Forskningsöversikterna Utmärkt undervisning (Håkansson och Sundberg, 2012), Forskning för klassrummet (skolverket, 2013) samt Att lära av de bästa (Åman,2011) som har till uppgift att tillhandahålla svaret på vad som fungerar i svensk utbildning och skola, visar på en rad teorier om faktorer som är avgörande för elevers studieresultat. Faktorer som gott pedagogiskt ledarskap, tillitsfullt lärandeklimat, tydliga lärandemål, kollegialt lärande, inkluderande arbetssätt och formativ bedömning. Dessa faktorer innebär bland annat goda relationer mellan lärare och elev, återkoppling, kamratbedömning, att synliggöra lärandet samt att aktivera eleven som ägare av sin lärprocess. Efterhand som jag har arbetat med och analyserat forskarnas teorier om framgångsfaktorer, såväl internationellt som nationellt, ter sig de angivna faktorerna i mångt och mycket svara mot Antonovskys KASAM-begrepp, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. När läraren ger eleven tydliga lärandemål och återkoppling på vad eleven kan göra bättre, gör läraren också det hanterbart, begripligt och meningsfullt för eleven. Det sociokulturella perspektivet speglas även det i faktorerna då de utgår ifrån att alla elever kan lära och lyckas i skolan om de får rätt förutsättningar och stöd.
35
Empiri och elevers medverkan?
Forskningen som legat till grund för denna undersökning baseras främst på metastudier av både kvantitativa och kvalitativa metoder som behandlat ett omfattande material av såväl internationell som nationell forskning. Indirekt har ett stort antal elever deltagit i dessa studier, ofta i form av kvasiexperiment. Enligt Håkansson och Sundberg (2012) grundar Hattie (2009) sina beräkningar samt sina slutsatser om kamrathandledning och kamratundervisning på effekter av 14 metaanalyser med sammanlagt 767 studier och 2500 undersökningspersoner. Dessa siffror låter ju imponerande men om man kritiskt granskar forskningsmetoden så infinner sig en del frågor. Vilka är undersökningspersonerna? Är det elever eller pedagoger eller båda delar? Hur ser empirin ut, är det i form av enkäter eller intervjuer? Dessa frågor är svåra att få svar på. Det saknas ett direkt deltagande i form av erfarenheter och tankar från de det berör, eleverna, i forskningen.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att den genomgångna forskningen i förhållandevis liten utsträckning utgår ifrån elevernas upplevelser, erfarenheter och tankar. De metoder som använts innebär att forskningen oftast baseras på elevernas prestationer och resultat, det vill säga kvasi experiment. Det finns väldigt lite forskning och litteratur som baserats på elevers röster om god undervisning och lärande. Svenska elevers erfarenheter och tankar tas upp i olika undersökningar, dessa undersökningar spänner över ett brett spektrum av frågor som handlar om trivsel och trygghet, relation mellan elever och lärare, lärarnas kompetens, stress, krav i skolan samt kränkningar. Undersökningarna är oftast i form av enkäter som aktörer såsom Skolverket (2012), Pisa (Skolverket, 2016) och Skolinspektionen (2014) genomfört. Syftet med dessa undersökningar är att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö och tar till liten del upp hur ungdomarna upplever undervisning och lärande. Med tanke på hur mycket tid eleverna spenderar i skolan och hur mycket kvalitén i deras klassrumsliv beror på vad läraren gör och beslutar är det skrämmande hur lite deras röster har blivit lyssnade till enligt Rudduck och McIntyre (2007).
36
I vilken utsträckning stödjer eleverna forskarnas teorier?
Tabell 1
Enkätpåstående Stämmer
% 6. Det är viktigt att din lärare lyssnar på dig. 88 8. Det är viktigt att din lärare berättar för dig.. 79 3. Det är viktigt att läraren är en bra ledare. 79 15. Det är viktigt att du vågar svara fel….. 78 7. Det är viktigt att din lärare…..Studiero… 77 18. Det är viktigt att du vet…..kunskapskraven 77 4. Det är viktigt att läraren har tydliga mål…. 68 2. Det är viktigt att din lärare tror att ….. 59 16. Det är viktigt att din lärare förväntar…. 57 1. Det är viktigt att du tycker om din lärare.. 55 10. Det är viktigt att din lärare vet hur du lär dig 54 5. Det är viktigt att du för vara med och bestämma 43 11. Det är viktigt att din lärare vet vad du kan 41 14. Det är viktigt att du får svara…utan att räcka u 38 12. Det är inte viktigt med läxor för att du ska….. 36 13. Det är viktigt att du får se exempel….. 30 17. Det är viktigt att du får bedöma dina kamraters 17 9. Det är viktigt att din lärare i slutet av lektionen 12
Respondentsvaren visar på att eleverna i hög utsträckning stödjer forskarnas teorier gällande faktorer som gör deras lärande och skolvardag begriplig, hanterbar och meningsfull. Utifrån respondentsvaren kan fyra nyckelfaktorer, som eleverna anser påverkar deras lärande i en positiv riktning, identifieras.
Att bli lyssnade på
Att läraren berättar vad de kan göra
Ett tillåtande klassrumsklimat med studiero
37
Respondentsvaren och respondentkommentarerna med högst andel stämmer gällande påståendet, Det är viktigt att din lärare lyssnar på dig, stämmer väl överens med Hatties (2009) teori om att läraren behöver ha en del färdigheter som att kunna lyssna, visa empati, värme och omtanke för att utveckla goda relationer med sina elever. Jämför med respondentkommentarerna Om läraren inte lyssnar kan eleven bli arg och frustrerad vilket påverkar lärandet, samt, det är när läraren lyssnar som man skapar en relation till läraren. Att ha goda relationer anger flertalet av nämnda forskare och de nämnda svenska sammanställningarna som en viktig faktor för ett bättre studieresultat. Respondenterna anser att en god relation är när den vuxne lyssnar till vad eleven har att säga och visar respekt och förståelse för denne. En relation handlar inte om att tycka om läraren som ett av påståendena i enkäten tog upp, mitt naiva försök att ersätta ordet relation med att tycka om föll platt.
I forskningsprojektet ”Skolan suger”, har 200 elever i åldrarna 11-15 år reflekterat över sin skolmiljö (Skolverket, 2016a). Eleverna anger där liknande faktorer som avgörande för lärandet som eleverna gör i denna undersökning, nämligen vikten av att bli lyssnande till, att ha vänner, att tillhöra en grupp och att bli sedda och förstådda. Rudduck och McIntyre (2007) har liknade resultat från de elevkonsultationer de genomfört i England. Alerby och Bergmark (2015) kommer i kunskapsöversikten Delaktighet för lärande, framtagen på uppdrag av Skolverket, fram till att resultat från mätningar inte är de enda beskrivningar man har att utgå ifrån när skolan debatteras. De menar att det med utgångspunkt i den tydliga betoningen på demokratiska värderingar är av största vikt att just eleverna själva får komma till tals och att skolan verkligen lyssnar till deras röster. Skolinspektionen (2014) kommer även de vid granskning fram till att det är viktigt att lyssna till och ge eleven möjlighet till delaktighet och inflytande. Detta för att i undervisningen möta varje elev där hon eller han befinner sig och ge det stöd och den stimulans som behövs.
Tydliga mål och kunskapskrav samt att läraren talar om vad eleverna kan göra bättre är enligt respondenterna två andra faktorer som påverkar deras lärande positivt. Dessa faktorer ger eleven en begriplighet, hanterbarhet och en meningsfullhet. Dessa faktorer är även nyckelfaktorer som Wiliam (2004), Jönsson (2011) och Lundahl (2011) anger inom den formativa bedömningen. I Hatties (2009) metastudie har även dessa nyckelfaktorer höga effekter som påverkansfaktorer.
38
Ett tillåtande klassrumsklimat med studiero är enligt respondenterna en annan nyckelfaktor för deras lärande. Denna nyckelfaktor baseras på respondentsvaren under temarubrikerna ledarskap och klassrumsklimat med påståenden som handlar om läraren som ledare i klassrummet, att läraren ser till att det är studiero i klassrummet samt att eleven vågar svara fel i klassrummet. Hatties (2009) studie visar att några av de starkaste positiva påverkansfaktorerna inom skolan är klassrumsklimatet och kamratinflytandet. Enligt Håkansson och Sundberg (2012) är svagpresterande, och pojkar generellt, extra känsliga för kamrateffekter. De svagaste eleverna är de som är i störst behov av en god social miljö.
Respondenterna anser också att höga förväntningar är av vikt och påverkar deras lärande positivt och placerar dessa påståenden på plats åtta och nio med en svarsfrekvens på 59 % respektive 57 % stämmer. Dessa påståenden kommer inte med som nyckelfaktorer då jag satte gränsen på hög samstämmighet vid 65 %. Att lärares förväntningar har betydelse för elevers studieprestationer är enligt Håkansson och Sundberg (2012) väl känt och belagt inom forskningen sedan 1960-talet. Hattie (2009) mena att låga förväntningar på eleverna kan resultera i att läraren justerar ned undervisningen till en nivå där lärandet uteblir, istället för att anpassa undervisningen. Forskning har visat att lärares uppfattningar om elever i hög grad formas efter de begreppsliga, pedagogiska, kulturella och politiska villkor som råder. Två av de starkaste påverkansfaktorerna på lärares förväntningar är social klasstillhörighet och diagnoser på eleverna. (Skrtic i Håkansson och Sundberg, 2012).
Andelen respondentsvar gällande påståendet som tog upp elevinflytande. Det är viktigt att du får vara med och bestämma på vilket sätt ni ska arbeta med olika skoluppgifter. visade på 43 % stämmer. Respondentkommentarerna visade inte heller på att det upplevs vara av större vikt. Man kan ha svårt med att lära sig på vissa sätt, då kan det vara bra att få vara med och bestämma. Det beror på ämnet. Man kan ju inte bestämma allt. Svarsfrekvensen var låg med tanke på vad som står i barnkonventionen artikel 12 (2015), skollagen (2010:800) och läroplanen (skolverket, 2011) om elevers rätt till inflytande, Det kan finnas två teorier till den låga svarsfrekvensen. Eleverna har stor tilltro till att deras lärare vet bäst och överlämnar åt dem att bestämma, eller att eleverna helt enkelt inte är vana vid att få vara med och påverka och ha ett reellt inflytande.
39
Skolinspektionens (2014) granskningar stärker den senare teorin då de anser att behovet av utveckling av arbetet med delaktighet och inflytande är stort. Enligt deras granskning berättar alltför många elever att de har lite att säga till om och att de inte kan påverka de frågor som har verklig betydelse i skolan. Fyra av tio elever i årskurs 9 anser sig inte ha inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt.
Respondentsvaren var inte i lika hög grad samstämmiga gällande enkätfrågorna om formativ bedömning och nyckelstrategierna att synliggöra lärandet och aktivera eleverna som lärresurser. Anledningen till den låga samstämmigheten kan, som jag tidigare nämnt, bero på otydlighet, bristande förankring eller bristande efterfrågan. Det framgår också av forskningen att utan adekvata förberedelser från lärarens sida finns det inga garantier för att formativ bedömning ger någon effekt. Bedömningen måste integreras i undervisningspraktiken, i planeringen, i genomförandet och i uppföljningen för att ge önskad effekt (William (2013), Hattie (2009) Nilholm (2013), Håkansson och Sundberg (2012)). När lärare försöker förändra mer än två saker samtidigt i sin undervisning är det typiska resultatet enligt Williams (2013) att undervisningen försämras. Hans råd är att varje lärare väljer en eller två metoder att pröva, om de visar sig vara effektiva ska målet vara att tillämpa dem tills de sitter. Om de inte visar sig vara effektiva, förändra dem, överge dem eller pröva någon annan metod.
Sammanfattningsvis så visar studien till viss del på en hög samstämmighet mellan elever och forskare, gällande forskarnas teorier om framgångsfaktorer. Dock är elevernas egen framgångsfaktor, att bli lyssnade på, inte delad med forskarna. Kanske är det så att det är eleverna själva som besitter den kunskap som behövs för att skolan ska bli så framgångsrik som politikerna vill och allt vi behöver göra är att lyssna till dem.
40