Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Korrelation mellan forskares och elevers
syn på framgångsfaktorer för lärande
Correlation between scientists and students view on factors for
success in learning
Linnea Strand
Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2016-05-25
Examinator: Björn Lundgren Handledare: Magnus Erlandsson
3
Sammanfattning
Strand, Linnea (2016), Korrelation mellan elevers och forskares syn på
framgångsfaktorer för lärande, Correlation between scientists and students view on factors for success in learning
.
Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag
Det finns en hel del forskning gällande lärandets konst och i dessa tider, med sjunkande PISA-resultat, vänder man sig gärna till forskningen för att finna metoder att förbättra elevernas resultat. I forskningen presenteras ett flertal faktorer som ska vara bra för elevernas lärande. Vad som inte framgår lika tydligt är vad som ligger bakom
forskningen. Har den grupp på vilka faktorerna anses ha en god effekt varit en del av forskningsunderlaget?
Syfte och frågeställningar
Denna studie syftar till att belysa några av de teorier om framgångsfaktorer som förts fram i forskningen samt undersöka i vilken omfattning elevernas perspektiv tagits tillvara i denna forskning. Vidare undersöks i vilken utsträckning eleverna instämmer i de teorier om framgångsfaktorer som forskningen presenterar. De preciserade frågeställningar som använts vid genomförandet av denna studie är dessa: vilka framgångsfaktorer för lärande har identifierats i forskningen? Vilken empiri ligger bakom identifieringen av framgångsfaktorerna? I vilken utsträckning har eleverna medverkat i empirin? I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier?
Teori
Pedagogisk psykologi är en forskningsgren där individers och gruppers lärande i pedagogiska miljöer uppmärksammas. En av de tongivande teorierna inom pedagogisk psykologi är det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv har presenterats som ett nytänkande alternativ till behaviorismen och kognitivismen som varit de två dominerande traditionerna inom forskningen om lärande och mänsklig utveckling.
4
Denna studie har genomförts med hälsoteorin KASAM och det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt.
Metod
Denna studie har genomförts med dels kvantitativ empiri i form av en enkätundersökning, dels med en kvalitativ metod i form av öppna samtal med några av deltagarna från enkätundersökningen. Utifrån de faktorer som kunnat identifieras vid genomgång av forskning på området, har enkäten utformats och genomförts.
Resultat
Vid en genomgång av aktuell forskning på området finner man ett antal faktorer som enligt forskarna ska påverka elevernas lärande. Av denna studie framkommer att eleverna i hög utsträckning, vilket är i överensstämmande med forskningen, anser att det är viktigt att läraren ser till att det är studiero samt är en bra ledare i klassrummet. En annan av de frågor där det förelåg hög samstämmighet mellan forskningen och eleverna gäller återkoppling. En överväldigande majoritet ansåg att det är viktigt att de får återkoppling på vad de kan göra bättre. Att läraren lyssnar på eleverna tas inte upp som en enskild framgångsfaktor av forskarna. Denna aspekt togs dock upp i enkätundersökningen eftersom det enligt mitt synsätt är en av de viktigaste beståndsdelarna i utövandet av en lärares profession. Av alla de påståenden som eleverna hade att ta ställning till i enkätundersökningen var det detta påstående som hade högst andel samstämmighet bland eleverna med 88 %. Resultatet är intressant. Även om eleverna instämde i hög grad i många av faktorerna som forskarna anser vara viktiga så har denna faktor, att lyssna till eleverna, inte belysts särskilt väl.
Implikationer
Genom en enkel studie som denna skaffar sig både specialpedagog och skola evidens för vilka faktorer som påverkar elevers lärande positivt, genom eleverna själva. Detta ökar förutsättningar för att kunna utveckla och förbättra undervisningen och därmed påverka elevernas lärande positivt vilket i förlängningen minskar antalet elever som är i behov av stöd.
5 Innehållsförteckning INLEDNING... 7 SYFTE ... 8 PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8 CENTRALA BEGREPP ... 8
TIDIGARE FORSKNING OM FRAMGÅNGSFAKTORER ... 9
PRESENTERADE FRAMGÅNGSFAKTORER ... 9
Elevernas roll i bedömningen av framgångsfaktorer ... 10
Svenska sammanställningar ... 11
FORSKNINGSMETODER SOM ANVÄNTS ... 12
Svagheter med systematiska översikter... 13
TEORETISK FÖRANKRING ... 14 METOD ... 15 URVALSGRUPP ... 15 ENKÄTEN ... 16 GENOMFÖRANDE ... 16 Öppna samtal ... 17
ANALYS OCH BEARBETNING ... 18
Undersökningens tillförlitlighet ... 19
RELIABILITET OCH VALIDITET ... 19
ETISKA ASPEKTER ... 20
RESULTAT OCH ANALYS ... 22
DISKUSSION ... 34
VILKA ÄR FRAMGÅNGSFAKTORERNA FÖR LÄRANDE? ... 34
Empiri och elevers medverkan? ... 35
I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier? ... 36
SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 40
METODDISKUSSION ... 41
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 42
REFERENSER ... 43
BILAGA 1 INFORMATIONSBREV TILL VÅRDNADSHAVARE ... 45
6
BILAGA 3 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ... 47 BILAGA 4 RESPONDENTSVAR I ENKÄTUNDERSÖKNINGEN FÖRDELAT PÅ ÅRSKURS ... 51 BILAGA 5 RESPONDENTSVAR I ENKÄTUNDERSÖKNINGEN FÖRDELAT PÅ KÖN ... 52
7
Inledning
Regeringen har efter sjunkande resultat i PISA-undersökningarna bedömt att något behöver förändras inom skolan för att höja kunskapsnivån och öka måluppfyllelsen. Sedan 2007 har regeringen vidtagit flera åtgärder för att åstadkomma detta, såsom tydligare styrdokument, fler nationella prov, ny lärarutbildning, införande av lärarlegitimation, lärarlyft, rektorsutbildning och rektorslyft, stöd i ämnessatsningar samt ökat tillsynen genom Skolinspektionen (Åman, 2011). Trots dessa åtgärder fortsätter resultaten i PISA-undersökningen (Skolverket, 2016) att sjunka. Regeringen lutar sig nu på forskning om vilka faktorer som påverkar elevers mätbara resultat, detta framgår bland annat av hur skollagen har utformats. Det anges t.ex. i 1 kap. 5 § skollagen (2010:800) att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskningsinriktningen framgår också av Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisning som vilar på Hatties (2009) metastudie, Visible learning.
Det går dock inte, av varken skollagen eller andra riktlinjer, att utläsa i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och tankar tagits tillvara i forskningsanalyserna.
8
Syfte
I forskningen som dominerar i dagens skola (se kapitlet nedan) presenteras ett antal teorier om vilka faktorer som ska ge effekt på elevers lärande och därmed påverka deras mätbara resultat i positiv riktning. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka dessa faktorer är, i vilken utsträckning eleverna har deltagit i empirin samt om eleverna anser att dessa faktorer stämmer.
Ett underliggande syfte är att göra elevernas röster hörda, att lyssna på vad de har att säga och på så sätt få ett underlag som kan utveckla berörd skolas undervisning och lärande i positiv riktning.
Preciserade frågeställningar
Vilka framgångsfaktorer för lärande har identifierats i forskningen? Vilken empiri ligger bakom identifieringen av framgångsfaktorerna? I vilken utsträckning har eleverna medverkat i empirin?
I vilken utstäckning stödjer eleverna forskarnas teorier?
Centrala begrepp
Med framgångsfaktorer/faktorer avses de teorier som forskningen kommit fram till är faktorer som påverkar elevernas resultat positivt och som Skolverket i Forskning för klassrummet (2013) framhäver att skolan ska arbeta utefter.
Med teorier menas de vetenskapliga åsikter som forskarna baserar sina framgångsfaktorer för lärande på.
Formativ bedömning beskrivs som fem nyckelstrategier; tydliggöra mål och kunskapskrav, synliggöra lärandet, ge återkoppling, aktivera eleverna som lärresurser för varandra samt aktivera eleven som ägare av sin lärprocess.
9
Tidigare forskning om framgångsfaktorer
Undervisningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så lyder formuleringen i 1 kap. 5 § skollagen (SFS 2010:800). Uppfattningen är att läraryrket ska kännetecknas av kritisk reflektion och målet är att höja kunskapsnivån och måluppfyllelsen i skolan. Enligt Skolverket (2013) finns det fem framgångsfaktorer som visat sig kunna ge stor effekt på elevers lärande om dessa som en helhet fungerar väl. Dessa fem faktorer är gott pedagogiskt ledarskap, tillitsfullt lärandeklimat, kollegialt lärande, inkluderande arbetssätt och formativ bedömning. Dessa faktorer baseras på forskning som främst presenterats av John Hattie (2009), Dylan Wiliam (2013) Anders Jönsson (2011) och Christian Lundahl (2011).
Forskningen som presenteras bygger på den inriktning som skolverket visat på och som dominerar på dagens skolor. Jag har medvetet begränsat och valt bort alternativa källor som kunde nyanserat forskningsbilden.
Presenterade framgångsfaktorer
John Hattie (2009), professor vid University of Melbourne i Australien, har sammanställt världens största forskningsöversikt, Visible learning; a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, kring vilka åtgärder som har störst effekt på elevernas prestationer. I denna översikt ingår mer än 800 metaanalyser av 50 000 forskningsartiklar, cirka 150 000 effektstorlekar och 240 miljoner elever. Enligt Hatties (2009) teori är det mest väsentliga för att förbättra elevers studieresultat, mer än bara genomsnittligt, att synliggöra lärandet för elever och lärare. Med hjälp av sina effektstudier pekar han också ut ett antal påverkansfaktorer eller strategier som kan vara särskilt angelägna för lärare att utveckla med sina elever, såsom tydliga lärandemål, återkoppling och kamratbedömning.
Dessa strategier går hand i hand med de teorier om formativ bedömning som Dylan Wiliam och Paul Black, (1998, 2004) Inside the black box, Assessment for learning in the classroom, Working Inside the Black Box: Assessment for Learning in the
10
Classroom, Anders Jönsson (2011) Lärande bedömning och Christian Lundahl (2011) Bedömning för lärande, presenterat. De fann i sin forskning att formativ bedömning som enskild metod över tid kunde fördubbla lärandet hos eleverna. Formativ bedömning innebär att tydliggöra mål och kunskapskrav och använda sig av en bedömning som både mäter och stödjer lärandet och är avgörande för planeringen av undervisningen i det formativa förhållningssättet. Skolverket (2013) anser att formativ bedömning är en samling undervisningsstrategier som gott och väl har potential att motsvara kraven för evidensbasering.
Enligt Wiliam och Black (1998, 2004), Jönsson (2011) och Lundahl (2011) finns det fem nyckelstrategier inom formativ bedömning; tydliggöra mål och kunskapskrav, synliggöra lärandet, ge återkoppling, aktivera eleverna som lär resurser för varandra samt aktivera eleven som ägare av sin lärprocess. Dessa teorier lägger sitt fokus på att det mer eller mindre är läraren ensam som ska stå för ökad kvalitet i undervisningen.
Elevernas roll i bedömningen av framgångsfaktorer
Hatties (2009) teorier stämmer väl överens med den formativa bedömningen men skiljer sig åt inom ett område, återkopplingen. I sin tolkning av datan i metastudien fann han ett starkt samband mellan goda resultat och undervisningsmetoder med återkoppling. Det var vid klassrumsbesök som Hattie (2009) insåg att störst effekt hade undervisning med återkoppling när återkopplingen var riktad från eleven till läraren, inte från läraren till eleven såsom formativ bedömning förespråkar. Vidare anser han att det viktiga är att läraren söker eller är öppen för signaler från eleverna om vad de vet, vad de förstår, vad de gör fel, när de missförstår och när de tappar intresset.
The consulting pupils project är Englands största koordinerade utbildnings- och forskningsprojekt som omfattar 52 stora studier. En av dessa studier var, Improving learning through consulting pupils, som visade att elever har mycket att bidra med när det gäller sambandet mellan undervisning och lärande, elevers insikter ska inte underskattas. Enligt Ruddbeck och McIntyre (2007) konsulterar vi eleverna i alldeles för liten utsträckning när det gäller klassrumsundervisning och lärande. Vad skolan kan
11
göra för sina elever kan markant förbättras genom att lyssna på elevernas röster men endast om deras röster påverkar vad som händer i klassrummet.
Svenska sammanställningar
Enligt Skolinspektionen har det i Sverige hittills i stort sett saknats breda sammanställningar och analyser av utbildningsvetenskaplig empirisk forskning. I syfte att bidra till förbättringar i de skolor som uppvisar brister samt förankra och vidareutveckla bedömningarna av undervisningens kvalitet, gav därför Skolinspek-tionen 2012 forskarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg vid Linnéuniversitetet i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt. Översikten skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat. Håkansson och Sundberg använde 20 internationella och 23 svenska forskningsrapporter som de sammanställde och analyserade i Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Johannes Åman gör 2011 en rapportöversikt, Att lära av de bästa, om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv till ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi. 2013 gör Skolverket en kunskapsöversikt, Forskning för klassrummet. Samtliga aktörer som sammanställt de olika forskningsrapporterna kommer i stort sett fram till samma slutsats, att det är höjd kvalitet i undervisningen som behövs för att elevernas mätbara resultat ska höjas. Goda relationer mellan lärare och elever samt att ha höga förväntningar från lärarens sida på samtliga elever är framgångsmetoder som anges ha visat påvisbar betydelse för att öka kvalitén. Andra viktiga faktorer som anges är lärarens förmåga att fokusera på vad som är väsentligt i undervisningen och att elever ges regelbunden återkoppling. Lärarens kompetens, förmåga och engagemang är alltså de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers resultat. Om detta råder en hög grad av samstämmighet i både internationell och svensk forskning och stämmer väl överens med Hatties (2009), Wiliams och Blacks (2004), Jönssons (2011) och Lundahls (2011) teorier.
12
Forskningsmetoder som använts
I de forskningsöversikter som presenterats har man oftast använt någon av metoderna metaanalys med kvantitativ summering av effektstorlekar eller metoden kvalitativ metaanalys. Ofta befinner sig forskarna inom fältet för pedagogisk psykologi, en forskningsgren där individers och gruppers lärande i pedagogiska miljöer uppmärksammas. En metaanalys är en studie av vetenskapliga publikationer i en viss fråga i syfte att ta reda på var vetenskapen står för tillfället samt vilka slutsatser som har högst evidens. Enligt Vetenskap och Folkbildning (2015) är det en viktig del av den vetenskapliga metoden att just flera forskare oberoende av varandra kommer fram till liknande resultat vid likadana undersökningar. Håkansson och Sundberg (2012) anser att det finns en tydlig skiljelinje mellan den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Den kvantitativa metoden bygger på stora mängder data och statistiska analyser som kan kombineras med effektforskning som kan mäta skoleffektivitet, undervisningseffektivitet eller lärareffektivitet. Effekten beräknas utifrån medelvärdesdifferenser och anges i Cohens d. Nackdelar med kvantitativa metaanalyser med effektstorlek är svårigheten att fånga det unika och mångfacetterade vardagslivet i klassrummet. Den kvalitativa metasyntes metoden som Håkansson och Sundberg (2012) använder sig av, innebär att de försöker komma närmare praktiken genom interaktiva datainsamlingsmetoder och olika typer av analysverktyg som kan fånga nyansrikedomen i klassrumssituationer. De menar också att deras bok, Utmärkt undervisning, är en evidensbaserad systematisk översikt. Den är både en genomgång och en kritisk analys, liksom en syntes av en stor mängd forskning utifrån en systematisk, explicit och kvalitetssäkrad metod.
Dylan och Black (2004) har följt upp sin metaanalys med en aktionsforskning. Denna metod ses som ett sätt att få kunskap om sin egen praktik och därigenom förutsättningar för att förändra densamma. Utgångspunkten tas i den praktiska verksamheten. Aktionsforskning innefattar en relation mellan tänkandet om och handlandet i praktiken. Centrala moment i aktionsforskningsarbetet är att som praktiker ställa frågor till praktiken, iscensätta en aktion, följa processen systematiskt samt reflektera över vad som sker (uf.gu, 2015). Fördelen med aktionsforskning är att teori och praktik möts, det är ett sätt att pröva om teorierna håller samt att didaktiska teorier diskuteras mellan
13
forskare, lärare och elever. Nackdelar med denna metod är att det kan vara svårt för forskaren att hålla sig objektiv till den egna praktiken.
De forskare som kommer närmast de aktörer som det verkligen gäller, nämligen eleverna, är Rudduck och McIntyre (2007) som har använt sig av metoden praxisnära forskning. De har arbetat nära tillsammans med skolor och intervjuat elever med fokus på elevernas röster om undervisning och lärande. Carlgren (2012) menar att denna metod av forskning på olika sätt kan överbrygga gapet mellan teori och praktik, involvera lärare och syftar till att förändra och utveckla klassrumspraktiken. I sådana forskningsansatser går förfiningen av de praktiska produkterna och undervisningens utformning hand i hand med förfiningen av teoriutvecklingen.
Svagheter med systematiska översikter
Systematiska översikter har alltmer fått till uppgift att tillhandahålla information om vad som fungerar i utbildning och skola. Håkansson och Sundberg (2012) menar att forskningsöversikter inte är ett slutsvar utan en viktig startpunkt för samtal mellan forskare och lärare om hur skolan kan utvecklas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Nilholms (2013) erfarenhet av forskningsöversikter är att de ofta är mer förvirrande än upplysande för att de ska kunna nyttiggöras i skolan. Han anser att det är vanligt att man drar för långtgående och ibland felaktiga slutsatser av forskningen samt att man undervärderar svårigheten i att överföra forskningsresultat till undervisningspraktiken. Ahlberg (2009) anser att formuleringar som ”vetenskapen säger” eller ”forskningsresultat visar” av vissa kan uppfattas som att man kommit fram till sanningen. När forskare presenterar resultaten i sitt arbete i form av numerisk data tycks tilltron vara särskilt stor. Det blir en objektiv sanning och resultatens giltighet tas för givet. Som konsument av forskning är det viktigt, menar Allwood och Erikson (2010), att förhålla sig kritisk till forskarnas slutsatser genom att ställa frågorna; har rimliga forskningsmetoder använts på ett rimligt sätt, är slutsatserna baserade på rimliga antaganden om deltagarna i forskningen och deras omständigheter?
14
Teoretisk förankring
Enligt Ahlberg (2009) finns det ett utmärkande drag för forskning inom pedagogik och det är dess tvärvetenskapliga karaktär. Förutom pedagogiken finns det även kopplingar till pedagogik, medicin, psykologi, sociologi och filosofi. Under 1900-talet och 2000 talets första decennium har det vägledande för olika forskningsparadigm och synsätt, enligt Håkansson och Sundberg (2012), såväl nationellt som internationellt varit behaviorism, kognitivism, pragmatism och det sociokulturella perspektivet. Säljö (2000) menar också att behaviorismen och kognitivismen är de två dominerande traditionerna i forskningen om lärande och mänsklig utveckling. Vidare anser han att det sociokulturella perspektivet ses som ett nytänkande alternativ till dessa två traditionella synsätt. Ett exempel är Hatties (2009) metaanalys som befinner sig inom fältet pedagogisk psykologi, en forskningsgren där individers och gruppers lärande i pedagogiska miljöer uppmärksammas. Tongivande teorier inom pedagogisk psykologi är behaviorism, kognitivism och sociokulturella perspektiv.
Min teoretiska utgångspunkt för analys och tolkning i denna studie utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt Aaron Antonovskys hälsoteori, känsla av sammanhang – KASAM. Det socialkulturella perspektivet menar att lärandet äger rum i alla sammanhang och överallt. Var än människor befinner sig lär de sig något. I det sociokulturella perspektivet är kommunikationen central eftersom människan genom kommunikation och interaktion blir medveten om hur omgivningen uppfattar och förklarar världen (Säljö, 2000). För Vygotskij, som anses vara upphovsman till det sociokulturella perspektivet, handlar lärandet inte om begränsningar utan om möjligheter att lära sig med rätt stöd. Det finns en väsentlig skillnad mellan det sociokulturella perspektivet, behaviorismen och kognitivismen som tilltalar mig som specialpedagog. Det sociokulturella perspektivet lägger inte skulden på eleven för svårigheter i lärandet som behaviorismen och kognitivismen gör, utan anser att svårigheter i lärandet inte beror på en brist hos eleven utan i utformningen av den pedagogiska verksamheten.
Aaron Antonovskys hälsoteori, känsla av sammanhang, fokuserar på begreppet salutogenes. Salutogenes kommer från latinets salus, som betyder hälsa, och det
15
grekiska ordet genesis som betyder ursprung. Antonovskys (1991) menar att människan hela tiden utsätts för påfrestningar av olika slag och att sättet att hantera dessa beror på vår känsla av sammanhang, i vilken utsträckning vi upplever vår tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar.
Metod
För att få svar på min problemställning har jag som metod för att samla in data valt en kvantitativ metod, en enkätundersökning, samt en kvalitativ metod med öppna samtal. Då jag vill ta reda på fördelningsmönster i en stor grupp är det lämpligt att använda statistiskt representativa och kvantitativa enkätundersökningar. Enligt Viggo´sson (2016) är en enkät ett bra verktyg för att samla in data från en stor grupp människor. Eljertsson (2014) påpekar att enkätundersökningar inte ger möjlighet till komplicerade frågor eller följdfrågor som kan innebära en fördjupning, därför har jag valt att komplettera enkäten med en mer kvalitativ metod, öppna samtal. I en kvalitativ metod ges respondenterna större frihet och jag kan få nyanserade svar på deras syn på verkligheten, vilket jag inte i lika stor utsträckning kan få när enbart en kvantitativ metod används. Jag använder en kvantitativ metod för att generalisera och verifiera begrepp och teorier och en kvalitativ metod som ger förståelse för orsakssamband bakom det kvantitativa resultatet.
Urvalsgrupp
Urvalsgruppen till undersökningen är vald utifrån ett bekvämlighetsurval vilket innebär att respondenterna består av elever som finns tillgängliga på min arbetsplats. De tillgängliga respondenterna är elever på en F-9 skola i en liten kommun i Skåne med god ekonomi. Skolan är även den liten med ca 270 elever och bostadsområdena inom upptagningsområdet utgörs av villor och lägenheter. Eleverna från åk. 4 till åk. 9 bjöds in till att delta i undersökningen vilket gör att underlaget utgörs av 168 närvarande respondenter. Bortfallet är 13 respondenter som inte var närvarande när enkäten genomfördes. Trots att jag är övertygad om att åk F-3 har mycket att tillföra i denna undersökning valde jag att inte inkludera eleverna i dessa årskurser. Detta beror främst
16
på svårigheten med att konstruera enkätfrågor som kan passa både 6-åringar och 16-åringar i en och samma enkät.
Urvalsgruppen till de öppna samtalen utgörs av frivilliga respondenter i varje årskurs som önskade att delta, dock begränsades gruppen till 4-5 stycken för att alla skulle få talutrymme. Underlaget utgörs här av 26 respondenter.
Enkäten
Enkäten är utformad som 18 påståenden som respondenterna har att ta ställning till genom att välja ett av svarsalternativen stämmer, stämmer delvis, stämmer inte samt vet inte. Enkätens påståenden är baserade på de begrepp och teorier som forskarna har kommit fram till är viktiga faktorer som påverkar elevernas mätbara resultat och som direkt berör eleverna. Enkätpåståendena utgår till stor del utifrån William (2013) och Jönssons (2011) tolkning av formativ bedömning men även från Hatties (2009) effektstudie. Jag har valt ut områden som av eleverna kan upplevas som meningsfulla i sitt sammanhang, påståenden som handlar om relationer, förväntningar, metoder och inflytande. Språket i påståendena är på en enkel nivå och inga svåra ord används. Det finns fyra olika tydliga svarspositioner, två positiva, en negativ och en neutral. Enkäten presenteras på ett attraktivt och tillgängligt sätt med tydliga avgränsningar. Antalet påståenden är begränsade för att enkäten inte ska upplevas som en börda av respondenterna. Enkäten har två bakrundsvariabler, kön och årskurs, detta för att se om pojkar och flickors svar skiljer sig åt samt om svaren variera efter årskurs. Jag valde att ha enkäterna i pappersform för att undvika ett stressmoment för respondenterna vilket det lätt kan bli med digitala enkäter, när det ska loggas in med koder och lösenord.
Genomförande
Inför undersökningen utformades två informationsbrev, ett för vårdnadshavare och ett för elever. Informationsbreven publicerades på skolans nätbaserade lärportal som både vårdnadshavare och elever har tillgång till. I informationsbreven framgår syftet, att det
17
är frivilligt att delta, att deltagandet är anonymt samt hur datan kommer att analyseras. Denna information gavs också till respondenterna muntligt innan enkäten genomfördes. Inför undersökningen prövades enkäten i en pilotstudie vilket föranledde en förändring i utformandet av påståendena i syfte att respondenterna tolkar dessa som frågekonstruktören. Med den förbättrade enkäten genomfördes undersökningen därefter klassvis i klassrummet för respektive årskurs vid olika tillfällen under en tvåveckors period. För att säkra kvalitén i den kvantitativa undersökningen var jag personligen närvarande vid samtliga undersökningstillfällen. En svaghet enligt Ejlertsson (2014) vid enkätundersökningar är att respondenten inte har möjlighet att ställa kompletterande frågor om det är något som är oförståeligt, denna svaghet eliminerar jag genom att jag var närvarande och kunde svara på deras frågor. Vid enkätundersökningen var vi två vuxna som närvarade och därmed kunde vi vara behjälpliga till de respondenter som har svårt att läsa eller har svårt att fylla i formuläret eller som har svårt med språket.
Öppna samtal
De öppna samtalen om enkäten genomfördes i varje årskurs i direkt anslutning till enkätundersökningen. Samtalen hölls i en grupp om 4-5 respondenter i anslutande grupprum. Deltagandet i samtalen var frivilligt. Det var inte brist på frivilliga respondenter och en del elever blev besvikna över att de inte fick delta då jag hade begränsat det till en grupp per klass. Urvalet till de öppna samtalen gjordes helt slumpmässigt. De deltagande respondenterna informerades om ramarna för samtalet, vilket syfte samtalen hade, att det skulle ta ca.30 minuter, att samtalet dokumenterades genom inspelning samt att samtalet skulle användas till mitt examensarbete och för skolans utvecklingsarbete. Samtalen spelades in för att jag inte skulle selektera materialet omedvetet. Lantz (2007) anser att vi filtrerar det som sägs och filtret utgörs av vår förförståelse men också av alla de kulturer och personbundna föreställningar som styr vår tolkning av ordets mening. Man hör det man vill höra. Mitt förhållningssätt under samtalen var att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt och att det inte finns en absolut och objektiv sanning.
18
Då urvalet till grupperna gjordes slumpmässigt gjorde det att grupperna blev dynamiska, spännande och oförutsägbara, vilket ledde till utvecklande samtal. Min roll som samtalsledare under samtalen var passiv, det var respondenterna som ägde samtalet, jag läste upp enkätpåståendena och sedan var ordet fritt. Genom detta förhållningssätt ökade jag möjligheten att från målgruppen få sådan information som jag inte hade tänkt på innan.
Respondenterna deltog i enkäten och i de öppna samtalen, utifrån sin erfarenhet. Erfarenheten de har är den de fått i klassrummet. Respondenterna har varit seriösa och ärliga både i enkätsvaren och i de öppna samtalen, de har även bidragit med konstruktiva förslag. Min upplevelse av de öppna samtalen var att respondenterna kände sig lyssnade på och att de upplevde att det de sa var av vikt. Respondenterna tänkte efter och kunde på egen hand genom samtalen se helheten och inte enbart ur sitt perspektiv, de samtalade även om det egna ansvaret som de har som elev.
Analys och bearbetning
Respondentsvaren i enkäten har sammanställts både årskursvis och alla årskurser tillsammans med uppdelningen pojkar och flickor. På så sätt fås en överblick på om det är en skillnad mellan pojkar och flickors svar samt om det är skillnad mellan årskurserna. Datan har sammanställts i procentform för att få en relevant överblick. I analysen görs en avgränsning och fokus läggs på svarsalternativet stämmer, då detta står för 100 % samstämmighet med påståendet. Svarsalternativet stämmer delvis innebär inte en fullständig samstämmighet och lämnas därför utanför. Respondentsvaren har utefter sammanställningen i procentform sorterats i fallande ordning efter samstämmigheten (tabell 1). De respondentsvar som hade en samstämmighet på över 65 % med det givna påståendet, 7 st, har sammanställts till fyra nyckelfaktorer som påverkar elevernas lärande positivt enligt respondenterna.
De öppna samtalen har transkriberats, sammanställts och sorterats och kommer att fungera som kompletterande empiri till enkätfrågorna och anges som
19
respondentkommentarer. I min kvalitativa analys har jag varit uppmärksam på det eventuella olikartade, sökt mönster och granskat kritiskt.
Undersökningens tillförlitlighet
Tillförlitligheten eller trovärdighetet eller exaktheten i enkätundersökningen och de öppna samtalen kan inte till fullo tillgodoses då respondenternas svar påverkas av såväl yttre som inre faktorer. Har respondenterna deltagit i enkäten med inre eller yttre motivation? Den starkaste drivkraften till att delta i en enkätundersökning är den inre motivationen enligt Ejlertsson (2014), denna utgör ett intresse för enkäten och dess ämne. En vilja att delta och bidra till resultatet, att uppnå någonting med den egna insatsen. Eller är det den yttre motivationen som är drivkraften, att eleven befinner sig i skolan och att en vuxen ger dem enkäten, eller att eleven gör som alla andra elever och deltar därför. Människor kommer ihåg vissa händelser men har svårt att minnas andra. Inför varje påstående ska respondenten tänka över, kanske minnas och slutligen tolka, detta är något som kan påverka de erhållna svaren i enkäten. Hur mycket ansträngning respondenten sätter av för att svara på frågorna beror på om denne är pigg eller trött, har gott om tid eller ont om tid, är intresserad eller ointresserad, vilket också påverkar svaren på frågorna. I de öppna samtalen kan kamratpåverkan och gruppsammansättningen vara avgörande för respondenternas aktiva medverkan och deras svar, är det ärliga svar eller säger de sådant som kamraterna vill höra, anpassar de sina svar utefter respondenten som svarade först? I vilken utsträckning påverkar jag som ledare respondenterna, jag är en känd aktör på skolan, men jag undervisar inte och sätter inte betyg så respondenterna har ingen beroendeställning till mig. Dock är jag pedagog och vuxen och respondenterna kanske svarar vad de tror förväntas av dem.
Reliabilitet och validitet
Enligt Ejlertsson (2014) ska reliabiliteten spegla tillförlitligheten i enskilda frågor, frågorna ska vara så stabila att om respondenten svarar på samma fråga flera gånger ska svaren också vara desamma oberoende av vem som utför undersökningen. Om så är
20
fallet i denna undersökning får vara osagt då det är orimligt och oetiskt att genomföra undersökningen en gång till för att fastställa reliabiliteten. Jag är av åsikten att det är näst intill omöjligt att fastställa reliabiliteten även med upprepade undersökningar då människan är en komplex varelse som är styrd av känslor, sinnestämning och minnen som påverkar hur de svarar vid just det tillfället. Reliabiliteten i denna undersökning kan ändå anses vara relativt hög då påståendena är av den karaktären att de påverkas i liten grad av ovanstående.
Förutom pilotstudien har jag även genom öppna samtal i anslutning till enkätundersökningen försökt att säkerställa validiteten, det vill säga påståendets förmåga att mäta det den avser att mäta. Respondenterna fick fritt tala om hur de tänkte kring svaren de gett i enkäten och utifrån dessa diskussioner gör jag bedömningen att påståendena i sig mäter det de avser att mäta.
Etiska aspekter
Undersökningen har genomförts enligt vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet har tillgodosetts genom skriftlig information på skolans lärportal till både vårdnadshavare och elever samt muntlig information till respondenterna, eleverna, i samband med undersökningen. Informationen har innehållit förklaring av syftet med undersökningen, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Samtyckeskravet har varit tydligt, det är frivilligt att delta i undersökningen. Konfidentialitetskravet uppfylls genom att inga personuppgifter anges förutom könstillhörighet och årskurs i enkätundersökningen. I de öppna samtalen är respondenterna helt anonyma både gällande könstillhörighet och gällande årskurs. Nyttjandekravet är informerat och underlaget kommer endast att användas på gruppnivå på den egna skolan och i detta examensarbete.
Vetenskapsrådet rekommenderar samtycke från vårdnadshavare om respondenterna är under 15 år om undersökningen är av känslig karaktär. Jag bedömer att min
21
undersökning inte är av känslig karaktär och har därför, utöver den information som gavs innan undersökningen, inte bett vårdnadshavarna om särskilt tillstånd.
22
Resultat och analys
Enkäten är utformad som 18 påståenden som respondenterna har att förhålla sig till. De påståenden som valts är kopplade till vad forskningen visar är faktorer som påverkar elevernas resultat positivt och som är relevanta för respondenternas lärmiljö. Resultatet av enkätundersökningen presenteras här sorterat utifrån nio teman som representerar de olika framgångsfaktorer som identifierats av forskarna.
Det som framkommit under de öppna samtalen har sammanställts och presenteras här i form av respondentkommentarer i anslutning till det relevanta enkätpåståendet, som ett komplement och en fördjupning till enkätsvaren. I anslutning till resultatet av varje enkätsvar med tillhörande respondentkommentarer görs en koppling till forskning i det aktuella området. På så sätt underlättas jämförelsen mellan å ena sidan de teorier som förts fram i forskningen och å andra sidan elevernas syn på vikten av den ifrågavarande framgångsfaktorn.
Relationer
Figur 1
Respondentkommentarer: Då presterar och lyssnar man bättre. Man slipper att sitta och reta sig och leta fel på läraren. Rolig lektion gör att man tycker om läraren. Viktigt att läraren gillar eleverna också. Viktigt att läraren bryr sig om eleverna även utanför lektionerna. Viktigast är att läraren lär ut bra.
Det är viktigt att du tycker om lärarna, för då lär du dig bättre
stämmer 55% Stämmer delvis 36% Stämmer inte 2% Vet inte 7%
23
Enligt de svenska forskningsöversikterna från Håkansson och Sundberg (2012), Åman (2011) och Skolverket (2013) är en av framgångsfaktorerna att läraren och eleven har en god relation. Respondenterna stödjer denna teori i relativt hög grad. Respondenterna förklarar ärligt varför det är viktigt med en god relation och de ger även tips till läraren hur de kan bygga en god relation med sina elever.
Figur 2
Respondentkommentarer: Ibland ser det ut som de lyssnar men det gör de inte. Om läraren inte lyssnar kan eleven bli arg och frustrerad vilket påverkar lärandet. Det är när läraren lyssnar som man skapar en relation till läraren.
Detta påstående tas inte upp som en framgångsfaktor av forskarna. Hattie (2009) är relativt ensam om att poängtera vikten av att lyssna på eleverna tillsammans med Ruddbeck och McIntyre (2007). Ruddbeck och McIntyre (2007) har bedrivit sin forskning med utgångspunkt i att konsultera elever och har evidens som starkt tyder på att lärare kan få hjälp att undervisa mer effektivt genom elevkonsultation samt att läraren får en bättre relation med eleverna. Jag har valt att ta med detta påstående eftersom jag anser att detta är det viktigaste jag kan göra i min profession, att lyssna på eleverna. Detta påstående håller respondenterna väl med om, påståendet har högst utfall på svarsalternativet stämmer med 88 %. Respondenterna betonar också att lyssnandet måste vara ärligt, vilket även framhålls av Ruddbeck och McIntyre (2007) i deras slutsatser.
Det är viktigt att din lärare lyssnar på dig
Stämmer 88% Stämmer delvis 11% Stämmer inte 0% Vet inte 1%
24 Ledarskap
Figur 3
Respondentkommentarer: För annars blir det cirkus och kaos i klassrummet och då lär man sig inte lika bra.
Figur 4
Respondentkommentarer: Då lär man sig bättre.
Håkansson och Sundberg (2012) menar att ett synligt ledarskap, när läraren framstår som en klar och tydlig ledare, ökar nivåerna på elevernas lärande. Det konstruktivistiska/demokratiska ledarskapet är att föredra, vilket bygger på att läraren tillsammans med eleverna utvecklar klassrumsregler som baseras på gemensamma värderingar och principer. Här råder en stor samstämmighet från respondenterna, de lär sig bättre med ett tydligt ledarskap.
Det är viktigt att läraren är en bra ledare i klassrummet
Stämmer 79% Stämmer delvis 17% Stämmer inte 1% Vet inte 3%
Det är viktigt att din lärare ser till att det är studiero i klassrummet
Stämmer 77% Stämmer delvis 18% Stämmer inte 1% Vet inte 4%
25 Inflytande
Figur 5
Respondentkommentarer: Man kan ha svårt med att lära sig på vissa sätt, då kan det vara bra att få vara med och bestämma. Det beror på ämnet. Man kan ju inte bestämma allt. Det kan höja motivationen om man får vara med och bestämma. Det blir svårt med 30 viljor och det finns de elever som inte tar det på allvar.
Enligt Läroplanen (2011) ska de demokratiska principerna om att kunna påverka samt ta ansvar och vara delaktig, omfatta alla elever. Vidare anser Skolverket (2016b) att om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat att eleverna lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Respondenterna upplever att det är positivt att få vara med och bestämma gällande skoluppgifterna men samtidigt visar respondentkommentarerna på en förståelse inför svårigheten med många viljor.
Förväntningar
Figur 6
Det är viktigt att du får vara med och bestämma om på vilket sätt ni ska arbeta med olika skoluppgifter
Stämmer 43% Stämmer delvis 38% Stämmer inte 5% Vet inte 14%
Det är viktigt att din lärare tror att du kan lyckas med ditt skolarbete
Stämmer 59% Stämmer delvis 39% Stämmer inte 2% Vet inte 7%
26
Respondentkommentarer: Läraren ger då motivation till att man kan klara det. Det är viktigt att ha någon som tror på en.
Figur 7
Respondentkommentarer: Det är inte bra om man gjort sitt bästa och man får höra från läraren att man borde gjort bättre.
Det råder stor samstämmighet inom forskningen att höga förväntningar gynnar resultaten. Hattie (2009), menar att lärarens uppfattning om elevernas potential för lärande påverkar elevernas prestationer. Låga förväntningar på elevernas studieresultat riskerar att bli självuppfyllande profetior. Respondenterna placerade dessa frågor bland de tio viktigaste, så en hög samstämmighet råder mellan respondenter och forskare.
Formativ bedömning
Påståendena som rör formativ bedömning grundar sig på de fem nyckelstrategier som William och Black (2004), Jönsson (2011) och Lundahl (2011) förespråkar. Påståendena har sorterats in under dessa nyckelstrategier som är att tydliggöra mål och kunskapskrav, synliggöra lärandet, ge återkoppling, aktivera eleverna som lärresurser samt aktivera eleven som ägare av lärprocessen.
Det är viktigt att läraren förväntar sig att du gör ditt bästa i skolarbetet Stämmer 57% Stämmer delvis 35% Stämmer inte 1% Vet inte 7%
27 Tydliggöra mål och kunskapskrav, Återkoppling
Figur 8
Respondentkommentarer: Det behöver inte vara varje lektion, det kan ibland räcka med inom ett område.
Figur 9
Respondentkommentarer: Det är viktigt för betygen. Då utvecklas man. För att inte göra samma fel. Om läraren inte berättar får man fråga, man har ju ett eget ansvar också. Det måste vara bra förklaringar, inte bara rabbla kunskapskraven, dem kan vi själva läsa.
Det är viktigt att läraren har tydliga mål med lektionen så du vet vad du ska lära dig under lektionen
Stämmer 68% Stämmer delvis 26% Stämmer inte 2% Vet inte 4%
Det är viktigt att din lärare berättar för dig vad du kan göra bättre på en uppgift
Stämmer 79% Stämmer delvis 18% Stämmer inte 2% Vet inte 1%
28 Figur 10
Respondentkommentarer: Det är viktigt för att kunna höja betygen.
Respondentsvaren har en hög samstämmighet med forskarna gällande nyckelstrategierna att tydliggöra mål och kunskapskrav samt att ge återkoppling. Wiliam och Black (2004) anser att genom tydlighet i vad som ska läras och bedömas samt återkoppling från läraren under arbetets gång leds eleven mot att utveckla sin fulla potential. Respondentkommentarerna stämmer väl överens med detta resonemang, respondenterna anger att de kan lära bättre och utvecklas när de vet vad som förväntas av dem och att detta påverkar deras betyg positivt.
Synliggöra lärandet
Figur 11
Respondentkommentarer: Det är onödigt och tar tid. Man kan faktiskt behöva tid att repetera. Det blir inte bättre för det. Det är mer något för läraren så de kan hjälpa de elever som inte förstår.
Det är viktigt att du vet vad du ska kunna för att du ska nå kunskapskraven i de olika ämnena
Stämmer 77% Stämmer delvis 13% Stämmer inte 2% Vet inte 8%
Det är viktigt att din lärare i slutet av lektionen tar reda på vad du lärt dig
Stämmer 12% Stämmer delvis 46% Stämmer inte 21% Vet inte 21%
29 Figur 12
Respondentkommentarer: Ja det är det, för då kan läraren lära ut bättre. Nej det är inte så viktigt.
Figur 13
Respondentkommentarer: Nej det är inte så viktigt.
Figur 14
Respondentkommentarer: Det är bra om man vill utvecklas mot ett högre betyg. Det är bra om man inte förstår. Det kan vara att man försöker göra likadant, att man kopierar.
Det är viktigt att läraren förstår hur du lär dig
Stämmer 54% Stämmer delvis 34% Stämmer inte 2% Vet inte 10%
Det är viktigt att din lärare vet vad du kan inom ett område innan läraren undervisar om det
Stämmer 41% Stämmer delvis 42% Stämmer inte 8% Vet inte 9%
Det är viktigt att du får se exempel på hur ett bra resultat kan se ut innan du gör din uppgift
Stämmer 30% Stämmer delvis 40% Stämmer inte 12% Vet inte 18%
30 Figur 15
Respondentkommentarer: Bra för de elever som inte vågar räcka upp handen. Då måste man försöka tänka. Läraren kan ta reda på vad eleverna som inte räcker upp handen kan. Man lär sig mer.
Det finns olika metoder för att synliggöra lärandet, ovanstående påståenden representerar några av dessa metoder. Respondentsvaren på samtliga av dessa påståenden är något spretiga. Jag tolkar respondentkommentarerna som att respondenterna inte har förstått syftet med dessa metoder. Exempelvis så har flertalet av respondenterna i de öppna samtalen uppfattningen att de blir bedömda och betygsatta i metoden som anges i figur 11, vilket inte är syftet. Denna fråga grundar sig i metoden ”Exit tickets” som främst är till för att läraren ska kunna utvärdera sin undervisning och se om den nått fram eller om något behöver ändras eller förtydligas. De spretiga respondentsvaren inom detta tema, att synliggöra lärandet, kan bero på att respondenterna inte medverkat i dessa metoder i tillräcklig utsträckning eller så har lärarna som använder dessa formativa metoder inte i tillräcklig omfattning förklarat syftet med metoderna. Det kan också vara så att respondenterna inte efterfrågar dessa metoder. De flesta respondentsvaren ligger dock inom de positiva svarsalternativen stämmer samt stämmer delvis vilket får anses visa att det finns en viss samstämmighet mellan respondenter och forskningen.
Det är viktigt att du får svara på frågor som läraren ställer utan att du behöver räcka upp handen
Stämmer 38% Stämmer delvis 27% Stämmer inte 23% Vet inte 12%
31
Aktivera eleverna som lärresurser
Figur 16
Respondentkommentarer: Man kan utvecklas och lära sig av andra. Man kan få hjälp då kompisen förklarar bättre. Det kan höja motivationen. Det kan uppfattas som kritik och personen blir sårad. Man måste lita på att det som kamraten säger är ärligt. Läraren är ju den som kan bäst.
Detta påstående grundar sig på en metod för att aktivera eleverna som lärresurser för varandra, metoden kallas även för kamratbedömning. Denna nyckelstrategi är samstämmig inom forskningen av såväl de som förespråkar formativ bedömning som William (2013), Jönsson (2011) och Lundahl (2011), som av Hattie (2009). I sin studie lyfter Hattie (2009) fram metoden som en mycket kraftfull påverkansfaktor för elevernas studieprestationer. Respondentsvaren är även i denna fråga något spretiga vilket kan bero på liknande faktorer som för nyckelstrategin att synliggöra lärandet. En annan orsak kan vara att respondenterna är så traditionsbundna i sin uppfattning om hur bedömning går till i skolan att de har svårt att ta till sig denna metod. Respondentkommentarerna tolkar jag ändå som att de i grunden tycker denna metod är bra och kan se vinster med den, men de kan även se nackdelar. En nackdel enligt respondenterna är att någon kamrat kan bli sårad. Respondentkommentarerna visar också att eleverna har en ödmjukhet och en respekt för lärarens kompentens.
Det är viktigt att du får bedöma dina kamraters arbeten och att de får bedöma dina arbeten
Stämmer 17% Stämmer delvis 39% Stämmer inte 27% Vet inte 17%
32
Klassrumsklimat
Figur 17
Respondentkommentarer: Man lär sig av att svara fel. Annars kanske man lär in fel. Man kan sänka sitt betyg om man inte vågar.
Enligt Skolverket (2013) är det grundläggande i att skapa bra undervisning att klassrummet karaktäriseras av stor trygghet och tillit så att eleverna vågar berätta också om det de inte kan eller förstår, alltså en god och trygg miljö. Respondentsvaren visar på en hög samstämmighet och frågan placerar sig bland de fem viktigaste faktorerna i denna undersökning. Respondentkommentarerna styrker även detta. Vad som dock inte framkommer i denna undersökning är om det råder sådana tillitsfulla klassklimat på skolan att respondenterna faktiskt vågar svara fel i klassrummet.
Läxors vara eller icke vara
Figur 18
Respondentkommentarer: Med bra lärare lär man sig under lektionen. Vi lär oss ändå. Det beror på vilket ämne det är. Skola är skola det är inget man ska göra hemma. Läxor står inte i läroplanen det är lärarna som bestämt det. Det beror på vad man kan innan
Det är viktigt att du vågar svara fel i klassrummet
Stämmer 78% Stämmer delvis 15% Stämmer inte 2% Vet inte 5%
Det är inte viktigt med läxor för att du ska lära dig nya saker
Stämmer 36% Stämmer delvis 29% Stämmer inte 26% Vet inte 9%
33
och vad man lärt sig på lektionen. De som vill ha läxor, kan få läxor. Att lära sig nya saker innebär repetition och det är läxan. Det är bra om man ligger efter. Inför prov är det bra. Det beror på hur alert man varit på lektionen.
Detta påstående valde jag att ha med då det är en hårt debatterad fråga i samhället och för att denna fråga varit föremål för diskussion på den aktuella skolan. Det finns såväl internationell som nationell forskning kring denna fråga men då frågan är komplex och innehåller en rad olika teman är den därför svår att överblicka och beskriva rent generellt. Det råder inte heller någon samstämmighet i frågan mellan forskarna. Hattie (2009) konstaterar att läxor tycks påskynda inlärningen, framför allt för äldre elever, men påpekar samtidigt att läxor inte har någon generell större effekt på lärandet. Respondentsvaren är lika spretiga som forskarnas resultat, så på så sätt råder en god samstämmighet mellan respondentsvaren och forskarna. Respondentkommentarerna visar på hur komplex denna fråga är samt att det är många faktorer som påverkar om det ska vara läxa eller inte.
Bakgrundsvariabler
Det fanns ingen signifikant skillnad i svaren gällande könsfördelning eller klassfördelning (bilaga 4 och 5). I vissa frågor är svarsfrekvensen på svarsalternativet stämmer, något högre i de högre årskurserna jämfört med de lägre årskurserna och vice versa. Detta kan anses vara inom normen då det är en viss skillnad i sättet att tänka, vilka behov som finns och vad som är viktigt i livet mellan en elev på tio år och en elev på sexton år.
34
Diskussion
Resultaten av undersökningen visar att elever inte fått komma till tals i någon större utsträckning i den forskning som gjorts avseende framgångsfaktorer. Undersökningen visar också att eleverna trots allt instämmer till stor del i de faktorer som presenterats. Två särskilt intressanta resultat framkom av undersökningen, dels att eleverna inte håller med i särskilt stor utsträckning i framgångsfaktorerna att synliggöra lärandet samt att aktivera eleverna som lärresurser, dels att de anser det vara av stor vikt att de blir lyssnade på vilket inte lyfts fram i någon större omfattning i forskningen.
Vilka är framgångsfaktorerna för lärande?
Forskningsöversikterna Utmärkt undervisning (Håkansson och Sundberg, 2012), Forskning för klassrummet (skolverket, 2013) samt Att lära av de bästa (Åman,2011) som har till uppgift att tillhandahålla svaret på vad som fungerar i svensk utbildning och skola, visar på en rad teorier om faktorer som är avgörande för elevers studieresultat. Faktorer som gott pedagogiskt ledarskap, tillitsfullt lärandeklimat, tydliga lärandemål, kollegialt lärande, inkluderande arbetssätt och formativ bedömning. Dessa faktorer innebär bland annat goda relationer mellan lärare och elev, återkoppling, kamratbedömning, att synliggöra lärandet samt att aktivera eleven som ägare av sin lärprocess. Efterhand som jag har arbetat med och analyserat forskarnas teorier om framgångsfaktorer, såväl internationellt som nationellt, ter sig de angivna faktorerna i mångt och mycket svara mot Antonovskys KASAM-begrepp, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. När läraren ger eleven tydliga lärandemål och återkoppling på vad eleven kan göra bättre, gör läraren också det hanterbart, begripligt och meningsfullt för eleven. Det sociokulturella perspektivet speglas även det i faktorerna då de utgår ifrån att alla elever kan lära och lyckas i skolan om de får rätt förutsättningar och stöd.
35
Empiri och elevers medverkan?
Forskningen som legat till grund för denna undersökning baseras främst på metastudier av både kvantitativa och kvalitativa metoder som behandlat ett omfattande material av såväl internationell som nationell forskning. Indirekt har ett stort antal elever deltagit i dessa studier, ofta i form av kvasiexperiment. Enligt Håkansson och Sundberg (2012) grundar Hattie (2009) sina beräkningar samt sina slutsatser om kamrathandledning och kamratundervisning på effekter av 14 metaanalyser med sammanlagt 767 studier och 2500 undersökningspersoner. Dessa siffror låter ju imponerande men om man kritiskt granskar forskningsmetoden så infinner sig en del frågor. Vilka är undersökningspersonerna? Är det elever eller pedagoger eller båda delar? Hur ser empirin ut, är det i form av enkäter eller intervjuer? Dessa frågor är svåra att få svar på. Det saknas ett direkt deltagande i form av erfarenheter och tankar från de det berör, eleverna, i forskningen.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att den genomgångna forskningen i förhållandevis liten utsträckning utgår ifrån elevernas upplevelser, erfarenheter och tankar. De metoder som använts innebär att forskningen oftast baseras på elevernas prestationer och resultat, det vill säga kvasi experiment. Det finns väldigt lite forskning och litteratur som baserats på elevers röster om god undervisning och lärande. Svenska elevers erfarenheter och tankar tas upp i olika undersökningar, dessa undersökningar spänner över ett brett spektrum av frågor som handlar om trivsel och trygghet, relation mellan elever och lärare, lärarnas kompetens, stress, krav i skolan samt kränkningar. Undersökningarna är oftast i form av enkäter som aktörer såsom Skolverket (2012), Pisa (Skolverket, 2016) och Skolinspektionen (2014) genomfört. Syftet med dessa undersökningar är att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö och tar till liten del upp hur ungdomarna upplever undervisning och lärande. Med tanke på hur mycket tid eleverna spenderar i skolan och hur mycket kvalitén i deras klassrumsliv beror på vad läraren gör och beslutar är det skrämmande hur lite deras röster har blivit lyssnade till enligt Rudduck och McIntyre (2007).
36
I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier?
Tabell 1
Enkätpåstående Stämmer
% 6. Det är viktigt att din lärare lyssnar på dig. 88 8. Det är viktigt att din lärare berättar för dig.. 79 3. Det är viktigt att läraren är en bra ledare. 79 15. Det är viktigt att du vågar svara fel….. 78 7. Det är viktigt att din lärare…..Studiero… 77 18. Det är viktigt att du vet…..kunskapskraven 77 4. Det är viktigt att läraren har tydliga mål…. 68 2. Det är viktigt att din lärare tror att ….. 59 16. Det är viktigt att din lärare förväntar…. 57 1. Det är viktigt att du tycker om din lärare.. 55 10. Det är viktigt att din lärare vet hur du lär dig 54 5. Det är viktigt att du för vara med och bestämma 43 11. Det är viktigt att din lärare vet vad du kan 41 14. Det är viktigt att du får svara…utan att räcka u 38 12. Det är inte viktigt med läxor för att du ska….. 36 13. Det är viktigt att du får se exempel….. 30 17. Det är viktigt att du får bedöma dina kamraters 17 9. Det är viktigt att din lärare i slutet av lektionen 12
Respondentsvaren visar på att eleverna i hög utsträckning stödjer forskarnas teorier gällande faktorer som gör deras lärande och skolvardag begriplig, hanterbar och meningsfull. Utifrån respondentsvaren kan fyra nyckelfaktorer, som eleverna anser påverkar deras lärande i en positiv riktning, identifieras.
Att bli lyssnade på
Att läraren berättar vad de kan göra
Ett tillåtande klassrumsklimat med studiero
37
Respondentsvaren och respondentkommentarerna med högst andel stämmer gällande påståendet, Det är viktigt att din lärare lyssnar på dig, stämmer väl överens med Hatties (2009) teori om att läraren behöver ha en del färdigheter som att kunna lyssna, visa empati, värme och omtanke för att utveckla goda relationer med sina elever. Jämför med respondentkommentarerna Om läraren inte lyssnar kan eleven bli arg och frustrerad vilket påverkar lärandet, samt, det är när läraren lyssnar som man skapar en relation till läraren. Att ha goda relationer anger flertalet av nämnda forskare och de nämnda svenska sammanställningarna som en viktig faktor för ett bättre studieresultat. Respondenterna anser att en god relation är när den vuxne lyssnar till vad eleven har att säga och visar respekt och förståelse för denne. En relation handlar inte om att tycka om läraren som ett av påståendena i enkäten tog upp, mitt naiva försök att ersätta ordet relation med att tycka om föll platt.
I forskningsprojektet ”Skolan suger”, har 200 elever i åldrarna 11-15 år reflekterat över sin skolmiljö (Skolverket, 2016a). Eleverna anger där liknande faktorer som avgörande för lärandet som eleverna gör i denna undersökning, nämligen vikten av att bli lyssnande till, att ha vänner, att tillhöra en grupp och att bli sedda och förstådda. Rudduck och McIntyre (2007) har liknade resultat från de elevkonsultationer de genomfört i England. Alerby och Bergmark (2015) kommer i kunskapsöversikten Delaktighet för lärande, framtagen på uppdrag av Skolverket, fram till att resultat från mätningar inte är de enda beskrivningar man har att utgå ifrån när skolan debatteras. De menar att det med utgångspunkt i den tydliga betoningen på demokratiska värderingar är av största vikt att just eleverna själva får komma till tals och att skolan verkligen lyssnar till deras röster. Skolinspektionen (2014) kommer även de vid granskning fram till att det är viktigt att lyssna till och ge eleven möjlighet till delaktighet och inflytande. Detta för att i undervisningen möta varje elev där hon eller han befinner sig och ge det stöd och den stimulans som behövs.
Tydliga mål och kunskapskrav samt att läraren talar om vad eleverna kan göra bättre är enligt respondenterna två andra faktorer som påverkar deras lärande positivt. Dessa faktorer ger eleven en begriplighet, hanterbarhet och en meningsfullhet. Dessa faktorer är även nyckelfaktorer som Wiliam (2004), Jönsson (2011) och Lundahl (2011) anger inom den formativa bedömningen. I Hatties (2009) metastudie har även dessa nyckelfaktorer höga effekter som påverkansfaktorer.
38
Ett tillåtande klassrumsklimat med studiero är enligt respondenterna en annan nyckelfaktor för deras lärande. Denna nyckelfaktor baseras på respondentsvaren under temarubrikerna ledarskap och klassrumsklimat med påståenden som handlar om läraren som ledare i klassrummet, att läraren ser till att det är studiero i klassrummet samt att eleven vågar svara fel i klassrummet. Hatties (2009) studie visar att några av de starkaste positiva påverkansfaktorerna inom skolan är klassrumsklimatet och kamratinflytandet. Enligt Håkansson och Sundberg (2012) är svagpresterande, och pojkar generellt, extra känsliga för kamrateffekter. De svagaste eleverna är de som är i störst behov av en god social miljö.
Respondenterna anser också att höga förväntningar är av vikt och påverkar deras lärande positivt och placerar dessa påståenden på plats åtta och nio med en svarsfrekvens på 59 % respektive 57 % stämmer. Dessa påståenden kommer inte med som nyckelfaktorer då jag satte gränsen på hög samstämmighet vid 65 %. Att lärares förväntningar har betydelse för elevers studieprestationer är enligt Håkansson och Sundberg (2012) väl känt och belagt inom forskningen sedan 1960-talet. Hattie (2009) mena att låga förväntningar på eleverna kan resultera i att läraren justerar ned undervisningen till en nivå där lärandet uteblir, istället för att anpassa undervisningen. Forskning har visat att lärares uppfattningar om elever i hög grad formas efter de begreppsliga, pedagogiska, kulturella och politiska villkor som råder. Två av de starkaste påverkansfaktorerna på lärares förväntningar är social klasstillhörighet och diagnoser på eleverna. (Skrtic i Håkansson och Sundberg, 2012).
Andelen respondentsvar gällande påståendet som tog upp elevinflytande. Det är viktigt att du får vara med och bestämma på vilket sätt ni ska arbeta med olika skoluppgifter. visade på 43 % stämmer. Respondentkommentarerna visade inte heller på att det upplevs vara av större vikt. Man kan ha svårt med att lära sig på vissa sätt, då kan det vara bra att få vara med och bestämma. Det beror på ämnet. Man kan ju inte bestämma allt. Svarsfrekvensen var låg med tanke på vad som står i barnkonventionen artikel 12 (2015), skollagen (2010:800) och läroplanen (skolverket, 2011) om elevers rätt till inflytande, Det kan finnas två teorier till den låga svarsfrekvensen. Eleverna har stor tilltro till att deras lärare vet bäst och överlämnar åt dem att bestämma, eller att eleverna helt enkelt inte är vana vid att få vara med och påverka och ha ett reellt inflytande.
39
Skolinspektionens (2014) granskningar stärker den senare teorin då de anser att behovet av utveckling av arbetet med delaktighet och inflytande är stort. Enligt deras granskning berättar alltför många elever att de har lite att säga till om och att de inte kan påverka de frågor som har verklig betydelse i skolan. Fyra av tio elever i årskurs 9 anser sig inte ha inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt.
Respondentsvaren var inte i lika hög grad samstämmiga gällande enkätfrågorna om formativ bedömning och nyckelstrategierna att synliggöra lärandet och aktivera eleverna som lärresurser. Anledningen till den låga samstämmigheten kan, som jag tidigare nämnt, bero på otydlighet, bristande förankring eller bristande efterfrågan. Det framgår också av forskningen att utan adekvata förberedelser från lärarens sida finns det inga garantier för att formativ bedömning ger någon effekt. Bedömningen måste integreras i undervisningspraktiken, i planeringen, i genomförandet och i uppföljningen för att ge önskad effekt (William (2013), Hattie (2009) Nilholm (2013), Håkansson och Sundberg (2012)). När lärare försöker förändra mer än två saker samtidigt i sin undervisning är det typiska resultatet enligt Williams (2013) att undervisningen försämras. Hans råd är att varje lärare väljer en eller två metoder att pröva, om de visar sig vara effektiva ska målet vara att tillämpa dem tills de sitter. Om de inte visar sig vara effektiva, förändra dem, överge dem eller pröva någon annan metod.
Sammanfattningsvis så visar studien till viss del på en hög samstämmighet mellan elever och forskare, gällande forskarnas teorier om framgångsfaktorer. Dock är elevernas egen framgångsfaktor, att bli lyssnade på, inte delad med forskarna. Kanske är det så att det är eleverna själva som besitter den kunskap som behövs för att skolan ska bli så framgångsrik som politikerna vill och allt vi behöver göra är att lyssna till dem.
40
Specialpedagogiska implikationer
Specialpedagoger/speciallärare tillskrivs en allt viktigare roll i arbetet med att förbättra den svenska skolan, anser Göransson (2015), vilket märks genom de satsningar som regeringen gör för att öka antalet utbildade. Specialpedagoger/speciallärare förväntas kunna förändra hur man arbetar med skolproblematik ute på skolorna så att färre elever hamnar i skolsvårigheter.
Enligt examensordningen för specialpedagog (SFS 2007:638) ska denne vara en kvalificerad samtalspartner, utredare och rådgivare i pedagogiska frågor, i syfte att kunna möta behoven hos alla elever. Specialpedagogen ska ha förmåga och färdigheter i att delta vid utformandet och genomförandet av åtgärdsprogram. Specialpedagogen förväntas i sitt utvecklingsarbete verka på en mer skolövergripande nivå, det vill säga på såväl individ-, grupp- som skolnivå.
Dagens specialpedagoger arbetar utifrån ett inkluderande perspektiv, där elever enligt skollagen så långt det är möjligt ska undervisas och få stöd i den elevgrupp som eleven tillhör. Detta stöd kan vara i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt stöd.
Specialpedagogen ska värna om barnets rätt till utbildning och i skolan arbeta förebyggande så att inga barn ska bli i behov av särskilt stöd, genom att titta på lärandemiljön, såväl den pedagogiska, den fysiska som den sociala miljön och undanröja hinder för lärande. Specialpedagogen ska stödja och handleda lärarna så att de får verktyg för att möta den naturliga variation av behov som kan finnas i klassrummen. För att leva upp till dessa intentioner behöver jag i mitt arbete som specialpedagog beakta några fundamentala grundprinciper kring elevens skolvardag och lärande, nämligen om det är begripligt, hanterbart och meningsfullt för eleven. Genom att konsultera eleven och lyssna på vad denne säger får jag svar på dessa frågor och kan verka för att eleven får de optimala förutsättningarna för att lyckas i sitt lärande.
För att vara en kvalificerad samtalspartner, utredare och rådgivare i pedagogiska frågor samt verka för att färre elever får svårigheter krävs det en dialog mellan
