Vi ser att studien är viktig för specialpedagoger såväl som för övriga pedagoger i skolan. Vi får med oss användbara lärdomar, såsom vikten av kunskap kring särbegåvning och särbegåvade elever och att individanpassning och upplägg av undervisningen är av stor vikt. Dessa lärdomar är viktiga att föra vidare till kollegor vi möter ute i verksamheten så att de kan uppmärksamma, utmana och utveckla de särbegåvade eleverna de möter i sina klasser.
Både tidigare forskning och resultaten i studien pekar på vikten av kompetensutveckling kring särbegåvning. Specialpedagoger har en viktig uppgift vad gäller att hålla sig à jour vad gäller forskning och ny litteratur och delge sina kollegor. Handledning med fokus på arbetet med särbegåvade elever skulle kunna vara givande som en form av kompetensutveckling. Genom att i samtal få ta del av andras upplevelser och delge sina egna menar vi att kompetensutveckling sker. Här ser vi att specialpedagogens roll blir att vara samtalsledare och initiativtagare till att handledningstillfällen kommer till stånd. Vi ser även att pedagogiska diskussioner baserade på inläst material såsom Skolverkets stödmaterial "Särskilt begåvade elever" (2015) eller relevanta föreläsningar skulle kunna öka kompetensen och förståelsen för
47
de särbegåvade eleverna. I de pedagogiska diskussionerna ser vi att specialpedagogen kan vara samtalsledare och ansvara för strukturen av diskussionerna.
Metoddiskussion
I studien undersöks lärares och specialpedagogers syn på förutsättningar för och arbetet med särbegåvade elever. Vi är intresserade av de uppfattningar som framkommer vid intervjuerna men vi lägger inte någon vikt vid vem som säger vad. Det är inte viktigt om det är en lärare eller en specialpedagog som ger sin uppfattning. Detta synsätt innebär att vi benämner lärare och specialpedagoger som pedagoger och inte behandlar yrkesgrupperna var för sig. I framställningen av resultatet formulerar vi om en eller flera respondenter ger samma uppfattning. Vi benämner inte exakt antal. I vår studie vill vi fånga respondenternas uppfattningar men det är inte viktigt hur många av dem eller vem som beskriver samma uppfattning. Att lärare och specialpedagoger har olika arbetsuppgifter i skolans värld är en självklarhet för oss. De olika uppgifterna kommer sig av att man har olika utbildningar att ta stöd i. Olika utbildningar ger olika ingångar till arbetet med särbegåvade elever och kan även påverka vilken syn man har på sitt uppdrag och sina uppgifter. I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står att skolans uppdrag är att främja elevers inhämtning och utveckling av värden och kunskaper. Här ser vi att alla som arbetar i skolan är delaktiga och även om man har olika arbetsuppgifter så är uppdraget detsamma. Därför ser vi att de båda yrkesgrupperna i denna studie kompletterar varandra och att ett samarbete mellan dessa och fler yrkesgrupper i skolan gynnar alla, elever, lärare och specialpedagoger. Vi finner heller ingen anledning att skilja på om en lärare eller specialpedagog har gett sin uppfattning kring fenomenet utan vi är intresserade av de uppfattningar som finns. Vi är inte ute efter att jämföra de olika yrkesgruppernas syn på arbetet med de särbegåvade eleverna.
Stukát (2011) tar upp att man i en vetenskaplig studie bör resonera om generaliserbarhet och om resultaten gäller för fler än den grupp man undersökt. Vår urvalsgrupp kan inte ses som representativ för grupperna lärare och specialpedagoger generellt. Detta är en studie som visar vilka uppfattningar hos lärare och specialpedagoger som kan finnas, kring fenomenet särbegåvade elever i grundskolan. Vi är medvetna om att det inte kan sägas gälla för alla lärare och specialpedagoger. Om vi eller någon annan hade intervjuat andra eller ett annat antal respondenter så hade resultatet kunnat bli annorlunda. Liknande formuleringar och uppfattningar skulle kunna förekomma men är inget som man kan vara säker på. Stukát (2011) menar att vid kvalitativa studier söker man så stor variation av uppfattningar som möjligt och
48
syftet är inte att generalisera. Vi ser att det skulle kunna finnas en fördel med att urvalsgruppen består av en yrkesgrupp istället för två då man på så vis kan få djupare kännedom om en yrkesgrupps uppfattningar om fenomenet. Då vi ville åt en variation av uppfattningar tänkte vi att två yrkesgrupper skull kunna ge fler variationer av uppfattningar. Vi upplever att vi får en stor variation av uppfattningar från studiens urvalsgrupp. Vi kan dock inte med säkerhet säga att mängden uppfattningar blivit fler eller färre med en yrkesgrupp. Om vi hade gjort studien idag hade vi eventuellt valt en homogen yrkesgrupp och gjort jämförelser och pekat på både likheter och skillnader dem emellan.
Valet av kvalitativa intervjuer anser vi fungerar bra då vårt syfte är att ta del av hur lärare och specialpedagoger ser på arbetet kring särbegåvade elever i grundskolan. Kvale och Brinkmann (2014) menar att kvalitativa intervjuer syftar till att förstå uppfattningar av omvärlden. Vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer vilka baseras på en intervjuguide som består av frågor som inte behöver följa en viss gång (Kvale & Brinkmann, 2014). Att ha detta upplägg ger oss möjlighet att vara flexibla och följsamma utifrån intervjuguiden och respondenternas personligheter. Som komplement till kvalitativa intervjuer ser vi att det skulle kunna vara givande att göra observationer i respondenternas verksamheter. Då hade vi kunnat göra kopplingar mellan deras uppfattningar och inslag av hur det kan se ut i realiteten.
Validitet innebär att studien undersöker det som den är tänkt att undersöka (Patel & Davidson, 2003). Vår tidigare erfarenhet och studier av tidigare forskning ger en förförståelse som påverkar utformandet av intervjuguiden, utifrån syfte och frågeställningar. Vi menar att det ger en grund för att studien undersöker det den är tänkt att undersöka. Vi anser att studien svarar mot syfte och preciserade frågor. Vi använder oss av samma intervjuguide i alla intervjuer och är flexibla gentemot respondenterna gällande ordningen på frågorna i guiden och mängden följdfrågor. Vi är medvetna om att det kan påverka resultatet men det är ett avsiktligt val från vår sida då vi inspireras av fenomenografin. Inom fenomenografin är det av vikt att respondenten får tid och möjlighet att få frågor och sammanhang förklarat för sig om det behövs (Larsson, 1986). Reliabilitet gäller tillförlitligheten på undersökningen (Patel & Davidson, 2003). Eftersom intervjuguiden inte följs i strikt ordning sjunker reliabiliteten då det till exempel ger utrymme för olika följdfrågor i de olika intervjuerna. Vi kan inte vara säkra på om valet att intervjua för oss kända personer har påverkat resultatet. Eventuellt blev mängden bearbetningsstoff så stort tack vare att respondenterna kände sig bekväma i samtalet/intervjun och gav utförliga svar. En bekväm intervjusituation kan uppstå även om den/de som intervjuar och respondenten inte känner varandra. Detta är inget man kan vara helt säker på utan detta är tankar av hypotetisk karaktär.
49
Utifrån vår förförståelse delas resultatet in i olika kategorier och underkategorier. Dessa hade kunnat se ut på annat sätt om någon annan hade bearbetat materialet. Vi väljer att sätta citat till varje underkategori. Graneheim och Lundman (2004) menar att man stärker tillförlitligheten till resultatet genom citat. De menar att ytterligare ett sätt att stärka tillförlitligheten är att använda sig av en medforskare som bearbetar samma stoff. Vi använder oss inte av en utomstående medforskare men däremot ser vi en vinst i att vi är två författare och diskuterar indelningen av stoffet i kategorier och underkategorier. Dialogen mellan medforskare menar Graneheim och Lundman (2004) är givande när resultatet bearbetas och sorteras in i kategorier.
Förslag på fortsatt forskning
Ett förslag till fortsatt forskning är att belysa särbegåvning ur särbegåvade elevers perspektiv. Det hade varit intressant att ta del av deras upplevelser av sin skolgång för att se vad som fungerat och vad som hade behövts förbättras i mötet med dessa elever. Ett annat förslag att forska vidare kring är hur ledning och huvudmän ser på arbetet med särbegåvade elever i grundskolan. Det vore även intressant att studera särbegåvade individers livsberättelser från grundskolan och vidare till arbetslivet.
50
Referenser
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Armstrong, Thomas (1998). Barns olika intelligenser. Jönköping: Brain Books AB. Bergström, Berit (2001). Alla barn har särskilda behov. Stockholm: Runa förlag.
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2015). Fenomenografi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys (s 162-175). Stockholm: Liber AB.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books AB.
Graneheim, Ulla H & Lundman, Berit (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, (24), s 105-112.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Johansson, Magnus (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen - Ett
försök att formulera en egen position. Pedagogisk forskning i Sverige, 14 (1), s 45-58. Klapp, Alli (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (Red.). (1999). Vygotskij och skolan - Texter ur Lev Vygotskijs
Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund:
Studentlitteratur.
Mönks, Franz & Ypenburg, Irene H (2009). Att se och bemöta begåvade barn - en vägledning för lärare och föräldrar. Stockholm: Natur & Kultur.
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder - Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
51
Persson, Roland S (2010). Experiences of Intellectually Gifted Students in an Egalitarian and Inclusive Educational System: A Survey Study. Journal for the Education of the Gifted,
33(4), s 536–569.
Persson, Roland S (2013, augusti, 10-14). Who decides what giftedness is? On the dilemma of
researching and educating the gifted mind in the light of culture, political ambition and scientific dogma. Paper presenterat vid The 20ieth World Conference on
Gifted and Talented Children, Louisville, USA.
Persson, Roland S (2014a). The Needs of the Highly Able and the Needs of Society: A Multidisciplinary Analysis of Talent Differentiation and Its Significance to Gifted Education and Issues of Societal Inequality. Roeper Review, 36 (1), s 43-59.
Persson, Roland S (2014b). Särbegåvning: Ett differentierat fenomen med sociala konsekvenser. Socialmedicinsk tidskrift, (2), s 129-138.
Pettersson, Eva. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska
förmågor. Nr 48/2011. Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och
matematik.
Piske, Fernanda Hellen Ribeiro, Stoltz, Tania, Machado, Jarci (2014). Creative Education
for Gifted Children. Creative Education, (5), s 347-352.
Revol, Olivier & Bléandonu, Gerard (2012). Gifted children! How to indentify. Archives de
pédiatrie (19), s 340-343.
SFS, 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Wahlström, Gunilla O (1995). Begåvade barn i skolan - duglighetens dilemma? Arlöv: Liber utbildning.
Wallström, Camilla (2013). Se mig som jag är - om särbegåvade barn i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Westling Allodi, Mara & Rydelius, Per-Anders (2008). The needs of gifted children in
context: a study of Swedish teachers’ knowledge and attitudes. Publicerad på ECHA
conference.
Westling Allodi, Mara (2014). Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola. Socialmedicinsk tidskrift, (2), s 139-151.
52
Winner, Ellen (1997). The Origins and Ends of Giftedness. American Psychologist, 55(1), s 159-169.
Winner, Ellen (1999). Begåvade barn. Jönköping: Brain Books AB.
Elektroniska källor:
Nationellt Centrum för Matematikutbildning. Vad är Kängurun – Matematikens hopp?
Hämtad 2016-01-14, från http://ncm.gu.se/node/1525
Persson, Roland S (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska
skolan. Hämtad 2015-11-18, från
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf.
Skolverket (2011). Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011.
Stockholm. Hämtad 2015-12-01, från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket (2013) PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. Stockholm. Hämtad 2015-11-18, från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3126.pdf%3Fk%3D3126
Skolverket (2015). Särskilt begåvade elever. Stockholm. Hämtad 2015-11-05, från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt-begavade-elever-1.230661
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
53 Bilaga: Intervjuguide
Definition:
Hur definierar du begreppet särbegåvning?
Har du någon gång i din yrkesroll mött elev/elever som du uppfattat som särbegåvade?
Hur märker du att en elev är särbegåvad?
Arbetet med eleverna:
I vilka ämnen anser du att de särbegåvade eleverna utmärker sig?
Hur arbetar du med de särbegåvade eleverna? Ser det olika ut i olika ämnen? Hur ser du på särskilda anpassningar/särskilt stöd gällande särbegåvade elever? Uppdraget:
Hur ser du på ditt uppdrag i arbetet med de särbegåvade eleverna? Vem har ansvaret? Lärare, specialpedagog, ledning.
Om vi tänker oss fem år framåt i tiden, vad hade du önskat hade utvecklats vad gäller arbetet med och kring särbegåvade elever?