Specialpedagoger/speciallärare tillskrivs en allt viktigare roll i arbetet med att förbättra den svenska skolan, anser Göransson (2015), vilket märks genom de satsningar som regeringen gör för att öka antalet utbildade. Specialpedagoger/speciallärare förväntas kunna förändra hur man arbetar med skolproblematik ute på skolorna så att färre elever hamnar i skolsvårigheter.
Enligt examensordningen för specialpedagog (SFS 2007:638) ska denne vara en kvalificerad samtalspartner, utredare och rådgivare i pedagogiska frågor, i syfte att kunna möta behoven hos alla elever. Specialpedagogen ska ha förmåga och färdigheter i att delta vid utformandet och genomförandet av åtgärdsprogram. Specialpedagogen förväntas i sitt utvecklingsarbete verka på en mer skolövergripande nivå, det vill säga på såväl individ-, grupp- som skolnivå.
Dagens specialpedagoger arbetar utifrån ett inkluderande perspektiv, där elever enligt skollagen så långt det är möjligt ska undervisas och få stöd i den elevgrupp som eleven tillhör. Detta stöd kan vara i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd.
Specialpedagogen ska värna om barnets rätt till utbildning och i skolan arbeta förebyggande så att inga barn ska bli i behov av särskilt stöd, genom att titta på lärandemiljön, såväl den pedagogiska, den fysiska som den sociala miljön och undanröja hinder för lärande. Specialpedagogen ska stödja och handleda lärarna så att de får verktyg för att möta den naturliga variation av behov som kan finnas i klassrummen. För att leva upp till dessa intentioner behöver jag i mitt arbete som specialpedagog beakta några fundamentala grundprinciper kring elevens skolvardag och lärande, nämligen om det är begripligt, hanterbart och meningsfullt för eleven. Genom att konsultera eleven och lyssna på vad denne säger får jag svar på dessa frågor och kan verka för att eleven får de optimala förutsättningarna för att lyckas i sitt lärande.
För att vara en kvalificerad samtalspartner, utredare och rådgivare i pedagogiska frågor samt verka för att färre elever får svårigheter krävs det en dialog mellan
41
specialpedagogiken och didaktiken med inriktning mot undervisande och lärande. Specialpedagogen ska vara väl insatt i relevant forskning och förhålla sig kritisk till denna. En av de viktigaste lärdomarna från den specialpedagogiska forskningen enligt Håkansson och Sundberg (2012) är insikten om att en god generell undervisning är vad som ligger till grund även för ett särskilt stöd i undervisning av hög kvalitet. Genom en enkel studie som denna skaffar sig både specialpedagog och skola evidens för vilka faktorer som påverkar elevers lärande positivt, genom eleverna själva. Detta ökar förutsättningar för att kunna utveckla och förbättra undervisningen och därmed påverka elevernas lärande positivt vilket i förlängningen minskar antalet elever som är i behov av stöd. Genom att lyssna på eleverna kan specialpedagogen påverka på såväl individnivå, gruppnivå som på organisationsnivå och minska klyftan mellan de olika nivåerna så eleverna känner att skolan är till för dem.
Metoddiskussion
Denna undersökning utgår ifrån en kvantitativ metod i syfte att försöker mäta om elevernas uppfattning stämmer överens med forskarnas begrepp och teorier. För att öka förståelsen för orsaksamband till den kvantitativa undersökningen kompletterades den med den kvalitativa metoden öppna samtal. Dessa metoder visade sig vara relevanta för insamlandet av data, då jag ville ta reda på fördelningsmönstret i en stor grupp. Hade jag enbart valt en kvalitativ metod såsom intervjuer eller fokusgrupper hade jag haft svårt att få datamaterial från en så stor grupp som 168 respondenter.
För att förbättra denna undersökning kunde formuleringen av påståendena utformats på annat sätt, då formuleringen kan styra svaren. Det finns en risk att min personliga uppfattning överförs till påståendena och blir till, som jag frågar får jag svar. Påståendet som fick högst samstämmighet i undersökningen, Det är viktigt att din lärare lyssnar på dig, är formulerad på ett sådant sätt att det kan vara svårt för respondenterna att inte instämma med påståendet. Jag vill inte förringa resultatet av detta viktiga påstående eller de andra påståendena, men det kan finnas en risk att formuleringen i påståendena har påverkat respondenterna. För att minska risken för överföring kunde jag haft påståenden som visat på motsatsen. Detta hade även ökat validiteten av påståendena.
42
Enkätpåståendena kunde vidare ha sorterat utifrån teman samt lämnat möjlighet till egna svar i form av egna kommentarer till varje enkätfråga, jag tänker då främst i samband med svarsalternativet stämmer delvis. Det hade ökat begreppsförståelsen för vad som inte riktigt stämmer överens för att de skulle välja svarsalternativet stämmer. Det var tidskrävande att sammanställa pappersenkäterna manuellt men i jämförelse med smidigheten i genomförandet med dessa kontra digitala klassrumsproblem med frustrerade respondenter var det värt tiden.
Jag kunde även ha utökat urvalet gällande de öppna samtalen till att gälla ett större antal frivilliga respondenter för att få ett större datamaterial inom den kvalitativa metoden. Jag begränsade deltagandet till 4-5 respondenter per klass då jag befarade att datamaterialet skulle bli alltför omfattande för att hinna analyseras under denna kurs. I efterhand inser jag att enkäten inte hade kunnat stå på egna ben, förståelsen för svaren som respondenterna gett i enkäten var beroende av de öppna samtalen och respondentkommentarerna. Det var respondentkommentarerna som gav begreppsförståelsen.
Urvalet anser jag vara representativt för populationen som resultaten ska gälla för, men antalet respondenter som deltagit är för litet för att anses vara generaliserbart i ett större sammanhang. För detta krävs en större undersökning med elever i flera skolor i olika delar av landet. Då undersökningen har en hög svarsfrekvens är den representativ för målgruppen och därmed är resultatet generaliserbart fullt ut på den skola som undersökningen genomförts på och kan användas som underlag för att utveckla skolan i positiv riktning.