Att elever har dokumenterat vilka extra anpassningar som gäller för dem gör i sig att det utgår från ett kategoriskt perspektiv, det vill säga att svårigheten förläggs till eleven och inte till undervisningsmiljön (Persson, 2008). Kanske vore det bättre att analysera lärmiljön och dokumentera vad läraren behöver vara förberedd på och planera för rent allmänt och inte utifrån elevernas dokument. Det visade sig också i studien att det som upplevdes som allra viktigast var relationen mellan lärare och elev och lärarens förväntningar på eleven. Det bekräftas i flera studier (Aspelin, 2013; Andersson, 2013; Christiansson-Banck, 2013). Det skulle kunna innebära att de extra anpassningarna skulle kunna planeras utifrån lärarens perspektiv och lärmiljön istället för att skriva in anpassningar i ett dokument för varje elev. Eftersom det inte finns riktlinjer från Skolverket om hur de extra anpassningarna ska dokumenteras utan kravet är att de ska vara utvärderingsbara skulle lärmiljön likaväl kunna analyseras (Skolverket, 2014). Här finns ett viktigt arbete för skolornas elevhälsoteam att göra. Arbetet i elevhälsoteamet ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Som blivande speciallärare ser jag ett viktigt arbete med att organisera för och planera lärmiljöer som blir tillgängliga för alla elever. I studien upplever eleverna sig inkluderade även om de sitter hos specialläraren. Huvudsaken är att de får göra samma arbetsuppgifter som klassen. Det överensstämmer med det Nilholm & Göransson (2014) och Johansson (2015) har kommit fram till i sina studier. Vid observationerna märktes anpassningar på gruppnivå mer än på individnivå vilket är intressant. Det betyder att undervisningen planeras ur ett relationellt perspektiv (Persson, 2008), men dokumenten är skrivna utifrån ett kategoriskt perspektiv. Studien har visat att lärarna gör flera anpassningar både på grupp- och individnivå. Dock finns inget nerskrivet om det de gör. Lärares kunskap är i många fall en tyst kunskap som beror på den enskilde lärarens kunskap och erfarenhet. Speciallärarens och specialpedagogens utmaning på skolorna är att göra denna kunskap synlig och att leda kollegialt lärande så att både lärare och elever gynnas av den kunskap som finns på skolorna och ta till vara på den.
35
Metoddiskussion
För att få svar på frågan vilka extra anpassningar några elever med dyslexi upplevde som framgångsrika för dem valde jag att genomföra intervjuer. Efter en pilotintervju ändrades frågeställningarna för att göra dem tydligare. Jag utgick från en frågeguide och kunde ställa följdfrågor utefter elevernas svar. Ur intervjuerna fick jag svar på frågorna i mitt syfte. Det innebär att intervjuer var ett passande tillvägagångssätt för studien. Elevernas logopedutredningar lästes och analyserades och utifrån det genomfördes tre klassrumsobservationer där de elever jag tidigare intervjuat fanns med. Inför observationerna gick jag alltså in med kunskap om det eleverna hade berättat och också om det som stod i deras logopedutredningar. Risken finns att det färgade det jag fick syn på i observationerna och påverkar tillförlitlighet och trovärdighet.
Jag kunde ha valt att observera andra elever än de jag hade intervjuat eftersom risken finns att de påverkades av att jag var där. Att jag valde att göra observationerna efter intervjuerna gjorde att jag inte hade möjlighet att fråga om det jag observerat i efterhand och det kan diskuteras vilket som hade varit bäst. . Om jag hade gjort intervjuerna efter observationerna hade jag kunnat ställa frågor kring hur de upplevde de anpassningar jag sett. Det kan också ha påverkat trovärdigheten och tillförlitligheten att jag gjorde observationerna efteråt. Då visste eleverna att det var just dem jag observerade och kanske agerade de på ett annorlunda sätt än de skulle ha gjort annars. Å andra sidan var det en fördel att genomföra intervjuerna innan observationerna då jag inte var färgad av det jag hade sett i observationen i deras svar och de kunde mer fritt berätta hur de upplevde klassrumssituationerna. Jag valde att använda olika typer av datainsamling och då bara med tre elever. Jag hade istället kunnat intervjua fler elever och bara använt intervjuer. Då hade jag kunnat dra andra slutsatser. Eftersom jag har använt så få informanter kan jag inte dra några generella slutsatser kring resultatet. Trovärdighet innebär huruvida studien undersöker det den har för avsikt att undersöka. Min intervjuguide hade kunnat omarbetas ännu mer för att göra frågorna till eleverna mer likvärdig. Då hade också tillförlitligheten ökat eftersom studien hade kunnat göras om med liknande resultat. Jag är medveten om att jag som intervjuare och observatör påverkar resultatet, dels i det jag upptäcker men också i hur jag tolkar det.
36
Förslag på fortsatt forskning
I den här studien har tre elever intervjuats och intervjuerna har kompletterats med observationer och läsning av deras logopedutredningar. Det vore intressant att dessutom intervjua lärare för att förstå hur de planerar och organiserar sin undervisning. Även skolledares syn på lärmiljön vore intressant att ta del av då det är de som är ytterst ansvariga för hur undervisningen och resurser fördelas och organiseras.
Studien kunde också utökas med fler intervjuer för att se om det går att dra generella slutsatser av resultatet. Det vore också intressant att undersöka hur studenter på lärarutbildningen får utbildning i särskilt stöd och extra anpassningar.
37
Referenser
Andersson, H. (2013). En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program.
Elever med erfarenheter av det individuella programmet berättar. (Licentiatavhandling.
Malmö Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series 2013:28). Lund University.Tillgänglig:https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/14376/En%20bro%20mell an%20h%20gstadiet.pdf?sequence=2
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i
Sverige. 12(2) 84-95.
Ahlefeld Nisser, D. von (2104). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag- skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik.Nordic Studies in
Education.34(4) 246-264.
Aspelin, J. (2001). Relationer i undervisningen. Utbildning & Demokrati, 10(3), 27-33.
Aspelin, J. (2012). How do Relationships Influence Student Achievement. International
Studies in Sociology of Education.22(1), 41-56.
Bjar, L. & Frylmark, A. (2009). Barn läser och skriver- specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Blackman, S. (2011). Using pupil perspective research to inform teacher pedagogy: what Caribbean pupils with dyslexia say about teaching and learning. Journal of Research in
Special Education Needs. 11 (3), 178-185.
Botting, N., Durkin, K., Toseeb, U., Pickles, A., Conti-Ramsden, G. (2016). Emotional Health, support and self-efficacy in young adults with a history of language impairment. The
38
Brown, J. & Bell, S. (2014). Supporting young people with dyslexia in international schools: a case study example of current provision in Southeast Asia. Support for learning. 29(2), 154- 166.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola
och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Burden, R. (2005). Dyslexia & Self-Concept. Seeking a Dyslexic Identity. London: Whurr.
Christiansson-Banck, U. (2013). “Behandlas typ som en människa” Hur elever på ett specialutformat program ser på relationers betydelse. I J. Aspelin (Red.), Relationell
specialpedagogik – i teori och praktik. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad.
Conti-Ramsden, G., Mok, L.H., Pickles, A,, Durkin, K. (2013). Adolescents with a history of specific language impairment (SLI): Strengths and difficulties in social, emotional and behavioral functioning. Research in Developmental Disabilities. 34(1). 4161-4169.
Cummins, J. (2009). Pedagogies of choice: challenging coercive relations of power in classrooms and communities. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism.
12(3). 261-271.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ekegren Johansson, E. (2016). Jag vill bli bemött för den jag är. Ungdomars perspektiv på att
vara elever med läs- och skrivproblematik. (Licentiatavhandling. Specialpedagogik och
didaktik). Västerås: Mälardalens Högskola.
Eriksson Gustavsson, A-L, Göransson, K, Nilholm, C (red). (2011). Specialpedagogisk
verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Flutter, J & Rudduck, J (2004). Consulting Pupils. What’s in it for schools? London: Routledge Palmer.
39
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. (Doktorsavhandling. Specialpedagogiska Institutionen). Stockholm: Stockholmsuniversitet. Tillgänglig, https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning /avhandlingar/dyslexi-genom-livet-fouganthine-anna.pdf.
Giota, J & Emanuelsson, I (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers
hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. RIPS: Rapporter
från institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs Universitet.
Graneheim, U.H & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24(1) 105-112.
Göransson, K, Lindqvist, G, Möllås, G, Almqvist, L, Nilholm, C (2017). Ideas about occupational roles and inclusive practices among special needs educators and support teachers in Sweden. Educational Review, 69(4), 490-505.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi, från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Ingesson, G. (2007). Growing up with Dyslexia: Cognitive and Psychosocial Impact, and
Salutogenic Factors. (Doctoral Thesis. Department of Psychology). Lund: Lund University.
Tillgänglig, https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning/avhandlingar/growing- up-with-dyslexia-ingesson-gunnel.pdf
Jacobson, C (1998). Reading development and reading disability. Analyses of eyemovements
and word recognition. Doktorsavhandling, Lunds universitet.
Johansson, B. (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt
stöd: En longitudinell fallstudie. Doktorsavhandling. Specialpedagogiska institutionen.
Stockholms Universitet. Tillänglig, http://su.diva- portal.org/ smash/get/diva2:808329/ FULLTEXT01.pdf
40
Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C. (2003). Möten i skriftspråket. Bjar, L. & Liberg, C (Red.), Barn utvecklar sitt språk (s.215-236). Lund: Studentlitteratur.
Mc Nulty, M. (2003). Dyslexia and the life course. Journal of Learning Disabilities. 36(4) 363-381.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
forskning i Sverige. 10(2) 124-138.
Nilholm, C & Alm, B i Nilholm, C (red). (2011). Specialpedagogisk verksamhet i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter. En pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära sig av
forskningen?. Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
Nilholm, C & Göransson, K (2017). What is meant by inclusion? An analysis of European and North American journal articles with high impact. European Journal of Special Needs
Education. 32(3) 437-451.
Persson, B. (2008, 2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
41
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla
elever. Stockholm: Liber.
Reid, K. (2008). The Causes of Non- Attendance: An Empirical Study. Educational Review, 60(4), ss. 345-357.
SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar – tester och insatser. En systematisk
litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
SFS 2010:880. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2014:456. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande.
Utbildning och Demokrati 20(3) 67-82.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende – Psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie
42
Stockholms Universitet. Tillgänglig, https://www.diva-portal.org/ smash/get/diva2:614329/ FULLTEXT01.pdf
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Undheim, A-M. (2003). Dyslexia and psychosocial factor. A follow-up study of young Norwegian adults with a history of dyslexia in childhood. Nordic Journal of Psychiatry 57(3) 221-226.
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wood, D, Bruner, J, Ross, G (1976). The role of Tutoring in Problem Solving. J.Child
Psychol.Psychiatr. 17(1) 89-100.
Elektroniska källor
Vetenskapsrådet (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtad februari 2018.
43
Bilaga 1
Lärande och samhälle Skolutveckling och
ledarskap
På speciallärarprogrammet vid Malmö Universitet skriver studenterna ett examensarbete under sin sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö högskolas databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
2018-02-15
Hej!
Jag heter Susanne Magnusson och studerar sista terminen på speciallärarprogrammet med inriktning språk, skriv- och läsutveckling. Den sista terminen skrivs ett examensarbete.
I examensarbetet vill jag undersöka hur elever på högstadiet upplever extra anpassningar och vad som är framgångsrikt för dem i klassrummet. Jag kommer att intervjua elever och vara med och observera i klassrummet samt läsa deras logopedutredningar. Intervjuerna kommer spelas in men så snart arbetet är klart kommer ljudinspelningen raderas. Eleverna jag intervjuar är anonyma och de kommer inte att kunna identifieras. Det är bara jag som kommer ha tillgång till materialet.
Studien utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär:
- att varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst utan några negativa konsekvenser.
- Materialet kommer enbart användas för aktuell studie och kommer förstöras när denna är examinerad.
44 Susanne Magnusson ……… underskrift Kontaktuppgifter: Telefonnummer: E-mailadress: Ansvarig lärare/handledare:
Kontaktuppgifter Malmö Universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att mitt/vårt barn deltar i studien: Ja O Nej O Elevens namn ……… Datum……… Elevens underskrift……….
Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.
Datum ……….
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
45 Bilaga 2
Intervjuguide
Uppvärmning - Vad gör du på fritiden? - Vad gillar du bäst? - Hur ser din skola ut?Skolan
- Berätta om din skola! - Vad gillar du i skolan? - Vilka ämnen tycker du om? - Vilka ämnen är du bra på? - Hur är din klass?
- Berätta om hur det ser ut när ni jobbar i din klass. Ge konkreta exempel. - På vilket sätt lär du dig bäst?
- Alla elever behöver stöd och hjälp ibland. På vilket sätt får du stöd och hjälp? - Finns det något ämne där du behöver extra mycket hjälp? När? Berätta! - Får du hjälp i alla ämnen du behöver?
- Vilka undervisningssituationer tycker du att du klarar bäst/sämst?
Extra anpassningar
- Vet du vad extra anpassningar är? Används de i din klass? - Är du med och planerar vilka extra anpassningar du behöver?
- Vilka extra anpassningar gör läraren i klassen? Är det speciellt för dig?
- Vad fungerar bäst för dig? I vilka ämnen, vad gör den läraren som fungerar bra för dig? Vilka extra anpassningar behöver du?
- Går du till specialläraren?
- Vad gör du där? Hur är det att gå dit?
- Får du extra anpassningar för din dyslexi? Vad behöver du? Vad får du? - Hur jobbar ni i klassen? Hur gillar du mest att jobba?
46
Bilaga 3
Innehåll i logopedutredningarna
De logopedutredningar som använts i studien har dels beskrivit de olika förmågorna eleverna har uppvisat utifrån testerna som gjorts på logopedmottagningarna dels vilka rekommendationer som ges. Olika förmågor beskrivs och styrkor och svårigheter beskrivs. De innehåller också rekommendationer, både generella råd vid dyslexi och specifika för just den testade eleven. Nedan följer korta sammanfattningar av det viktigaste ur dem.
William
Styrkor som lyfts fram i utredningen: William har: - ett ordförråd över genomsnittet
- god ordmobiliseringsförmåga - hög språklig förmåga
- god förmåga att återberätta det han har hört - mycket stark verbal förmåga
Svårigheter:
- korttidsminne och arbetsminne betydligt under genomsnittet - hörförståelse under genomsnittet
- motoriska svårigheter med skriften - vissa fonologiska svårigheter Rekommendationer:
- ständig tillgång till lärverktyg och träning i att använda dem - all text uppläst i korta avsnitt
- träning i studieteknik och stöd i struktur
- ge instuderingsfrågor eller hjälp att använda mindmaps - begränsa skrivandet och istället låta honom tala in - alltid tillgång till rättstavningsprogram
- bedömning efter de kunskaper eleven visar och inte efter det eleven skriver - anteckningsstöd och möjlighet att använda miniräknare
- samma anpassningar i vardagen som i provsituationer - använd filmer, bilder etc. som stöd för minnet
- ge förförståelse inför genomgångar
Oscar
47
- starkt ordförråd men vissa svårigheter i ordmobiliseringen - Inga grammatiska svårigheter
- genomsnittlig läsförståelse - mycket god hörförståelse Svårigheter:
- textskrivning och stavning
- stora svårigheter med den språkliga medvetenheten och ordavkodningen - långsam arbetstakt
Rekommendationer:
- ständig tillgång till lärverktyg - lyssningsläsning av alla texter
- skriva all text på dator med tillgång till rättstavningsprogram
- stöd i studieteknik – tankekartor, upplästa tal i matematiken och tillgång till lathundar och tabeller
Alice
Styrkor:
- ordförråd och ordmobiliseringsförmåga över genomsnittet - grammatiskt över genomsnittet
- god muntlig språklig förmåga Svårigheter:
- hörförståelse är genomsnittlig men påverkas av svaghet i auditivt korttidsminne - vissa svårigheter i fonologisk bearbetningsförmåga och korttidsminne
- avkodningssvårigheter
- viss svårighet i läsförståelse även när texten läses upp - stavning och formulering av text
Rekommendationer: - lyssningsläsa - anteckningsstöd
- tillgång till dator och lärverktyg
- muntligt fokus vid redovisning av kunskaper - längre tid för uppgifter
- strukturstöd - lugn arbetsmiljö