som bär huvudansvaret när det gäller förebyggande av mobbning på Internet svarar de flesta att det är både skolledningens och föräldrarnas ansvar. Även lärarna och eleverna nämns, fast i mindre omfattning. På frågan om vem som har ansvaret på den virtuella skolgården under skoltid svarar majoriteten att ansvaret ligger på skolledningen, även om många uppger föräldrarnas roll som viktig. Åtta av tio skolor tar upp mobbning på Internet i sitt förebyggande arbete, vilket vanligtvis sker via klasslärarna eller IT-pedagogen. Där diskuterar man regler, förhållningssätt och villkor. 286 av 290 skolledare uppger att det finns en mobbningsplan på deras skola och 249 av 290 har ett mobbningsteam. Nästan hälften av skolorna säger sig inte ha tillräckliga resurser för att förebygga mobbning på nätet, 67 % anser att det behövs mer kunskap på området. Nätmobbning uppfattas som ett växande problem där utvecklingen går snabbt. Det tycks finnas stora olikheter mellan skolorna

när det gäller kunskapsnivån. Dessutom kan det vara skillnader mellan olika lärare och mellan de äldre och de yngre lärarnas kunskapsnivå, vilket nämns av några skolledare. I sammanfattningen av undersökningen står det att skolans mobbningsplan inte bör vara ett dokument som enbart finns i en pärm i bokhyllan, utan att den ska betraktas som en utgångspunkt för samarbete mellan skola och hem. Vuxenvärlden måste vara stark och närvarande i ungdomarnas nya digitala värld och samarbeta med dem.

2.4 Övrig information

Vid en fortbildning på Malmö Högskola framfördes en presentation av Myndigheten för skolutveckling och Medierådet, Ärligt härligt eller förfärligt? Där diskuterades bland annat elektronisk mobbning, vuxnas närvaro i den digitala världen och Lunarstorms säkerhet på nätet. Genom Myndigheten för skolutveckling kan man beställa en verktygslåda som innehåller ett arbetsmaterial för undervisning och diskussioner i hur Internet och andra moderna medier kan användas. Verktygslådan kan beställas eller laddas ner från Medierådets webbplats, adressen är:

http://www.medieradet.se/upload/DetUngaInternet/natkulturer.pdf.

I verktygslådan ingår lärarhandledningen Livstid (2005), som är ett material som är lätt att använda för lärare i grundskolan. Livstid är ett interaktivt material för lärare och föräldrar att använda tillsammans med sina barn och ungdomar i arbetet för trygghet och säkerhet på Internet. Titeln Livstid syftar på att texter och bilder som hamnat på nätet finns kvar där under mycket lång tid. Texter, bilder och ljud kan användas och missbrukas av vem som helst och hur som helst, på nätet finns det ingen ångerknapp. Programmet har tagits fram av Microsoft tillsammans med Medierådet och Myndigheten för skolutveckling. Syftet med Livstid är att stärka självförtroendet hos barn och ungdomar så att de blir medvetna om det personliga ansvaret i användningen av Internet, chatt, SMS och e-post. Avsikten är också att stödja pedagogernas handledande roll i ämnet och att förstärka dialogen med föräldrar i diskussioner om ungas nätvanor. Livstid är tänkt att fungera som ett diskussionsmaterial, framför allt inom den svenska grundskolan. Till varje uppslag finns ett antal förslag till övningar som eleverna kan arbeta utifrån. Andra pedagogiska verktyg som kan användas är rollspel, dramatiseringar, lekar eller värderingsövningar. Microsoft, Medierådet och Myndigheten för skolutveckling anser att arbetslag kan integrera skolans handlingsplan

mot mobbning i arbetet och samtala om denna. Materialet kan även användas som ett diskussionsunderlag på föräldramöten. Gleerups Utbildning AB, www.gleerups.se.

Bris skriver i sin årsrapport från 2005 att deras erfarenhet är att barn och ungdomar försöker hantera sin utsatthet av mobbning på egen hand, då de ofta upplever det svårt att få den rätta hjälpen från vuxna. ”Många gånger har den som drabbats berättat för ansvariga i skolan utan framgång. Oförmågan från skolvärlden att ta till sig mobbning är sig lik från tidigare år trots handlingsplaner och direktiv ovanifrån” (Bris, 2005, s.18).

Myndigheten för skolutveckling (2003) framhåller att något av det viktigaste är att de vuxna har en helhetssyn på skolans uppdrag. Helhetssynen hänger samman med vilken syn man har på barns behov. Det handlar om att se barnets hela situation och dess behov under alla timmar på dygnet, i alla miljöer, både i och utanför skolan.

2.5 Styrdokument

Skollagen är stiftad av riksdagen och innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildning inom alla skolformer. Lagen anger övergripande mål för utbildning samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. I skollagen finns bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna.

I skollagen (1985:1100) står det:

”Verksamheten i skolan skall utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886)”.

(http://skolnet.skolverket.se/styr/vad.shtml)

Regeringen fastställer läroplanerna. Läroplanerna skall tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. Alla som arbetar där är skyldiga att följa dem. Skolans uppgifter och de värden som ska ligga till grund för undervisningen bestäms i läroplanerna. Under

rubriken Förståelse och medmänsklighet står det i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet att skolan skall gynna förståelse för andra människor och deras förmåga till engagemang. Ingen i skolan ska utsättas för mobbning. Alla tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas. Det övergripande ansvaret för skolans program att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda ligger hos rektorn. Läroplanen uttrycker även att skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Därför måste skolans arbete ske i samarbete med hemmen.

I läroplanen (Lpo 94) kan man också läsa under rubriken Elevernas ansvar och inflytande att ”Läraren skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Läraren skall förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle”.

Den 1 april 2006 kom en ny lag om mobbning och här följer en kort sammanfattning av regeringens proposition 2005/06:38 undertecknad av f d skolministern Ibrahim Baylan. Med denna nya lag tydliggörs huvudmännens ansvar för diskriminering och andra former av kränkningar. Lagen innebär även att kravet på aktiva åtgärder mot mobbning och kränkande behandling skärps, samtidigt som alla verksamheter omfattas av regler och förbud mot diskriminering. Lagen ger barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd för såväl diskriminering som annan kränkande behandling.

(http://www.skolverket.se)

I grundskoleförordningen står det att om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt framkommit att eleven i fråga behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och dennes vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet (Grundskoleförordningen, kap 5, 1995).

Ett starkt och tydligt ledarskap är nödvändigt för att sätta upp klara mål och ställa tydliga krav. Det är viktigt att ledningen gör en bestämd ansvarsfördelning och avsätter pengar och tid för personal och elever. För att kunna leda och utveckla en demokratisk organisation måste ledningen ha ett lyhört och demokratiskt förhållningssätt. En

grundläggande förutsättning för ett aktivt och trovärdigt arbete mot kränkande behandling är att rektorn får stöd från sina kommunala chefer (Myndigheten för skolutveckling, 2003).

3

Den digitala världen

På uppdrag av försvaret byggdes ARPANET (Advanced Research Projects Agency Network, datornät i USA) i slutet av 1960-talet, mellan några universitet för att minska datorsystemets sårbarhet. Snart insåg forskarna nätets betydelse och de började skicka information mellan varandra. Nättekniken från början av 1970-talet utvecklades till 1980-talets NSF-net (National Science Fondation, ett nät som knöt samman flertalet amerikanska universitet och forskningsinstitutioner). Denna nätteknik spreds under 1980-talet även till universitet utanför USA. SUNET (Swedish University Network) var det första svenska försöksnätet. Det installerades 1980. SUNET hade uppnått full skala åtta år senare och då med ambitionen att nå alla högskolor med allt högre överförings-hastigheter. ARPANET och NSF-net gick upp i Internet omkring 1990, och detta blev fackordet för hela världens samling av hopknutna IP-nät. Både i Sverige och inter-nationellt fortsätter universitet och högskolor att leda tillväxten av Internet. 1993 ökade omfattningen av nätet explosionsartat både genom ett politiskt intresse (framför allt USA:s presidentvalskampanj) och genom datorverktyg som gjorde det lättare för även andra än myndighetspersoner att använda Internet.

Tapscott (1997) myntade begreppet N-generationen, nätgenerationen, som består av barn och ungdomar födda efter 1977 i USA. Dessa har växt upp med Internet och har ett naturligt sätt att förhålla sig till det. Författaren förmedlar en positiv bild av barn och ungdomar som använder sig av nätet. På nätet konfronteras man med händelser som tvingar fram en medvetenhet. Nätet har för dessa barn blivit en naturlig mötesplats.

Idag är det mest dominerande användningsområdet för Internet meddelandesändning, främst e-post, till närmare en miljard anslutna mottagare (2005). Ett annat dominerande användningsområde är också sökande efter och publicering av information på Webben (WWW eller World Wide Web). Internet kan även nyttjas för spridning över hela nätet av video och ljud. Detta har lett till en explosionsartad ökning av nedladdning av sådant

material, även musikstycken och långfilmer, till persondatorer. Direktkontakt med en eller flera personer var som helst i världen via gemensamma textfönster, chattning, har fått en otrolig popularitet inte minst bland ungdomar. Även mötesplatser och spel där många individer kan vara delaktiga samtidigt och kommunicera med varandra har fått stor popularitet. Antalet datorer som anslöts till Internet från Sverigedomänen var i januari 2005 ca 2,7 miljoner. (Nationalencyklopedins Internettjänst)

Genom fältstudier har Weilenmann (2001) kommit fram till att ungdomar ofta använder mobiltelefoner för att umgås och kommunicera. Många av de saker som ungdomarna gör med mobilen sker lokalt. Telefonen var från början ett verktyg för att kommunicera med människor som befinner sig på annan plats. Idag är det mer ett verktyg att kommunicera på samma plats, telefonen är ständigt i fokus i umgänget.

(http://www.tekniskamuseet.se/mobilen/alexandra.pdf)

I december 1992 introducerades en ny tjänst i mobiltelefonerna, SMS. Den tänkta mål-gruppen var affärsmän men så blev det inte. Nio år senare är det ungdomar och barn som är de största användarna av SMS.

(http://www.tekniskamuseet.se/mobilen/sms.shtml)

Short Message Service (SMS) är en täckning för överföring av korta textmeddelanden (upp till 160 tecken). I första hand används dessa mellan mobiltelefoner men också mellan andra typer av terminaler, t ex för handdatorer ämnade för trådlösa förbindelser. Möjligheten finns även att få en Internetansluten dator att sända ett SMS-meddelande till en mobiltelefon. Tjänsten kan också utnyttjas då mobiltelefonen är avstängd eller används för samtal, då informationen som blivit sänd till mobiltelefonen lagras i mobiltelefoninätet (Nationalencyklopedins Internettjänst).

Anonyma SMS-tjänster gör det lättare att mobba. Enligt Svantesson, (2006) anser många barn och ungdomsorganisationer att mobiloperatörerna måste se över sina tjänster. Anonyma SMS som innehåller hot och trakasserier är värre än undertecknade sådana. Den enda av de stora teleoperatörerna som inte har tjänsten med anonyma text-meddelanden är Tele2/Comviq.

Multimedia Messaging Service (MMS) är en teknik för överföring av multimedie-meddelanden i form av digitala fotografier, musik, text och videosekvenser mellan mobiltelefoner. År 2001 introducerades mobiltelefoner med MMS-funktion. Storleken på informationen är begränsad av kapaciteten hos mottagarens mobiltelefon. För att kunna använda sig av MMS behövs det stora fönster i telefonerna samt en uppgraderad teknik i operatörernas nät (Nationalencyklopedins Internettjänst).

I lärarhandledningen Livstid (2005) förespråkar man att lärare ska föra en öppen och tydlig dialog med ungdomar om Internet, e-post, chatt och SMS. Eleverna har ofta liten erfarenhet av följderna kombinerat med bristfällig mognad när de hanterar dessa nya medier. Engström påstår (Studiedag Malmö högskola 061108) att i stället för förbud måste man arbeta utifrån vår människosyn och göra barn/ungdomar medvetna om att samma regler och lagar gäller på nätet som i verkligheten.

Bergqvist (2005) skriver i Tidskrift för lärarutbildning och forskning om IT-användning och lärarutbildning. I sin artikel nämner han Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation, 2002) där tre nödvändiga villkor berörs för att effektivt utnyttja IT för inlärning. Det första villkoret är att elever och lärare har tillräcklig tillgång till digitalteknik och Internet i klassrummen. Det andra villkoret är att innehållet är meningsfullt och av högsta kvalitet samt tillgängligt. Det tredje villkoret är att läraren har kunskap och kompetens för att använda de nya digitala verktygen och resurser att hjälpa eleverna till en akademisk nivå.

Bergqvist refererar till (Hylén, 2004) som har skrivit rapporten IT i skolan en

internationell jämförelse. I rapporten framgår att den svenska grundskolan inte har

samma framskjutna position ifråga om datortäthet som andra länder. Undersökningen visar dock att svenska elever använder Internet i större utsträckning än elever i andra länder. Ett citat från rapporten (som refererar till åtta internationella jämförelser, bl a PISA och ISSUS) visar attitydskillnader mellan lärare i Sverige och i övriga länder. Svenska lärare har en mer avvaktande inställning till Internet än sina utländska kollegor. I undervisningen använder svenska lärare datorer i mindre utsträckning än i t ex Storbritannien och Nederländerna. Slutsatsen av rapporten visar att behovet av satsningar på IT i skolan är stort. Den budget som Myndigheten för skolutveckling råder över anser man är för liten, i ett internationellt perspektiv riskerar Sverige att halka efter.

Lärarutbildningen står inför en utmaning. Blivande lärare ska i sin utbildning lära sig att integrera IT som en naturlig del i elevernas lärande. Lärare på fältet kommer att behöva fortbildning för att kunna möta kravet på IT-integrering. För att nå dessa mål måste lärarutbildningen själv på ett trovärdigt sätt integrera IT i sin undervisning. (Bergqvist, 2005, s.19).

Lärarna ska inte ses som motståndare till den nya tekniken, men många är tyngda av en tradition och en struktur som är svår att förändra. Berqvist refererar i sin artikel till Sinko & Lehtinen (1999) som menar att det finns en stor potential av IT i utbildning, men att läraren aldrig kan ersättas av tekniken.

Dunkels (2005) resonerar om en ny samlingsplats för unga idag, och det är mötesplatserna på nätet. För att ta del av dessa nätgemenskaper är det ofta krav på att man registrerar sig som medlem. En nätgemenskap kan liknas vid ett vardagsrum kombinerat med skolans uppehållsrum. Att prata på nätet kallas för att chatta. Detta innebär att man skriver till varandra on-line, vilket påminner om att sitta och prata.

Många chattrum (konversation över nätet på webbplatser) är övervakade, menar Dunkels, och den som använder sig av fula ord, rasistiska uttalanden och liknande blir utkastad ur chatten. Det vanligaste är att ha en teknisk lösning för bevakning av chatten, vilket innebär att man har definierat vissa ord som är förbjudna. Ett fåtal är bevakade av människor, men det finns även de som inte har någon bevakning alls. Rent allmänt är de stora aktörerna rädda om sitt rykte och har därför någon form av bevakning. Många vuxna anser att chattandet är ett problem, det tar för mycket tid. För ungdomar idag är chattandet en social aktivitet som verkar passa dem alldeles utmärkt. (www.kulturer.net)

En naturlig del av barns och ungdomars vardag idag enligt Dunkels (2003) är att de tillbringar mycket av sin tid på nätet. Detta skiljer sig från föräldrarnas, lärarnas och andra viktiga vuxnas uppväxt. Många vuxna känner stor osäkerhet inför den nya tekniken, vilket inte alltid gagnar ett öppet och nyfiket förhållningssätt. Varje nytt medium har genom tiderna tagits emot med både hopp och oro inför förväntade förändringar. I slutet av 1970-talet hade Sverige till exempel en debatt om videovåldet, och här kan man se många likheter med dagens debatt om Internet. Vidare menar Dunkels (2005) att när man som vuxen ska delta i ungas nätaktivitet är det av vikt att

vara öppen med sin identitet och sitt syfte. Man bör även markera sin ålder och ange varför man befinner sig i dessa miljöer. (www.medieradet.se)

LunarStorm härstammar från en tidigare community (virtuell mötesplats) vid namn StajlPlejs som grundades av Rickard Ericsson 1996. Sajten ägs, utvecklas och drivs av LunarWorks. Den finns även på licens i Danmark, och i november år 2005 öppnade LunarWorks en LunarStorm-sajt i Storbritannien. Företaget har ca 30 anställda och över en miljon användare av sina tjänster. Sajten är mest populär bland personer mellan 12 och 24 år, och uppemot 90 % av dagens ungdomar använder den dagligen. LunarStorm är en av Sveriges fem populäraste webbplatser med ca 350 000 besökare per dygn. (http://susning.nu/LunarStorm)

Ericsson (2006), som är LunarStorms grundare, säger att LunarStorm är en medlemssajt som kräver att du först registrerar dig, vilket är helt kostnadsfritt. Sedan måste du hitta på ett passande smeknamn som de övriga medlemmarna kommer att lära känna dig vid. Därefter måste du berätta lite om dig själv, sådant som övriga medlemmar gärna vill veta om dig och som underlättar vänskapsknytandet. Lunarstorm anser själva att de är en viktig social knutpunkt och ett debattforum för större delen av Sveriges ungdomar. Här har alla en möjlighet att känna ett värde och att någon lyssnar på dem. För vissa är medlemssajten en ventil där förvirring, hopplöshet, förtvivlan och självmordstankar kan få komma ut, menar Forsberg (2005), som är informationschef på LunarStorm. Baksidan är att det såväl på LunarStorm som i övriga livet förekommer trakasserier och mobbning. Eftersom allting loggas går det emellertid alltid att spåra förövaren och se vilka datorer som använts. Säkerheten har högsta prioritet enligt LunarStorm, då sju av ca 30 anställda jobbar heltid med säkerhetsfrågor. Säkerhetsjournalen har tagits fram i samarbete med jurister, och man informerar ständigt om etik, moral och säkerhet, hävdar Forsberg. När LunarStorm omnämns i vuxenmedierna handlar det oftast om problem och faror. Vuxnas råd behövs på Internet precis som i vardagen, men de vuxna är inte där. Forsberg är även kritisk mot skolan, han menar att skolan vill att eleverna ska använda datorn i skolarbetet men man berättar inget om riskerna och reglerna. Han är också kritisk till föräldrar som köper datorer åt sina barn men inte är medvetna om konsekvenserna, och som när det väl händer något olämpligt genast vill tillämpa förbud. LunarStorm anser att det är fel att förbjuda sajten för att skydda ungdomarna. Internet är en självklarhet för ungdomar idag, som inte kommer att försvinna. LunarStorm är bara

första steget i utvecklingen, sedan kommer mobilt Internet och andra trådlösa aktiviteter. Forsberg undrar hur vuxenvärlden tänker hantera det. De vuxna måste våga ta steget ut på Internet för att stötta och motivera ungdomarna på samma sätt som i andra miljöer. (www.kollegiet.com)

4

Metod

4.1 Kvalitativ kontra kvantitativ

Trost (2001) betonar att man vid ett forskningsprojekt måste bestämma sig för om man ska göra en kvalitativ eller kvantitativ undersökning. Syftet är avgörande för vilken metod som används. Är man intresserad av att undersöka hur många procent av en grupp människor som tycker på ett visst sätt så är arbetet kvantitativt. Undersöker man istället varför människor tycker på detta sätt så är arbetet kvalitativt. På ett förenklat sätt kan man säga att om man använder sig av siffror rör det sig om kvantitet, men även då man använder ord som längre, fler eller mer. Använder man sig inte alls av sådana jämförelser är det kvalitativt. Enligt Trost behövs såväl kvantitativa som kvalitativa studier och båda sorterna är lika mycket värda.

Genom att använda flera källor för sin beskrivning kan metoder komplettera varandra och ibland vara ett tänkbart och lämpligt tillvägagångssätt för att få ett område belyst på ett mer allsidigt sätt. En startpunkt kan exempelvis vara att intervjua några personer. Man märker kanske då att vissa frågor ger särskilt intressanta svar. För att få ett bredare och generaliserbart resultat går man vidare med att göra en enkät till en större grupp och använda just de utvalda frågorna. (Stukát, 2005, s.36-37)

Detta sätt att kombinera metoder har vi tagit fasta på då det passar vårt syfte. För att ge läsaren insikt i ett autentiskt fall av elektronisk mobbning valde vi att göra två kvalitativa intervjuer där offrets och moderns berättelser skildras. Via intervjuerna vill vi kunna förmedla undersökningspersonernas situation och erfarenheter till andra (Kvale, 1997). Genom en kvantitativ enkätundersökning vill vi undersöka lärares kunskap om elektronisk mobbning. Vi vill även få svar på lärares uppfattning om elevernas tillgång till digitala kommunikationsmedel på skolan samt undersöka var de

anser att ansvaret ligger när det gäller att bekämpa den elektroniska mobbningen. Denna metod används för att erhålla ett bredare och generaliserbart resultat enligt, Stukát (2005)

Ejlertsson (1996) beskriver några för- och nackdelar med enkäter: Nackdelarna är:

• Risken finns att en enkätundersökning ger större bortfall än en intervjuundersökning.

• I en intervjuundersökning kan man ställa mer komplicerade frågor och gå in mer på djupet genom att använda följdfrågor.

• En person som har problem med att uttrycka sig i skrift eller som har läsproblem kan ha svårt med att svara på en enkät.

Fördelarna är:

• Vid en enkätundersökning kan man nå ett större urval än vid en intervjuundersökning.

• Vid en enkätundersökning kan den som svarar begrunda frågorna och svara i lugn och ro.

• I en enkätundersökning är frågeformuleringen standardiserad. • I en enkätundersökning eliminerar man intervjuareffekten.

Med dessa fördelar och nackdelar i åtanke valde vi enkäter, då vi ville få ett så brett underlag som möjligt när det gäller att få svar på våra frågeställningar. När det gäller intervjuerna ville vi på ett djupare sätt skildra dessa två berättelser genom att kunna ställa mer komplicerade frågor och gå in mer på djupet.

4.2 Undersökningsgrupp/enkäten

För att få svar på vårt syfte har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning av lärares uppfattningar av våra frågeställningar i sex skolor, skolåren 6-9. Det totala antalet deltagare är 129 stycken, varav 84 kvinnor och 45 män. För att välja ut skolor till studien har vi gjort ett bekvämlighetsurval. Detta innebär i vårt fall att vi valt skolor som vi tidigare haft ett samarbete med eller där vi känner lärare som arbetar. Som ett första

steg kontaktade vi rektorerna via telefon för att få deras godkännande av undersökningen.

Fördelning av antal lärare per skola samt antal erhållna svar. – Skola A, 21 lärare och 21 svar.

– Skola B, 20 lärare och 16 svar. – Skola C, 27 lärare och 26 svar. – Skola D, 20 lärare och 12 svar. – Skola E, 32 lärare och 18 svar. – Skola F, 40 lärare och 36 svar.

Totalt har 160 lärare mottagit vår enkät. Bortfallet är 19 %. I de flesta enkätunder-sökningar får man räkna med ett bortfall av inkommande svar, 25-30 % är godkänt bortfall, enligt Berglund (Föreläsning Malmö högskola 061003). Svarsfrekvensen är högre på skolorna A, C och F där vi personligen gett information om vår undersökning till lärarna samt delat ut och samlat in enkäterna. Detta underlättade insamlandet av data och minimerade bortfallet. På de övriga skolorna, B, D, och E har rektorerna själva informerat, delat ut och samlat in enkäterna. Av hänsyn till rektorerna ville vi ge varje rektor möjlighet att välja det tillvägagångssätt som han/hon ansåg vara lämpligast för sin skola. Rektorerna fick information om inom vilken tidsram enkäten skulle delas ut och samlas in. För vår undersökning bad vi även rektorerna att få ta del av skolornas mobbningsplaner då vi ville undersöka om den elektroniska mobbningen var specificerad i dessa. Vi garanterade anonymitet för skolorna, rektorerna och lärarna. Detta säkerställer vi genom att vi inte anger namn eller stad för de skolor som ingår i undersökningen.

Vi har själva utformat enkäten, detta för att få svar på frågeställningarna som ansluter till syftet. Enkäten som presenteras i bilaga 1, inleds med två bakgrundsvariabler, varav den ena är kön och den andra är antal yrkesverksamma år som lärare. Enkäten består av påståenden som de svarande får ta ställning till med hjälp av en fyragradig skala. Det mittersta neutrala svarsalternativet har vi valt att utesluta för att tvinga den svarande att ta ställning (Stukát, 2005). Enkätformuläret avslutas med en öppen fråga för att få eventuella kompletterande synpunkter. Ofta kan man av dessa svar få goda idéer som

kan vara bra att ha när man sedan ska tolka och analysera det insamlade materialet (Trost, 2001).

4.3 Tillförlitlighet/enkäten

För att vara säkra på att samtliga lärare fick samma information angående oss och syftet med enkäten mottog de ett missivbrev (se bilaga 2) tillsammans med enkäten. Trost (2001) påstår att genom användning av enkla satser och vanliga ord så uppfattar i stort sett alla frågan på samma sätt, vilket ger en högre reliabilitet. Detta har vi försökt att ta fasta på i utformningen av vår enkät för att få en så hög reliabilitet i undersökningen som möjligt. Vidare ska situationen i alla avseenden vara så enhetlig som möjligt för att man ska få hög tillförlitlighet. Förhållandena under vilka enkäterna har fyllts i har inte varit enhetliga på alla skolorna, eftersom vi valde att ge rektorerna bestämmanderätt gällande hur detta skulle genomföras. Följden av detta kan ha påverkat tillförlitligheten negativt då tillvägagångssätten inte varit standardiserat. Standardisering enligt Trost (2001) är att situationen för alla deltagarna ska vara den samma. Att få svar från en större grupp ger mer kraft åt resultatet, och möjligheten att generalisera resultaten blir större, anser Stukat (2005). De resultat som undersökningen presenterar kan sannolikt generaliseras till de undersökta skolorna, men är troligen inte påvisbart på andra skolor.

4.4 Bearbetning enkäten

För bearbetning av enkäterna har vi använt oss av SPSS 14.0 för Windows, som Malmö högskola har ett campusavtal för. Distributör av programmet är programvaruföretaget BIT. Avtalet innebär att studenter och personal kan installera SPSS på datorer ägda av högskolan och använda programmet till verksamhet knuten till högskolan. Studenter får även installera programvaran på sina privata datorer. Genom webben kan studenter hämta hem programvaran via Malmö högskolas hemsida:

http://www.mah.se/templates/Page___3167.aspx. SPSS kan användas till analys och avancerad statistik.

Enligt Trost (2001) läser man in uppgifterna från enkäterna i datorn. Sättet att läsa in data bygger på principen med siffror i kolumner. De flesta moderna program är lätta att använda men kan ändå ge avancerade bearbetningar. Man kan tänka sig variablerna fördelade i kolumner, där varje rad består av ett frågeformulär eller en person. I en liten undersökning där 150 personer besvarat enkäten får man 150 rader. Sedan följer de

kolumner som representerar variablernas variabelvärden. Varje fråga utgör en variabel och tar en kolumn i anspråk. Det går bra i de flesta attitydfrågor där man har fyra eller fem svarsalternativ som man värderar med 1-4 eller 1-5.

Vår handledare rekommenderade oss att använda SPSS för analys och statistik av enkäten. I handledningen fick vi information om programmets olika funktioner och hur man använder sig av dessa. Därefter installerades SPSS programmet i våra privata datorer. Variablerna/påståendena i enkäten fick en kolumn i anspråk. Varje rad i programmet består av ett frågeformulär d v s en persons svar. Undersökningen som vi gjorde besvarades av 129 lärare och därigenom fick vi totalt 129 rader. Den första bakgrundsvariabeln beträffande kön består av två svarsalternativ. Den andra bakgrundsvariabeln angående lärares yrkesverksamma år består av fem svarsalternativ. De följande 13 variablerna/påståendena består av fyra svarsalternativ.

4.5 Undersökningsgrupp/intervjuerna

För att föra läsaren in i forskningsfrågan har vi valt att inleda vårt examensarbete med en återgivning av två halvstrukturerade intervjuer. Kvale (1997) menar att en kvalitativ forskningsintervju har som syfte att förstå och beskriva det som respondenten förmedlar och har upplevt. Intervjuerna är exempel på en flickas mobbningssituation och hennes mammas ingripande i den. Intervjuerna koncentrerar sig på vissa teman som kommer att vara i fokus under samtalet. Fallet kom till vår kännedom genom personliga kontakter. Med tanke på det etiska perspektivet tog en av oss kontakt med mamman per telefon, och gav en presentation av oss båda samt vårt syfte med intervjun. Det var svårt att hitta en neutral plats för intervjun med tanke på att dottern går i skolan och mamman arbetar oregelbundna tider. Vi upplyste om att miljön bör vara ostörd för att få lugn och ro under samtalet. De fick själva välja var intervjun skulle äga rum och de valde att samtalet skull genomföras hemma hos en av oss. Vi gjorde en gemensam intervju då alla fyra var närvarande. En av oss intervjuade mamman och den andra intervjuade dottern. Den som inte intervjuade fick till uppgift att vara en tyst observatör för att inte störa samtalet. Vi garanterade även våra intervjupersoner anonymitet och att bandet raderas efter att vi har behandlat all data.

4.6 Tillvägagångssätt vid intervjuerna

De intervjuade fick information via telefon att samtalet skulle spelas in på band för att vi trovärdigt ska kunna återge berättelsen och dess resultat i skrift, vilket vi fick deras samtycke till. Vi lät intervjupersonerna ta del av huvudfrågorna (se bilaga 3) per brev innan intervjun så att de kunde förbereda sig på samtalet. Vi anser att tillförlitligheten ökar i och med detta, eftersom sannolikheten att vi får svar på det vi ämnar ta reda på blir större. Innan inspelningen av intervjun informerande vi om att de när som helst under intervjun hade rätt att avbryta samtalet, detta av etiska skäl. Vid intervjun var vi båda närvarande för att öka validiteten av samtalet. Vi anser att två personer upptäcker mer än vad en person gör under ett samtal och det gynnar tillförlitligheten. För validiteten av våra intervjuer fick intervjupersonerna komma med synpunkter på sina berättelser innan de blev definitiva. Enligt Kvale (1997) är det forskarens etiska ansvar att så långt som möjligt verifiera den kunskap som förmedlas i examensarbetet.

4.7 Bearbetning av intervjuerna

Som ett första steg av bearbetningen lyssnade vi igenom bandinspelningen av intervjuerna vid ett flertal tillfällen, för att få en helhetsuppfattning av materialet. När vi analyserade vårt intervjumaterial använde vi oss av meningskoncentrering. Enligt Kvale (1997) innebär det att texten kortas ner och koncentreras. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av frågor som framhåller intervjupersonernas roller, känslor, agerande i mobbningssituationen samt skolans roll. Sist knyts intervjuernas centrala teman samman i en beskrivande berättelse.

5

Resultat

För varje påstående redovisas fördelningen mellan svarsalternativ i tabellerna 5.1 – 5.13. Tabellredovisningen ger en överblick över enkätmaterialet. De svarande har tagit ställning till påståendena i en fyrgradig skala. Procentandelen är också redovisad i tabellerna för att ge en förtydligad bild. Mer än hälften av antalet lärare har varit yrkesverksamma i 14 år eller mindre. I bilaga 4 redovisas yrkesverksamma år för kvinnliga och manliga lärare i undersökningen. För påståendena 5.1 – 5.13 är svars-alternativen i skala 1-4 där 1=stämmer inte och 4=stämmer.

I tabellerna redovisas procentandelarna med 1 decimal, även om resultatet från analysprogrammet (SPSS) redovisar flera decimaler. Enligt Trost (2001) skall man akta

sig för att ange alltför exakta procenttal. Därför har vi valt att avrunda siffrorna. Avrundningen kan innebära att summeringen av procentdelarna inte alltid ger 100,0 %.

Tabell 5.1 Fortbildning/utbildning

Fördelning av enkätsvar med avseende på fortbildning/utbildning i elektronisk mobbning.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

111 (86,0 %) 6 (4,7 %) 5 (3,9 %) 7 (5,4 %) 129 (100,0 %)

Av tabellen ovan framgår att största delen av lärarna inte har fått någon fortbildning/utbildning i elektronisk mobbning.

Tabell 5.2 Samtal med eleven

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren pratar med eleverna om elektronisk mobbning.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

47 (36,5 %) 27 (20,9 %) 16 (12,4 %) 39 (30,2 %) 129 (100,0 %)

Av ovanstående tabell framgår att en majoritet av lärarna vid något tillfälle har pratat med sina elever om elektronisk mobbning.

Tabell 5.3 Lärares kunskap om förekomst av elektronisk mobbning

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren vet att elektronisk mobbning förekommer/har förekommit på skolan.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

13 (10,1 %) 14 (10,9 %) 21 (16,3 %) 81 (62,8 %) 129 (100,0 %)

Av ovanstående tabell framgår att en stor del av lärarna vet att elektronisk mobbning förekommer/har förekommit på skolan

Tabell 5.4 Möjlighet att kommunicera via nätet i skolan

Fördelning av enkätsvar med avseende på om eleverna har möjlighet att kommunicera via nätet i skolan. (chatta, mejla och sända bilder).

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

28 (21,6 %) 22 (17,1 %) 13 (10,1 %) 66 (51,2 %) 129 (100,0 %)

Av ovanstående tabell framgår att huvudparten av lärarna ger eleverna möjligheten att kommunicera via nätet i skolan.

Tabell 5.5 Lärares kunskap om elevernas användning av chattsajterna

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren är insatt i hur eleverna använder sig av de olika chattsajterna på nätet.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

14 (10,8 %) 21 (16,3 %) 41 (31,8 %) 53 (41,1 %) 129 (100,0 %)

Av tabellen ovan framgår det att en stark majoritet är insatta i hur eleverna använder sig av de olika chattsajterna på nätet.

Tabell 5.6 Lärares eget chattande med elever

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren själv chattar med eleverna på nätet.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

118 (91,4 %) 5 (3,9 %) 2 (1,6 %) 4 (3,1 %) 129 (100,0 %)

Tabell 5.7 Tillåtelse att ha mobiltelefoner aktiverade i skolan

Fördelning av enkätsvar med avseende på om eleverna tillåts ha sina mobiltelefoner aktiverade i skolan.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

50 (38,8 %) 16 (12,3 %) 13 (10,1 %) 50 (38,8 %) 129 (100,0 %)

Av ovanstående tabell framgår att det är lika många lärare som är för som emot att eleverna tillåts ha sina mobiltelefoner aktiverade i skolan.

Tabell 5.8 Lärares åsikt om förbud att medtaga mobiltelefon till skolan

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren anser att det borde vara förbud för eleverna att medtaga mobiltelefoner i skolan.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

50 (38,8 %) 20 (15,5 %) 23 (17,8 %) 36 (27,9 %) 129 (100,0 %)

Av tabellen ovan framgår att ungefär lika många är för som emot ett förbud mot mobiltelefoner i skolan.

Tabell 5.9 Teleoperatörers möjlighet att stoppa anonyma SMS

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren anser att det är bra att vissa teleoperatörer stoppar möjligheten att skicka anonyma SMS.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

6 (4,7 %) 6 (4,7 %) 7 (5,4 %) 110 (85,2 %) 129 (100,0 %)

Av tabellen ovan framgår att en stor majoritet av lärarna anser att det är bra att vissa teleoperatörer stoppar möjligheten att skicka anonyma SMS.

Tabell 5.10 Elektronisk mobbning som sker i hemmet

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren anser att den elektroniska mobbningen som sker i hemmet är föräldrarnas ansvar.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

7 (5,4 %) 8 (6,2 %) 28 (21,7 %) 86 (66,7 %) 129 (100,0 %)

Av tabellen ovan framgår att nästan samtliga lärare anser att den mobbning som sker i hemmet är mest föräldrarnas ansvar.

Tabell 5.11 Elektronisk mobbning som sker i skolan

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren anser att den elektroniska mobbning som sker i skolan är skolans ansvar.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

17 (13,1 %) 28 (21,7 %) 38 (29,5 %) 46 (35,7 %) 129 (100,0 %)

Av tabellen ovan framgår att en minoritet av de tillfrågade lärarna anser att elektronisk mobbning som sker i skolan är helt skolans ansvar.

Tabell 5.12 Föräldrars och skolans ansvar

Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren anser att oavsett var den elektroniska mobbningen sker är det både skolans och föräldrarnas ansvar.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

17 (13,1 %) 16 (12,4 %) 38 (29,5 %) 58 (45,0 %) 129 (100,0 %)

Av tabellen ovan framgår att en majoritet av lärarna anser att både skolan och föräldrarna har ett gemensamt ansvar.

Tabell 5.13 Uppmärksamhet på elektronisk mobbning sedan den nya lagen kom Fördelning av enkätsvar med avseende på om läraren är mer uppmärksam på elektronisk mobbning sen den nya lagen kom den 1 april 2006.

(1=stämmer inte, 4=stämmer)

Svarsalternativ

1 2 3 4 Totalt

Antal (%)

57 (44,2 %) 27 (20,9 %) 28 (21,7 %) 17 (13,2 %) 129 (100,0 %)

Av ovanstående tabell framgår att mer än hälften av lärarna inte är mer medvetna om elektronisk mobbning sen den nya lagen.

6

Sammanfattning och diskussion

I detta kapitel har vi valt att presentera delar av våra resultat och anknyta till litteraturgenomgången samt att föra egna resonemang utifrån resultaten av vår enkätundersökning. Detta ger svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har valt att avrunda procenttalen i detta kapitel för att undvika decimaler. För de exakta procentvärdena se tabellerna 5.1 – 5.13. Vissa i texten angivna procenttal är summerade ifrån olika svarsalternativ i skalan för att ge en klarare bild av vilken ställning lärarna generellt tar i enkätens påståenden. Vi vill även betona viktiga delar av intervjuerna och anknyta dessa till litteraturgenomgången och egna tankar.

6.1 Lärares kunskap

Problemet med elektroniska trakasserier är känt, de är mer utstuderade och svårare att upptäcka än den traditionella mobbningen. På frågan om elektronisk mobbning förekommer/har förekommit på skolan svarar hela 90 % av lärarna att de är medvetna om att elektronisk mobbning förekommer. Vår undersökning visar ett betydligt högre procenttal än Lunarstorm och Skolportens webbundersökning (2006), som visar att hälften av lärarna känner till konkreta fall av elektronisk mobbning. Rapporten från Microsoft (2006) visar att åtta av tio skolor tar upp mobbning på Internet i sitt förebyggande arbete. Vi anser att denna form av mobbning kan tendera att öka och att utbildning inom detta område därför är viktigt. Vi har mottagit mobbningsplaner från samtliga skolor där vår enkät delades ut. Inga av dessa planer innehöll någon specifik information om elektronisk mobbning eller beredskap att handskas med den. Detta visar att skolornas uppmärksamhet inte har ökat gällande detta nya sätt att trakassera trots att medvetenheten är stor om att elektronisk mobbning förekommer.

Internet är en självklar del av svenska ungdomars vardag. På nätet umgås man, letar kunskap och får möjlighet att uttrycka sig. Ett gammalt samhällsproblem, mobbning, har tyvärr följt med in i det nya mediet. Vår undersökning visar att 86 % av lärarna inte har fått någon fortbildning/utbildning om elektronisk mobbning. Detta är ett högt procenttal med tanke på att nästan samtliga lärare är medvetna om att elektronisk mobbning förekommer/har förekommit på skolan. Enligt Lunarstorm och Skolportens under-sökning (2006) var det 58 % av ungdomarna som ansåg att lärarna vet för litet om