Studiens resultat och slutsatser belyser flera områden där undervisningen utifrån grundsärskolans kursplaner kan utvecklas. Det utvecklingsbehov som uttrycks i granskningen av undervisningen i svenska tycks till stora delar kvarstå (Skol-inspektionen, 2010). Den medvetenhet om interaktionens betydelse för utveckling av läsförståelse och vilja att föra in mer interaktion i undervisningen som pedagoger ger uttryck för bör mötas med kunskap om aktuell forskning och goda exempel från praktiken. Undervisande pedagoger behöver stöd för att se att interaktionens möjligheter är större än de hinder som upplevs. Att i samverkan med andra pedagoger hitta former och sätta upp mål för sådan undervisning är en möjlig väg att gå. Speciallärarens roll kan i detta sammanhang vara att organisera och delta i sådan samverkan men också att observera undervisning och handleda pedagoger.
Ett annat utvecklingsområde som framkommer är synen på elevens individuella stödbehov. Elevens behov av stöd från en vuxen är något som återkommer i resultaten, framför allt från pedagoger som undervisar integrerade elever. Även här krävs det kunskap och reflektion för att stödbehovet ska bedömas och mötas på ett sätt som gynnar eleven i ett långsiktigt perspektiv. Stödet bör, som flera forskare påpekar, utgå från tydliga kartläggningar av elevens nivå och behov (Alatalo, 2011; Elwér, 2014;
Lemons et al, 2016; Tjernberg, 2013). Utan tydlig kartläggning finns det en risk att stödet utformas efter pedagogens behov och snarare bidrar till elevens beroende av vuxenstöd än till elevens utveckling och självständighet. Det är av största vikt att elevens självständighet är i fokus när stöd och åtgärder planeras. Att lära eleven att på egen hand använda olika verktyg som stöd för tanke, språk och kommunikation är ett sätt att bidra till ökad självständighet. Utifrån specialpedagogisk kompetens kan rutiner för kartläggning, insatser och uppföljning utformas så att den blir likvärdig för alla elever och har elevens ökade självständighet som mål.
Det är en utmaning att hitta balans i undervisningen, där individuella behov och behov av kommunikation och interaktion får komplettera och samspela med varandra. Det är av stor vikt för livskvalitet och möjlighet till samhällsdeltagande att eleverna får utveckla sin egen förmåga till självständig läsning och detta måste få ta tid. Den studie som visar att IF inte är en avgörande faktor för läsutveckling innebär att vi måste ha höga förväntningar på alla elevers läsutveckling (Allor et al., 2014). Samtidigt är den självständiga läsningen inte mycket värd om inte språket används för att kommunicera och samspela med andra. Dessutom kan interaktionen i sig påverka den individuella utvecklingen positivt. Att se hur individuell läsutveckling samspelar med språk-användning i interaktion i stället för att sätta dessa aktiviteter mot varandra tror jag kan vara avgörande för att kunna utveckla undervisningen för elever som undervisas utifrån grundsärskolans kursplaner.
I kursplaner och kommentarmaterial lyfts språkets funktion som ett redskap för lärande, tänkande och kommunikation fram (Skolverket, 2011; 2018a). Undervisningen bör utformas med denna tanke som grund. Om eleverna i större utsträckning får använda sina möjligheter att läsa, skriva och samtala i syfte att kommunicera med varandra och utveckla sina tankar och kunskaper tillsammans med varandra skulle det bidra till ökad självständighet och delaktighet för eleven i samhället.
När det gäller undervisningen för integrerade elever, och i viss mån även för elever i grundsärskola, tycks det finnas stora variationer och detta är ett likvärdighetsproblem som kräver uppmärksamhet. De svårigheter jag upplevde att få respondenter som undervisar integrerade elever bidrar också till bilden att pedagoger i grundskolan upplever osäkerhet i arbetet med dessa elever och osäkerhet kring vem som ansvarar för
elevens undervisning. I likhet med Skolinspektionen (2016) tror jag att ökad kunskap och samverkan är nödvändig. De undervisande pedagogerna behöver kunskap och insikter, som till exempel kan utvecklas i samverkan med andra pedagoger som har ansvar för undervisning utifrån grundsärskolans kursplaner eller i handledning utifrån specialpedagogisk kompetens. Det behövs också ökad kunskap om förutsättningarna för elevgruppen hos huvudmän och beslutsfattare så att behoven uppmärksammas och utvecklingen kan drivas även från dessa håll. Specialläraren kan i sin roll bidra till ökad kunskap om förutsättningarna för elever som undervisas utifrån grundsärskolans kursplaner och i olika sammanhang lyfta och driva frågor som uppmärksammar dessa elevers behov och rättigheter.
10 Referenser
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011.
Alatalo, Tanja (2015). Läsflyt – en komponent som möjliggör läsförståelseförmågan. I Alatalo, Tanja (2015). Läsundervisningens grunder. Stockholm: Gleerups.
Alfassi, Miriam; Weiss, Itzhak & Lifshitz, Hefziba (2009). The Efficacy of Reciprocal Teaching in Fostering the Reading Literacy of Students with Intellectual Disabilities.
European Journal of Special Needs Education, 24(3), s. 291-305.
Allor, Jill; Mathes, Patricia; Roberts, Kyle; Cheatham, Jennifer & Al Otaiba, Stephanie (2014). Is Scientifically Based Reading Instruction Effective for Students with Below-Average IQs? Exceptional Children, 80(3): s.287-306.
Allor, Jill; Mathes, Patricia; Roberts, Kyle; Cheatham, Jennifer & Champlin, Tammi (2010). Comprehensive reading instruction for students with intellectual disabilities:
Findings from the first three years of a longitudinal study. Psychology in the Schools, 47(5), s.445-466.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber.
Carlsson Kendall, Gunilla (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad gör vi och varför? Lund: Studentlitteratur.
Dahlin-Ivanoff, Synneve (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Elwér, Åsa (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. Diss.
Linköping: Linköpings universitet, 2014.
Ericksen, Karen (2017). Comprehensive Literacy Instruction, Interprofessional Collaborative Practice, and Students with Severe Disabilities. American Journal of Speech - Language Pathology, 26(2), s.193-205.
Eriksson-Zetterquist, Ulla och Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Franzén, Lena (2002). Läsförståelse. Att göra inferenser: Teori och träningsprogram.
Stockholm: Ekelunds förlag.
Frithiof, Elisabeth (2012). Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga
rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I Barow, Thomas & Östlund, Daniel (red.) (2012). Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Gough, Philip & Tunmer, William (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6–10.
Heister Trygg, Boel (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning: om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. 1. uppl. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum.
Ivarsson, Lena (2015). Läsningens betydelse för läs- och skrivutvecklingen. I Alatalo, Tanja (2015). Läsundervisningens grunder. Stockholm: Gleerups.
Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling.
Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(2-4), s. 152-170.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder.
Stockholm: Natur & kultur.
Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2012). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur.
Lemons, Christopher; Allor, Jill; Al Otaiba, Stephanie & Lejeune, Lauren (2018). 10 Research-Based Tips for Enhancing Literacy Instruction for Students with Intellectual Disability. TEACHING Exceptional Children, 50(4): s.220-232.
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur &
kultur.
Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2013). Developing Reading Comprehension Among Students with Mild Intellectual Disabilities: An Intervention Study.
Scandinavian Journal of Educational Research, 57(1), s.89-100.
Norén, Sofia (red.) (2018). Lära barn att läsa: vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. Andra upplagan. Stockholm: LegiLexi.
Olsson, Cecilia (2018). En liten bok om utvecklingsstörning. Solna: Riksförbundet FUB.
Palinscar, Annemarie & Brown, Ann (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-fostering and Comprehension-monitoring Activities. Cognition and Instruction, 1(2), s.
117-175.
Persson, Ulla-Britt (2015). Läsförståelse – en förunderlig process. I Alatalo, Tanja (2015). Läsundervisningens grunder. Stockholm: Gleerups.
Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. 1.
uppl. Stockholm: Natur & kultur.
Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal: för elever som behöver särskilt stöd. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Reichenberg, Monica & Löfgren, Kent (2013). The Social Practice of Reading and Writing Instruction in Schools for Intellectually Disabled Pupils. Journal of Special Education and Rehabilitation, 14(3-4), s. 4-60.
Skolinspektionen (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Stockholm:
Skolinspektionen. [Tillgänglig på Internet:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/undervisn-i-sarskolan/01-webb-slutrapport-undervisningen-sv-grsar.pdf?epslanguage=sv ].
Skolinspektionen (2016). Integrerade elever. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan. Stockholm:
Skolinspektionen. [Tillgänglig på Internet:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/integrerade-elever/ ].
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till grundsärskolans kursplaner. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2014). Integrerade elever. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018a). Läroplan för grundsärskolan (reviderad 2018). Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2018b). Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program. Stockholm: Skolverket. [Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3976 ].
Snow, Catherine (2002). Reading for Understanding: Toward a research and Development Program in Reading Comprehension. RAND 2002.
Snow, Catherine (2018). Simple and Not so Simple Views of Reading.
Svensson, Peter och Ahrne, Göran (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt.
I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder.
Stockholm: Liber.
Swärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Prisma.
Säljö, Roger (2005). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1 uppl.
Malmö: Gleerups.
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm:
Stockholms universitet, 2013.
Tufte, Per Arne (2011). Kvantitativ metod. I Fangen, Katrine och Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Tillgänglig på internet:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf ].
Vygotskij, Lev S. (2000). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik.
Stockholm: Natur och Kultur.
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. 1. uppl.
Stockholm: Liber.
Wood, David, Bruner, Jerome S. & Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problemsolving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17, s. 89-100.